Att göra i jul

Polemasa v.

Gå och slå dank (Gästrikland, Ovansjö sn.)

/A

Pinnfis

Pinnfis s.
Indevid som flyger och far i tid och otid är utan rast och ro, tillika nyfiken.

Jämtland, Ragunda sn.

Snälla, varför använder inte media det här ordet?!


/A

Liten uttalsövning

tid s
Västg., Gudhems hd, Broddetorps sn

Nära vänner eller bekanta kunde naturligtvis också utan hälsningsord tilltala varandra med utrop.

Hurs, ä I lången te ress å köra vall?
Kors, är Ni till reds att köra vall djuren?

Hurs, i all sin ti, va sa rätta bli å-t?
Kors, i all världen, vad skall detta nu bli av?

Jag tycker att detta belägg var lite roligt därför att det står meningar på dialekt som sedan är översatta till standardspråket. Ett tips är att försöka uttala meningarna som står skrivna på dialekt. Nån gång kanske man kan ha användning av denna lilla övning!
/L

Att göra en kåves

Det har slagit mig både en och tre gånger att en del ord i ens vokabulär helt enkelt får tolkas som dialektord. Ett av dessa ord är det många gånger ögonbrynshöjande fenomenet att göra en kåves.

Det är dags att göra reda för vikten och nyttan av detta användbara ord.

Från By sn i Folkare hd i södra Dalarna fann jag belägget:

kovés m.
'krokig figur, krumelur'

Det är möjligt att spridningen har avstannat efter hand, eftersom övriga belägg är få till antalet och i en del fall sekundära och därför till ändamålet sett irrelevanta. Intressant nog har man i Härjedalen, i Hede sn, så sent som 1978, rapporterat om benämningen kåvés för en 'danstillställning'. Något närmare den från Folkare hd nämnda förklaringen är ordet kåvisor som betyder 'onödiga rörelser, arbeten' eller 'onödiga göromål', från Vilhelmina i Lappland (1922). I Nordmark, Värmland, finns ordet belagt, dock väldigt kort och koncist: 'en sväng om'.

De som ligger närmast ursprungsbetydelse (vilket i min diskussion utgår ifrån 'krumelur'), är från Värmland det också, men mer preciserat i: "En konstig sak (t.ex. en krökt spik)" (1978) Dock finns ytterligare en förklaring som kan räknas till denna kategori, nämligen från Våla hd, Uppland:

'en böjning el. släng på huvudet; en linje i broderi, skrivning, eller teckning; en rörelse för att förtydliga sitt påstående: "Han gjord en koves." (1963)'

Flertalet av användningstillfällena ordet kommer i bruk handlar om att någon eller några gör en kåves, men något kan helt klart vara en kåves också. Hur ser det ut i vårt avlånga land? Hur stor är utbredningen i dagsläget? Bergslagen med omnejd? Eller har Härjedalingarna fångat något av andemeningen, men satt en andrahandsbetydelse på det och därmed släppt 'krumeluren'?

C

PS. Efter lite forskande runt om i Dalarna har jag ett fall av koves som uttalas /koväs/, närmare bestämt från Gagnefs sn. Och vi vet ju att Gagnef är början på det äkta Dalarna, så nu har vi egentligen lämnat Bergslagen - ändå ett aktuellt ord i området. DS.

Porrigt eller?

Nej nej, det är inte lika konstigt som det låter!

Porrig adj. betyder helt enkelt:

person som föga kan uträtta, blir stående på samma plats och småpetar med sysslorna "påta"

Porra upp v. betyder för övrigt "med mycket slött verktyg av huggjärns eller syltyp utvidga ett hål"

Allt från Ragunda sn, Jämtland.

/A

Bock + hwitlök

Pot s. Västerbotten, Umeå sn

At fördrifwa fan med (sade käringen när bocken, som hon trodde wara fan, sprang hastigt ut, sedan han hade luktat på hwitlöken).
Här wor potn åt'n d: är: det wore lagomt åt honom.

Ta det lugnt alla julbockar!

/A

Luciadagen idag!

Kort om det vackra luciatåget:

Bäst: Råttornas freestyling med synten
Sämst: Är alldeles för mätt nu, hehe
Frågetecken: Vem var bocken? (har fått svaret nu)

Mycket trevligt! Tack!

/A

En het bröllopssed

Här kommer en äldre bröllopssed som jag tycker är lite rolig. Jag kan tänka mig att det skulle vara ganska intressant om det här fortfarande var något som man gjorde.

tegel s.
Västerg., Kullings hd, Långareds sn
Till äldre bröllopsseder hörde att fästmannen under tre nätter närmast före bröllopet skulle ligga när fästmöns kvinnliga bekanta, ogifta kvinnor i fästmöns egen ålder. En kvinna varje natt. Det skedde för att fästmannens trohet till den utvalda skulle grundligt prövas. Denna sed omnämndes med talesättet "bränna tegel", ty det kunde bli hett nog.

Det här låter som en sed som både kan hjälpa och stjälpa. Kanske blir det inget bröllop efter testet eller så håller de ihop hela livet. Sedan kräver det att fästmön har tre bekanta som är ogifta och i hennes egen ålder. Om man var fästmön skulle man nog inte vilja att man valde ut vem som helst till detta, de desperata bör man nog försöka undvika.

På ett sätt skulle det vara lite spännande att införa sådana här äldre seder igen, men just den här kanske man kan skippa. Man vet ju aldrig vad som händer, det får ju inte bli för hett...

/L

Lektips

Här kommer ett tips på en lek som nog är lämpligast på sommaren.

task-tåg s.
Vg., Skånings hd, Marums sn
[Lekar]
Dra tasketåg: Två stycken ställer sej med ryggarna emot varandra och lägger ett rep över nacken på den ene. Repet går ned mellan benen på denne och därefter mellan benen på den andre och upp över nacken på honom. Därefter dra de åt var sitt håll.

Någon som blir sugen på att köra en omgång dra tasketåg?
/L

Skånsk oreda

Helt utan reda var den tvetosla som i Skåneland inte var som hon skulle. Från Albo hd rapporteras betydelsen av detta substantiv vara 'tvekönad, utan reda' (1958). I Bara hd menade man helt sonika en 'hermafrodit' (1954), medan det i Frosta hd utöver det kan vara 'skällsord till fruntimmer' (1916). Mer vagt valde man att sätta betydelsen av ordet till 'kvinna, som ej var som hon skulle' (1966) i V. Göinge hd.

Inte helt genomskinligt belägg vad gäller formen på ordet, och kanske är det endast belagt just i arkivet och inte längre aktivt använt ute i stora världen. Likväl är det intressant att se vilka ord som betecknade det udda, kanske t.o.m. åt det "förbjudna" hållet. Frågan kvarstår dock vad androgyna män kallades?

C

Gåta

Från sup-temat över till något annat! En gåta!


Wilka sånger är det som ej går sjunga?



(Svar) Pulsånger och kalssånger
(polisonger och kalsonger)

Hälsingland, Ramsjö sn

/A

alkohol

Klart att fruntimmren ska ska få sig en sup!

Detta påminner om ett belägg jag hittade för ett tag sedan, från V. Göinge härad, så sent som 1971.

Trögsupen a.

Som ej är lätt att supa full. Som alltså tål mycket o kan dricka men blir rel berörd.

/J

Även kvinnorna ska ha sig en sup...

Från sydöstra blekinge kan man hitta detta belägg.

Siraps-brännven, brännvin, blandadt med sirap (en dryck särskildt afsedd för fruntimmer). Fly hit siraps-brännvenet, Elen, för kvinnorna skhäj väl ha sej en liten kakesup så väl som khärarna.

Jag tycker att det är roligt att tänka mig in i den här situationen. Att det är skrivet på dialekt tycker jag tillför extra charm till belägget.
/L

Pojkakytting

Jag gillade den här!

pojk-kytting s. Närke, Gällersta
pojkakytting
Pojke i den livliga åldern, då rörligheten (kyttandet) är ett behov.

/A

kärlek och frieri

Både från Västmanland och från Uppland finns belägg för ”tala till” (mellan åren 1936-38). Det betyder att ”fria för någon annan” och beläggen menar att det ofta var en äldre gumma som talade med/förbereder en jänta att en pojke vill fria till henne. Det är alltså pojken som skickar i väg gumman när han inte är riktigt säker på vad jäntan tycker om honom. Genom detta fick pojken veta ”om dä va lönt, att han bjö te, att få henne, te sin lilla gumma”.

Om han fick ja kanske ha uttryckte sig som Närkingarna gjorde, även det på 1930-talet (enligt Närkingarnes ordspråksbok): ”Ja ä så gla, så ja kan höppe över små tak”.

/J

spännande?

Ibland blir man inte bara road av det man hittar i arkivet, det kan också få en att fundera. Som detta belägg från Jerrestads hd i Skåne. Vad är det egentligen hon har sagt?

"brodern: jag skall tala om för din fästman, att du har sagt, att - -- / Ta-ta-ta!!, sa humm. Kör nu barra!" (1885)

/J

Ett drastiskt beröm

pissa v. Jämtland, Ragunda sn

"Itt så illä pissä hälvä kutta tår" övers. torde vara onödig. Förr mycket vanligt talesätt - berömmande ex då ett arbete var avklarat, en sak förfärdigad etc.
Ett drastiskt beröm.

/A

Höstmys?

Nu när vi är inne i mörkaste november kanske man vill gosa ner sig i sängen...

Pjussa ner sig v.
Pjosso ne sä: Bädda ner sej primitivt
Härjedalen, Vemdalens sn

Det här belägget stannade kvar i mina tankar... hur bäddar man ner sig primitivt?

/A

Bä bä vita lamm

Flask-lamm verkar vara så himla gulliga.
Belägget här nedanför målar verkligen upp en bild av lammet.

dål a
Dôl o tien
Svårt att förkl. Särskilt s.k. flask-lamm, som blev uppfödd med nappflaska, tyckte om att man kelade med dem och kliade dom i ljumskarna. Tam och till given.
HRJ ÄLVROS


Dägga v.
Dalsl., Sundals hd, Brålandabygden
v. Dägga = föda upp utan moderns di (med flaska)


Dägga upp v.
Dalsl., Sundals hd, Frändefors sn
Ofta fått dägga upp lammungar. De blev emellertid vilda och ivriga att hoppa över.

Jag skulle vilja ha ett flasklamm som jag kunde mata med nappflaska och kela med!
/L

En tvärdiss

Jag tvärdissade nu i veckan en kamrat, för jag ville inte gå på bio just den aftonen. Ett tvärt nej kom det från mitt håll. En tvärdiss, helt enkelt. Jag anar att ordet är inlånat, men varifrån exakt vet jag inte.

Dock fick jag en smärre chock när jag kom över substantivet tvär-dissa i en arkivlåda på SOFI. Jag kunde för mitt inre inte tro att ordet fanns belagt i de gamla svenska folkmålen. Runt 100 år sedan är det, som man talade om tvär-dissor, och de var nog några stycken, trots allt.

Det var nämligen som så att man blev kallad tvär-dissa om man var en liten människovarelse som fått börja dia på nytt, efter att mamman redan försökt att sluta en gång tidigare. Och, som tillägg från Öland, Högsrum (1915) står: "[...] dem gick de inte bra.".

Vad som är än mer förundransvärt är att behovet av ett ord för detta fenomen också fanns i Ydre hd, Ögl., men då med substantivet tvedäggling. (1859)

Vackert.

C

Tut!

"Tu-tu, tut! säj näverlurn."

Ja, tut sa det och tut blev det, men säkerligen med olika följd beroende på om det var tut-gubben från Hedemora eller ens egen gubbe som gav en tut. Tutgubben, 'tornväktaren, brandvakten', hade nog inte för avsikt att tuta i den mån man i Hälsingland, Jämtland och Ångermanland ansåg sig ha rätt till.

Brandtutan tutade när det var krisläge, medan man i tut-sammanhang i ovannämnda landskap såg på det så här:

tuta(s) v.

1. 'kyssas' Häls. 1873
2. 'nosa på varandra' Häls. Färila sn
3. 'kyssa' Häls. Bjuråkers sn. 1851
4. [^tu:t] inf. tuut (cirkumflex) 'kysse' Jtl. Offerdals sn.
5. 'kyssas' Ång. ca 1840

Nåväl, det är inte i alla socknar i vårt avlånga land som man avsåg att nosa lite på varandra när man tutade, nej. Det sägs att man i Blekinge, Bräkne hd, Hällaryd, sysselsatte sig med att "tuta pära", dvs. 'bryta kokt potatis mitt itu och krama den ur skalet'. Ljuva lantliga 50-tal.

C

Snålt ordspråk

Pita v.

Pitar u patar, gir u tagar ater. Säges till den som återtar sin gåva.

Ardre, Gotland.

/A

Dymmel-oxe

När det är påsk blir detta aktuellt.
Någon som följer denna tradition eller har hört talas om den?

dymmel-oxe s
Dal., Säfsnäs sn
Dymmelnamnen å de olika dagarna voro följande:
Palmsöndag - Palmoxen.
Ask-Måndag. - Askfisen.
Fett-Tisdag. - Fettoxen.
Dymmel-Onsdag. - Dymmeloxen.
Skär-Torsdag. - Skärkusen.
Lång-Fredag. - Långlaten.
Stäcki-Lördag. - Stäckigubben.
Påsk-Söndag. - Påsklåska
Andag Påsk-Måndag. - Snôrp i Pôs
Brukligt var att den som försov sig eller låg längst om mornarna denna vecka, förtjänte sig vedernamnet och fick heta så hela dagen.

Sådana här saker är sånt som lyser upp vardagen och gör den lite roligare.
/L

Donken

Det är intressant det här med smeknamn. Nuförtiden kallas ju McDonalds ibland för Donken. Det tyckte jag var lite roligt när jag hittade detta inlägg.

dunken a.

Hälsingland

______donken adj

______Dónken o. Dunkjen, adj., unken.

Så med lite dialekt på Donken så betyder det unken. Det kanske inte är det mest smickrande smeknamn som finns :)

/L

Såhär ska du göra för att få se din tillkommande!

Om du känner dig nyfiken på vem du egentligen är ämnad att vara med ska du följa dessa råd för att lista ut det. Det finns några olika sätt som visar hur man kan gå till väga. Antingen kan man välja det man tycker är bäst, eller för säkerhetsskull testa alla tre.

1) dröm, Jämtl. Marieby sn

gröt av en sked vatten, en sked mjöl och en sked salt, som flickan skulle koka och äta en torsdagskväll, om hon ville se sin tillkommande. I drömmen, då saltgröten alstrat törst, skulle då denne komma och ge henne dricka.

2) drömströmming, Häls. Regnsjö

Drömströmming. [salt strömming som flickorna stekte och åto för att i drömmen få se sin tillkommande]

3) Drömkaka eller drömpannkaka - samma princip att den ska vara salt och så ska den tillkommande ge en att dricka i drömmen

En anmärkningsvärd sak är att det i de flesta exempel bara nämns att flickor ska göra detta. Men pojkar då? Vad ska de göra för att få se sin tillkommande i en dröm? Kanske var det så förr i tiden att det här var något som förknippades med flickor, men nu tycker jag att det lika väl kan stå flickor och pojkar.

Lägg även märke till att det i första exemplet om saltgröten tydligt står att det ska ätas på en torsdagskväll. Så då är det ju bara att börja idag!

/L

Hallå i stugan!

Här kommer några roliga små rader.

dröna v.
Dals. Valbo hd, Råggärds sn
41. Dä blir ente väl före en blir geft å blir en gift blir dä allri väl.
43. Dä ä ente så noga på småkalas å de store kommer ente ja på.

Smart det där!
/L

Underbart är kort

Apropå talesätt och sådant, här kommer ett till.

'"Det är kort värme att kissa i byxorna", enligt ett gammal ordstäv'.

Gästrikland, Ockelbo.

/A

tränga.

Jajjamensan, nu är vi på g igen! Egentligen är jag i sthlm ett tag framöver, men jag fick i alla fall med mig ett litet lager med ord under en visit för ett tag sen. Och vi får väl fortsätta på den snuskiga väg vi en gång har slagit in på.

I Halland 1878 (Hallaröd, Onsjö, Munkarp och Frosta) beskriver man verbet 'tränga' med detta fina talesätt:
"Tränga mellan barken och trät" dvs. störa ett intimt förhållande.

/J

Mattips

Här kommer ett pannkaksrecept.

Drubba s.
Västg.
drubba 'pannkaka av morötter, potäter, mjöl och mjölk'

/L

Gåta

Kluring ifrån Jämtland, Marieby sn.

Va är'e som går ti halma å int tasa (går i halmen och inte prasslar)?



Svar: Solskenet

Gillade den!
/A

Dromedarius

Här kommer ett roligt inlägg!

Dalsland, Valbo, Råggärds sn
Dromedarius
Om de gamla lärarne sade man att de gav barnen öknamn såsom "Drummedarius, latoxe, luva, yxeskaft, stavekodd o.d.
Just öknamnet luva tycker jag är lite roligt. Vad är det som är så farligt med just det ordet kan man ju fråga sig. Antagligen är det innebörden av ordet som man syftar på, vad det nu kan vara. Någon gissning?

Ett ord som jag hajade till på när jag sorterade var ordet djuping. Såhär lyder förklaringen:

Häls., Regnsjö sn
djuping _________mindre allvarlig person

Någon annan som också gör det?

/L

pig-locka

Soteringen är igång igen! Men var är ni andra? Men iallafall, här kommer ett trevligt ord jag hittade idag:

pig-locka s.
Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn.
Efter måltiden kunde hända att drängen tog fram sin "pigelocka" = (dragspel) och drog en polska och de yngre gybbarna tog en sväng med sina gummor.

Det låter så mysigt!
/A

'n litt'n 'n puss?

Sorteringen är igång igen, efter några månaders uppehåll. Bloggen vaknar troligen till liv igen inom kort, så misströsta inte där du befinner dig på jobbet, i hemmet eller ute på äventyr.

Jag ska börja med ett belägg från Jämtland, därefter nämna något mer om substantivet tuss, vilket inte är alldeles självklart hur man har tolkat det runtom i landet.

I P. Anjegårds Den blå skogen (1959) går att läsa:

"[...] Då samle je ahllt mett mod, så je fäck fram mæ dadren n' röst:
Säj, hör du Brita... je får fäll... je får fäll... 'n litt'n... 'n litt'n 'n puss?
Men då vakne'na ti å våLt hærm å let: Nää, fLi de' a' gååL din tuss. [...]"

Mod i all ära, men ibland krävs det lite tajming. Helt klart inte lätt det där!

Brita här i historien citerad ovan kallar den flögne och pussvillige mannen för tuss, vilket i detta sammanhang betyder 'sämre karl' eller 'dålig, sluskig människa'. Alltså, vi har här en oredig man, som är alldeles för oförsiktig i sin glädje; fel tid och fel plats, arme krake.

I Dalsland betyder samma ord 'troll, tomte' (1886), där smålänningarna 1840 menar att det enbart är 'en tapp av hö' eller en 'liten hop av ngt ludaktigt [luddigt]', eller varför inte en slags sko? Näppeligen besläktat med tussen från Grangärde är det, för där är den ett substitut för napp, bara det att den är sockerfylld och säkerligen enormt sövande (utöver hål-i-tänderna-framkallande).

Jag ska sluta där jag började, i Jämtland, där tuss också kan betyda 'liten björn' eller 'varg', vilket kan kopplas till något trollaktigt. Dessutom har danskan något liknande ord för troll, som eventuellt kan finnas kvar i vissa delar av södra Sverige. Känns det bekant för någon? Något i stil med tusse?

C

Drilla som en...

Här kommer lite användbara uttryck.

Närke, östra (språkform: Sköllersta hd, Gällersta sn)
drilla v.

Drillar sôm e lärka.
Abetit sôm en täckling.
Glupsker sôm en gädda.
Kuttrar sôm e duva.
Kaclar sôm e gås.
Jamar sôm en katt.
Lortuger sôm ett svin.
Drönar sôm en ko (dröna = milt bölande; ett uttryck för välbehag eller längtan).
Ular som en hunn.
Sôm en tjädertôppe när han spelar.

Hoppas att detta kommer till nån nytta. Visst är det lite kul med sådana här uttryck!?
/L

Hungrig?

Här kommer en tips på något mättande.

Dravel-klubbe s.
Härj:
Dravelklöbbe
Man gör en deg av vassla och kornmjöl eller också av vassla, dravel och kornmjöl. Av denna deg bakar man ut runda kakor av ett kaffefats storlek. Kokas i vasslan ungefär en timme. Ätes varma med smör eller messmör. Bumat. Kan intyga att "dravelklöbbe" är gott fast rysligt mättsamt.

Ett intressant tips ifrån Härjedalen!
/L

Drake

I ett belägg från Dalsland kan man läsa att de har sett en drake flyga i trakten.
"Han beskrivs som en mycket stor fågel och lyste såsom eld."

Visst verkar det spännande!
/L

Ett inlägg i skoltider

Nu är sommarlovet slut och de flesta har börjat plugga igen.
Så här kommer ett belägg med tanke på det.

ullgumse
Uppland
"Om man kom till skolan mä långt hår, sa skollärarn att man var en ullgumse".

Visst låter det lite gulligt. Men det är antagligen något som inte används idag.
Plugga lugnt!
/L

Parlag

Parlag, s.
Förbindelse av mera tillfällig art mellan två unga.
Alfta sn, Hälsingland.

Borde få ett uppsving, tycker att vi saknar ett sånt ord idag.
/A

Tobak.

Apoteket har ju i dagarna en kampanj för att sluta röka, att människor som är rökare ska få hjälp med avvänjningen. Från Hälsingland, Färila sn. kommer ett begrepp som dessa människor antagligen kommer att "lida" av den närmsta tiden.

Tobakssjuk: Sjuk av längtan efter att röka.

/J

tungvrickande.

Något man borde göra mer är att läsa ramsor och utmana varandra på vem som kan säga någonting flest gånger snabbast. Så där som i alla fall jag gjorde när jag var (väldigt mycket) yngre. I Töre sn. i Norrbotten har de exempel på detta, och efter en del tungvrickeri i arkivsalen kan vi lova att de inte är de lättaste!
Ramsor, svåra att uttala utan uttalsfel:
säg skälet (rymdmått) och skäppa/n/ (också rymdmått)
och sätt ej ihop munläpparna,

tre trätjärutunnor,
tre tjäradträtallrikar.

/J

Drag-peng

Det här är något som kan vara bra att komma ihåg.

drag-peng s.
Vg., Barne hd, Ryda sn
Den föreställningen lever ännu kvar, att man inte skall låta börsen bli tom, utan alltid låta något mynt ligga kvar. Detta mynt skulle "draga till" sig andra. Myntet behöver inte vara av någon särskild beskaffenhet, men kan man få tag på något, som har ens födelseårtal, anses det vara mera lyckobringande än andra. Dessa mynt kallas [dragstyver], eller dragpeng.

Kom ihåg detta så att ni inte tömmer de sista slantarna i godislådan!
/L

Bort med fördomarna!

Päronmust skulle kunna vara något som man kan dricka.
Men om man ser närmare på belägget så framgår det tydligt vad som egentligen menas med ordet. Inte är det någon dryck inte.

Päronmust: s
"potatismust", dvs. regn som faller i rätt tid och i tillräcklig mängd för potatisen;
Upl. Börstil o. Vaksala mfl. snar

Kom ihåg att aldrig döma ett ord på förhand. Det kan betyda något helt annat än vad det låter som att det betyder. Ord utan kontext är förvillande. Därför är det så bra när det på dialektkorten även står betydelsen. För den kan man aldrig ta för givet.
/L

Har du tråkigt?

Då har jag ett tips på vad du kan syssla med. Det är bara att följa anvisningen här nedan. Ramsan finns på två olika varianter från Götaland.

Disk s.
Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn
En ramsa som man skulle upprepa felfritt tre gånger och hålla andan var denna:
"Den ska'nte vara läsper på käften den som ska säga tre gånger färske fisken på disken på duken på bordet hos prästen."

Bohuslän, Orust
Den ska inte ha läsp på käft sum sex ganger kunna si:
-Färske fesken på desken, på dugen, på bort furr prästen.

Lycka till!
/L

Om frossa i Jörn och vapen i Bergslagen

Två helt skilda tankar kring två besläktade ord, med utgångspunkt i substantivet fil 'filbunke' och verbet fila.

filfrossa s. 'rysning sedan man ätit kall fil'

Ja, när möjligheten att skapa ett ord för just den här rysningen finns, så varför inte ta chansen? I Jörn, Västerbotten, fann man att det var vettigt att ha en specifik benämning på fenomenet i fråga. Är det någon som vet om man fortfarande har det i bruk? 1941 rapporteras det här belägget.

Och så till Bergslagsskogarna i västra Dalarna:

"Ja fila opp siktä på bösssa så ja såg genom hela Skandinavien ändd ner i Bulgarien", sa Hans.*

Citatet är hämtat från Grangärde, Dalarna, och året är 1937. Med viss tillbakablick på Jantelagen kan man kanske misstänka att Hans här tog i väl starkt, men det gör inget. Eloge till Dalkarlarna för ett gott handlag med bössorna.

*Hans heter egentligen något annat.

©

Picksnodig

Positivt ord. Borde kanske få en upprättelse eller vad sägs?

picksnodig, adj = en ovanligt rask och skicklig person kallades så.
Rask i vändningarna; som kunde sno omkring bra.
Dalsland, Håbols sn.

Det är precis så vi sorterare är när vi sorterar eller hur?
/A
Ps. Sista dagen för mig för denna gång, kommer sakna arkivet! Hehe... men bloggen fortlever!

En studie

En sak som är väldigt bra med dialektarkivet (och som kommer att bli bättre ju mer vi sorterar) är att man kan se på ett ord och samtidigt se variationen i landet. Här har jag ett exempel, det är ordet Danneman som har lite olika betydelse i olika landskap.

Danneman s.
Gotl.
Danneman 'en som har både son och dotter'
Smål./väl i sht Östbo hd/
Danneman, gift man. Mon af dana?
Kulltorp, Västbo hd
Danneman, lantbrukare
Västerbotten /Skellefteå o. Norsjö/
Danneman m. sjelfrådande bonde, husfader.
Ång., Högsjö sn
Danne-man
'titel'
'aktad och ansedd man, hedersman'
(ålderdomlig titel)

De olika betydydelserna hör ihop, skillnaden är att de fokuserar på olika saker. Är det så att en danneman är gift, att han har barn eller handlar det om hans yrke, eller kanske alla tre sakerna. Jag tycker det är intressant att man här ser en liten skillnad mellan olika landskap. Jag tycker att det är härligt med variation, både när det gäller uttal och betydelse. Hoppas att det fortsätter vara så i framtiden!

Förresten, vilken betydelse tycker ni att ordet danneman har?
/L

Pynt-sig-brok

Från Norrbotten kommer detta ord med en lite lustig betydelse (tycker jag).

Pynt-sig-brok är ett skäls* ord åt karlar, som tillika utmärker någon klumsaktighet, t. ex. åh gå din väg du ponsibrok, åh gå din väg du klumsiga sälle. Ordet är föga i bruk.

*skälls

/A

Gulligt ord

Visst låter det gulligt. Men betydelsen är inte lika söt och rar.

Pullidruttare
smutsig person
det luktar pullidruttare
= det luktar osunt
Söd., Daga hd, Gå¨singe o. Dillnäs snar

/L

Recept

Sugen på att börja veckan med något smaskigt?

Pannröra s. Maträtt tillagad av fläskflott mjöl och mjölk.
Dal., Husby.
/A

Arbetsmoral

Femtonkonfysisk, dvs snurrig i huvudet, (Blek.), kan vem som helst bli i den här värmen (nu när den är här).

I Närke kan man i solskenet välja om man vill vara stillsam som en luggehöna, sittandes nedanför hönshuset och ropa: "Tôpp, tôpp på take!", eller utföra sitt dagsverke flitig som en myra. Arbetet måste ju förr eller senare bli gjort och det finns väl en och annan som känner sej sôm e lus i e rener skjorta, men i Småland finns det klara direktiv, från 1928:

skit, flit å nit gör bonnen rik.

Oavsett vad du tar dig för, drick mycket vatten.

©

Klarinett

Över till något helt annat!

Prutt-man s. - öknamn på klarinettspelare.
Närke, Knista, 1897.

De hade allt humor då med.
/A

som man bäddar...

Apropå inlägget tidigare om detta med att provligga:
Det var kanske inte helt lätt att protestera alla gånger heller när traditionen var som den var. Se här:

ungdoms-bädd s.

'bädd för de unga gästerna vid bröllop, bäddas över ett helt golv, madrass vid madrass. Ungdomen ligger par om par, en gosse och en flicka i var bädd. Är ännu en vanlig sed.'
Ång. 1898-1900.

Kärlek vid första ögonkastet, eller kort sagt "På med fjoll-koftan!" (En bäddkofta, speciellt vid nattfrieri) - eller komisangtröjan, som den i folkmun kallas, åtminstone i Vb. o. Ång. Nu kan det låta värre än vad det var, tror jag. Sed på gott och ont.

©

Prov-ligga

Här kommer en liten intressant tradition.

Söd. Oppunda hd, Västra Vingåkers sn.

provligga v.

...när en friare kom från någon avlegsen by å fria, gick han först till flickans föreldrar och tala om sitt erende, ty så hvar ordspråket en ska gå te huve först å inte te endan,... friaren blev bjuden te stanna över natten, då låg de unga i samma säng de kallas provligga...

Ännu ett ord som ändrat betydelse lite.

/A

Fluga, flög, flugit, flyghit

E fluga gör engen sômmer, sägs det i Närke, och det kan väl stämma. Och flugor finns det gott om på fler ställen än i Närke. T.ex. ifrån Gagnefs sn i Dalarna, där det riktiga, äkta Dalarna tar vid, kan någon, eller något, vara 'uppfylld med flugor', eller 'rik på flugor' om man är flugig, minsann. Om det är luften som är flugig kanske det är läge att plocka fram sina flygfönster 'myggnät' (Värml. Karlstads hd, Hammarö sn. 1952) och vara beredd med flugslämta 'flugsmälla' (Vb. Jörn. 1974).

flughit - kan det vara "Fly on the wings of love", tro? Eller "Fly me to the moon"? Kanske också "I'm like a bird"? Svårt att veta vad de syftar på, där ute på landet. Radion har satt sina spår. Djupt.

Nej, det är inte tydliga svar alltid. Eloge till forskarna som får ihop hela uppsatser med dialektala ord och uttydningar. Jag vill dock inte misströsta, för blinner höna hittar ôg ett korn iblann, inte sant? Och jo, flughit är inget annat är supinum-formen på flyga v: flyga, flög, flugit.
(Ordspråk från Närke)

©

Ordspråk om skor

Här kommer några ordspråk om skor. Det sista ordspråket känner man iallafall igen. Men det låter så gulligt på dialekt.

dum a.
Ordspråk om skor
Smen/s/ märr och skomakares käring har de sämsta skorna.
Sju otter före dan innan skam ha toffla sej.
Du ä dä dummaste nöt som gått i ett par skor.
Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn

Här kommer en liten lektion i gutamål.

dörr s.
Luck duri atur ´steng dörren igen´
Gotland (södra)

Visst är det spännande med dialekter!
/L

Om böcker.

Nu när det börjar närma sig för terminsstart, och man egentligen vill fortsätta ligga på gräsmattan och läsa romaner och äta bullar, är det roligt att hitta ett ord som tok-bok.

Tok –bok s. Bok, som innehåller werldsliga ämnen. Historia, Geografi, naturkunnighet.
Dalarna, Hedemora 1829-43.

/J

Vill du bli miljonär?

Här är ett tips på något som bör testas för att se om man kommer att bli rik. Det kan vara värt ett försök.

pärla s
Norrb., Nederluleå sn (Avan)
Då man slår kaffe i kopp kan det bildas skum. Om dessa skumpärlor gå i riktning mot den person, som skall dricka ur koppen, varslar detta om att denne får pengar.

Den som testar får gärna kommentera huruvida detta stämmer eller inte.

/L

Apropå bröllop.

Närkes ordspråk har som vanligt svar på allt. Även om de kanske inte berättar något konkret om seder och bruk så får man i alla fall veta att Um en vill veta va en går för, ska en gifta sig. Det kanske är det som nästa ordspråk syftar på: Mannen är kvinnans huvud, men ho ä halsen som brir (vrider) dä och Ja lyder hustru mi i nie fall av tie, å ja får närapå jämt ångra, att ja inte gjorde dä den tionde gången å, sa nämndemannen. Om man vill veta vad man går för så ska man alltså gifta sig, kan hända för att se vem som får bestämma i huset? Den som dock bli underordnad kanske känner igen sig mer i: Äktenskapet ä en bur, somliga vill in å somliga ur. Men i slutändan verkar inte Närkingarna vara speciellt positiva till äktenskapet: Engen ä så dåliger som når han ska gifta sej, å engen ä så bra som når han ä dö.

/J

Hälsa i Södra Dalarna

Hemifrån hemtrakterna, södraste Dalarna, kommer en hälsning med färska fina användbara fraser. Det kan vara nyttigt att veta så man inte kommer och trampar någon på tårna med ett förnämt "Hej du!", utan ett mer finkänsligt och vardagligt:

"Häj! Äre bra mä däj älle?"

eller:

"Män tjeena, dä va länge sän. Dä va'nte igår dä int. Hu äre?"

När samtalet går i stå, eller bara naturligt får andrum och stillhet - så kan man försöka få ut lite mer av det hela och fråga:

"Du! Ska vi ta en fiika? Älle du kanske hällre sku villa äta nå?"

Det här är verklighet idag, nedskrivet av en excerpist utan frilansuppdrag, men med intresse för att få det antecknat för arkiverings skull. Alla belägg är från Avesta.

©

Alltid lagom

härligt "ordspråk" från Värmland, Färnebo hd o. sn el. Fryksdals hd

"Ät upp det, som är för mycket, så blir det lagom kvar"

Smart va?

/A

Bröllop

Om det är någon som har några planer på att gifta sig (till exempel i Härjedalen) så kan det vara bra att känna till denna sed.

oxe s.
Härj.
/Bröllopsmåndagen:/
Efter middagen skulle bruden gå omkring bland alla gäster och bjuda på spickelkött och brudgummen skulle bjuda på brännvin. Denna sed eller ceremoni kallades "uxen" (oxen).

Någon som vet någon annan sed som man har på bröllop?

/L

Pillemarisk

Man känner ju igen detta ord, men tycker bara att det var så roligt beskrivet.

Pillemarisk, adj. Uppl., Värmdö sg, Möja sn.
= klipsk, litet hemlighetsfull, en som ser ut att stå och lura på något putslustigt.

Kunde inte ha beskrivits bättre, eller vad säger ni?
/A

Ordspråkstydning?

Närke upphör ju aldrig att förvåna. Under veckan har vi också hittat två ordspråk (Från Nerikarnas ordspråksbok) som är väldigt svårtolkade, men det senare är i alla fall en fröjd för hjärtat. Om ni har någon tolkning på dessa två får ni gärna säga till.

Tror du inte ja känner igen dej, fast du ä klädder i kapprock? sa gardisten fick silla stekter i papper.

Når di kokar ärter i Nerike säger ärtera: "Toka på dej" men i Västmanlann: "Här ä ja : var ä du?"

Vad menar gardisten, och var kommer sillarna in i bilden? Och framför allt: Vad menar ärtorna?

/J

Tocken far

Så var det sista ordet sorterat för den här sommaren. Men alltför depppigt ska det inte vara, vi får väl ändå fira vår ledighet? Kanske med en visa, självklart från Närke. Denna visa var till och med känd för vissa i arkivet, men ny för andra. Det ryktas till och med om att den finns på en kareoke-skiva. För att få den sjungen högt får ni boka in en tid hos H i receptionen.

Har ni sett min far,
tocken häst han har,
tocka ben, tocka lår,
tocka skutt han tar!

/J

Recept

Sugen på festmåltid såhär lagom till helgen?

Potatis-stöne s.
'Maträtt bestående av potatis som kokats och sönderstötts tillsammans med köttbitar'

Algutsrum, Öland.

/A

Värt att veta

Här kommer två saker som är värda att veta från Uppland, närmare bestämt Norunda härad, Tensta socken.

Folk s.
Om barn var s.k. framfuxiga vid matbordet, fick de höra orden: Folk först och långöron sedan. (Långöron var grisen)

Folka sig v.
Det är alltid ett troll i varje kull (inom en syskonskara blir det alltid någon som ej vill folka sig, eller kan komma någonstans i livet.)

Folka sig - 'bli en ordentlig människa'.
Uppl. Våla hd, Nora sn.

That's all folks!

/L

Prat

Att samtala är trevligt och vår kommunikation gör oss människor unika.

prat-gåva, s. Norrbotten, Töre sn.
/om tystlåten person:/
=han har inga pratgåvor

Verkar lite jobbigt...

prata v. inf. Skellefteå sn, Västerbotten
'prata spett och vara aderveiller'
'prata svenska och tycks vara förmer'

pladderaktig: språkfakir
'Västerg., Vartofta hd, Korsberga sn.
Ha ha!

/A

Ps. Detta är sista dagen för en del av våra arkivvänner och det känns tråkigt! Vädret verkar hålla med.

Motion

Det har varit fina dagar i arkivet, oavsett vädret utanför. En del dagar har regnet öst ner och fått åtminstone mig att vilja stanna ännu längre inne bland hyllorna. Det har dock blivit ett slut på dagarna ändå och i de värsta skurarna har vi fått använda oss av flyttetak, [flytt-tak] d.v.s ett paraply på modern svenska. Det charmiga ordet från ett Småland under 1800-talet värmer inombords och molnen lättar en skvätt.

För visst känns det som om man är fullafiloker emellanåt, i 'prima -, ja toppkondition' (Häls.) och bara vill rusa iväg ut, ut, ut... Ganska snart märker du dock att du nog, som många andra med dig, blir flåsstinn 'andfådd' (Nk. Sörml.) Jodå, så var det med den toppkonditionen. Gråt inte över spilld mjölk, för Närkingarna ställer allt på sin plats igen med ett: "Sjôlva sola har sina fläckar." Torka tårarna och svetten och kom ihåg att man måste lära sig krypa innan man kan gå.

Bibeln talar om flisan och balken, fast det är en annan historia. I Västerbotten benämns 'flisa' med ordet flägg, och etymologin till det ordet finns att forska på i arkivet. Välkommen dit.

©

Ramsor

Imorgon är sista dagen i arkivet för några av oss, i alla fall för den här sommaren. Det kanske betyder att bloggen inte blir uppdaterad lika ofta men vi ska göra vårt bästa! Har ni tråkigt under tiden kan ni passa på att hitta på (ök)namn till utsocknesbor, så som de gjorde i Jönköping, Småland 1883.
[...] och om en utsocknesbo kommer in i Bellö-kyrka, säges hela den lilla skogsförsamlingen resa sig, pekande på främlingen och säga: 'Nej sickenen!' Man kan om de olika socknarne få höra långa ramsor, af hvilka kan vara nog att anföra:
'Alseda- tallriksslickare,
Skede- drånkadrickare,
Hvetlanda- kämpar,
Bäckseda- män,
och Näsby stackare, de lefva än'

(Tallriksslickare: skällsord, snytgäst).

Ramsor är ju alltid roligt och visst kan vi få fram exempel från idag? Ge gärna bidrag från era hemtrakter!

Slutligen vill vi sorterare påpeka att alla som är i huset borde infinna sig till fikastunderna imorgon. Det kommer bli en sockerchock som heter duga!

/J

Tips på dryck

Om du har tröttnat på kaffe, te och choklad så kan du prova det här. Kanske hade den drycken gått att få i kaffeautomaterna om de hade funnits förr i tiden.

Flebb el. flepp, tj. L = varm dryck, lagad av svagdricka, brännvin och sirup.
Bohuslän, Stångenäs hd

/L

Måne

Nu börjar ju kvällarna bli lite mörkare och längre igen. Hoppas på att få se pojk-solen (s) (månen).

Nu ä de kwälle å nu går pojkasolen opp.
Allbo hd, Småland.

Godnatt!
/A

Klädmode för bebisar

Nyfödda barn böra inlindas i något gammalt för att ej bli flynötta.

flynött a. 'som fort nöter ut kläder'

Är det det nyfödda barnet som nöter ut kläderna, tro? Eller är det föräldrarna? I Uppland verkar det hur som helst klokast att dra det äldsta du har i tygväg över ben och armar på lille Arvid eller lilla Elsa; stickat som virkat - eller tovat - allt som går att tota ihop till ett klädesplagg verkar gå hem. Polarn o Pyret? Nej, tack.

För övrigt är det bara att slå flutörat till om du framöver får påtryckningar från mammor världen över för att du följer modeflugan från Kårsta i Uppland. Troligen var det angeläget i Göteborgstrakten redan 1766 att inte bry sig om andras åsikter. Goda nyheter, inte sant. Krackelerar vänskapskretsen på grund av missförstånd så är det troligen nyttigt att minska ner på antalet vänner i vilket fall, åtminstone om man följer rådet från kära, trogna Närke:

"Ha inte för många vänner."

©

Dåtid och nutid

Ofta är orden som man hittar i samlingarna ganska gamla. Ord som på den tiden var vardag börjar nu bli ett minne blott. Med tiden förändras språket och då också ordförrådet. Många ord skulle inte komma till användning i dagens moderna samhälle med tanke på vad de betyder, det finns till exempel många lantbruksord. Ett dialektord som jag idag stötte på i samlingarna gav mig de här tankarna. Ordet är som följer:

fylle-sex
egentl. 4-6, men kan också beteckna dubbla antalet
Bohuslän, Stångenäs hd

Det är ett dialektord som egentligen inte är särskilt märkvärdigt, men i det nutida samhället kan det ordet misstolkas (i alla fall om man ser det såhär i skrift). Det har bland annat att göra med vad man har för referensramar.

Det finns exempel i det svenska språket på ord som fått ändrad betydelse. Förut betydde ordet kåt att man var glad, det var helt naturligt att skriva en kåt liten pojke om en glad liten pojke. I dagens samhälle skulle det verka väldigt udda. En annan sak är supa som tidigare kunde betyda dricka i största allmänhet, men det ordet är nu mer relaterat till att dricka alkohol. Man super inte direkt vatten.

Vad tycker du om det här? Skriv gärna en kommentar!

/L

Pläga

Ett ord jag som sorterare vill slå ett slag för är det hederliga, vackra pläga. Ett fint ord som dels betyder bruka (dvs bruka göra något, Staffan plägade rida på fålen apelgrå), och dels "undfägna med starka drycker/tracktera med bränvin" (Västb.) eller bjuda på mat.
Hur kommer det sig att vi (nästan) aldrig använder detta ord?

/A

Uppmaning till alla bloggare

En uppmaning från Skåne, Jerrestads hd:

Skrif grant! Sidder du å plumpar, så får du på tuggan!
(plumpa, v.)

/A

Om golf

Det spelades minsann fähusgolf i Uppland, om man ska tro vad som står på flertalet belägg. Hur gick det till? Eller är det inte golf de menar? Svårt att helt säkert veta ibland, speciellt när fantasin tar fart under insorteringen! Se här:

flo s.

'fähusgolf' Uppl. Bro o. Vätö sg, Vätö sn.

'golf i ladugården' Uppl. Långhundra hd, Kårsta sn.

Faktum är att det tråkigt nog inte är golf de menar utan golv, mer specifikt golvet mellan båsen i fähuset. Mer spännande vore det om de faktiskt hade spelat golf mellan båsen. Tolkningen är fri.

©

Recept: Flottmaja

Ett smaskigt recept från Singö, Uppland:

'hårt bröd, stekt i flott (ibland blöttes brödet i mjölk eller vatten före stekningen)'

Lite som fattiga riddare, inte sant. Fast, lika många recept på fattiga riddare som det finns i hemmen idag, fanns det nog på Flottmaja också, men likväl värt att prova om hungern blir akut.

©

Antecknat

Ofta när man sorterar stöter man på belägg som är roliga, intressanta och trevliga.
Här kommer några sådana belägg.

vildsvenska
dialekt
Ång. Gideå

Vill-gräs s.
Villegräs
Det finns ett slags gräs, som de gamle var så rädda för, det växer på vissa ställen i skogen. Om en trampar på sådant gräs, så går en vilse.
Västerg. Laske hd, Larvs sn

oten-dag s.
'eftermiddagsmål, kl 4 el. 5 e.m.'
(numera vanl. kaffe)
Gotl.n.hd, Ganthems sn

/L

Rädslan sätter in

Känner du att hjärtat slår lite snabbare, nästan vilt och hejdlöst? Är uppgiften för svår att genomföra? Hårt tryck på just dig? Rädslan är här, baby. Rädslan. Och den har funnits med i människors liv i århundraden.

Ordet är fjäträdd.

'rädd el. ovillig att gå ett ärende el. göra en tjänst el. att hjälpa till på ngt annat sätt'
Värml. Färnebo hd o. sn. Tidigaste belägg fr 1872.

Närkingarnas sätt att se på ovilja [rädsla?] är snäppet värre, ett kliv närmare mot vägran:

Dä kômmer å ske når dä blir sju torsdagar i e vecka.

eller...

Dä ä lika omöjlitt sôm te lugga en flinnskalluger gubbe.

... och när det redan gått för långt:

Ska dä vara en pik åt mej? sa han sôm fick örfiln.

©

Katt och tur

Här kommer ett belägg som handlar om vad som kan ge tur.

otur
Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn

Will katten gärna vara i fähuset betyder det tur i ladugården, ville katten gärna ligga i sängen betydde tur för sängens egare. Så länge katten ville ligga i den sjukes säng hoppades man att han skulle tillfriskna men flyttade katten ur sängen är hoppet ute. Den som har go tur han behöver inte nå mer, Ja hade en riktig skrovtur. Otur i kärlek, tur i spel.

Tänk att katten kan vara så viktig. Det kan vara värt att tänka på. Ta hand om alla katter där ute!

/L

Tanter

I arkivet hittar vi dagligen skällsord om kvinnor som är lata, fula, lösaktiga och så vidare i all oändlighet. Men då och då kommer också skällsord, beskrivande uttryck, om män. Dock är de flesta sådana ord som anspelar på kvinnliga egenskaper. Som detta: Tant s. 'En fånig karl', från Bara hd. i Skåne så sent som 1954. Man kan enligt Halland också vara Tantig adj. Här finns ingen könsbestämning för egenskapen men betydelsen är 'narraktig och småfånig'. Substantivet Tanter (som i 'en tanter') från Söd. är också lite spännande, då det betyder 'en stackare'. Det verkar alltså vara relativt utbrett att tant inte är ett positivt ord. Stackars tanter.

/J

Partytrick?

Dagens partytrick kommer från Småland och kallas Tiggar-skjuts! Vi borde kanske kalla det här för en lek, eller underhållning, istället för partytrick visserligen för jag tror inte att det är så bra att försöka sig på detta med lite alkohol i kroppen.

"Skjutsa tiggare"
En man lägger sig på golvet på rygg med armarna bakom huvudet, handflatorna uppåt, benen upplyfta och förda bakåt till i höjd med huvudet. En annan deltagare ställer fötterna på den liggandes handflator och lägger magen på hans fotsulor. Därefter ger den liggande med händer och fötter en kraftig sats varvid den andre flyger några meter framåt.

Detta kanske till och med är något att ta efter och göra en turnering av; Arkivsmästerskapen? Frågan är ju bara vem och hur man vinner, den som kastar en person eller den som lyckas flyga så långt som möjligt? Man kanske skulle tävla i par?

/J

Vin och pin

Spinner vidare på förra inläggets vin-tema!

Pin i gasen eller pin i gungan kan du säga till någon som är eller har blivit drucken.

Den som är mycket kär i någon är även pin kär.

Halmstads Hd, Halland.

/A

vin in = vett ut

[Det ä] enge skam å bju te, sägs det i Närke, när jag bläddrar förbi bland beläggen på ordet fler(a) som inte alls har med saken att göra, eller jo, i uttrycket: "Flere drunknar i glase än i have". I det första fallet kan man tolka att det inte alls passar sig att sitta där hemma med festmat- och dryck och inte bjuda, nej, snarare tvärtom. Fast, som det andra exemplet varnar för så kan man ju ha i huvudet att sött drucke blir surt betalt - om man nu inte har tittat för djupt i buteljen redan och låtit både gård och boskap "flyta bort". En klok man uttryckte det så här:

Där vine [vinet] går in, går vete [vettet] ut, å iblann kômmer dä allri tebaks.

Så kan det gå och så gick det nog för många. Kanske var det svenskheten som tog över? Att aldrig ta hjälp av någon annan så länge man kan klara sig själv. En som åtminstone befann sig utom fara var Sara; Sara den rara, sôm Gud ska bevara, så inte rôttera tar'a. Så sas det och är inte det flecka hela da'n, så säg!

Alla exempel kommer från Närke, insamlade under 1930.

©

Ett hett tips

Om du vill få någon att bli kär i dig ska du göra på det här viset.

ormtung-nöt s
Västerg., Vartofta hd, Korsberga sn

Ormtungenötter var trollmedel, varmed flickor kunde förgöra gossar så de blevo kära i dem. En ormtungenöt tillkom sålunda: man gjorde ett hål i en nöt och grävde ut kärnan. I skalet instacks sedan tungan, utdragen från en levande huggorm, varpå hålet tilltäpptes. Med denna nöt i munnen kyste flickan den gosse, som hon önskade sig och denne blev efter kyssen upptänd av den häftigaste kärlek till henne.

Någon som vill pröva?
Vem vet, det kanske fungerar...

/L

Partytrick

Dagens tips:

Från Norrbotten kommer ett belägg vars information tycks ha gett mersmak, och det är en välkänd, även i våra dagar, balanseringskonst. Liggande på golvet med en butelj på pannan ska man resa sig upp utan att förlora jämvikten - och det hela gick i det här fallet under namnet "stiga upp med flaskan". Ett partytrick á 1936, mina vänner, inte illa!

Och när vi nu ändå har med flaskan att göra så kan här nämnas ännu ett litet utrop om missnöje tränger in i tillvaron: "Kyss mej på flasklocke!" eller varianten som inte riktigt ger ett lika tydligt budskap: "Kyss mej där jag menar nu." Ett ytterligare talesätt från Vittinge sn i Uppland som finns med på samma kort känns betydligt varmare i uppmaningen, eftersom man i vänligt valt tonläge mycket väl kan uppskatta ett "kyss mej på öra!".

©

Klassiker

Denna lapp dök upp redan förra sommaren faktiskt...

paskmagad adj.
Dalarna, Folkare hd, By sn

känna sig lös i magen, tex av för mycket kaffe.

Akta er för kaffeautomaten, hihi.

/A

Appropå vila

Visst behöver man vila, och visst är det skönt att ta sig en eftermiddagslur, men man ska också tänka på att arbete behövs. För som de säger i Närke: Lata armar gör tomma tarmar (Sköllersta härad 1930).

Men man ska inte heller göra sitt arbete alltför snabbt, då "föttar man på". Enligt ett belägg från Norrbotten gäller detta [särkilt] om kvinnor som raskt utföra sina sysslor inomhus (Nederluleå sn 1935).

/J

Bjudmat

Det händer att man får besök av folk som bor ganska långt bort, speciellt i en studentstad där många av de man umgås med inte är infödda uppsalabor. När de besökande kommer kan man tänka på traditionen från Västerbotten, att bjuda på mat!
Långväga resande /till bröllop/ undfägnades med den så kallade "välkomman", som utgjordes av smör, ost och brännvin. (Skellefteälvsdalen 1927)

/J

Vila

Om du är trött och behöver en paus kommer här några exempel på olika vilostunder.

vila middag v
vila middagsvila

vila skymning v
vila en stund vid skymningsdags

vilotimme s
vilostund efter maten

Alla belägg är från Ö. Våla. Uppl.

/L

Platt som en pannkaka

Detta inlägg ska som titeln avslöjar handla om pannkakor.
Det finns två olika sorter, vattpannkaka och vetemjölspannkaka.

Vattpannkaka
Ingredienserna var 'pannkaksmjöl' som bestod av ärtmjöl och kornmjöl i vissa proportioner samt ibland en nypa vetemjöl och 'blanddrick (se d.o) som bestod av kärnmjölk och vatten blandat: 'vattpannkakan' gräddades som en vanlig 'tunnpannkaka'.

Upl. Börstil o vaksala mfl snar

Vetemjölspannkaka:
'Det skulle vara nå riktigt märkvärdigt, när man fick vetemjölspannkaka. Annars hade man pannkakasmjöl av korn och ärter och bara lite vete'.

Upl. Börstil o vaksala mfl snar


Nu vet ni vilken sorts pannkaka som ni ska bjuda på ifall det kommer fina gäster :)

/L

Om lärda lappar och några andra fall

Äpplet datt [inte långt] från trädet (Dals. Vedbo hd, Ödskölts sn. 1954) minsann, men nog fanns det äpplen som föll ner en bit bort också. Detta med släkten, menar jag. I norra Sverige fanns gott om plats redan då för stora familjer och det talas om en sägen där man fick sig titeln "lärd lapp" om man kunde räkna upp kusiner, sysslingar och bryllingar - hela vägen till artonde(!) led. Minsann. Men, den som inte alls fick det hela i matematiken att gå ihop kunde gott hävda något som man i Närke uttryckte så här: "Stämmer sôm e kôrkeräkning!" (Nk. 1930)

Apropå släkt och släktbildning så skadar det inte att börja från början, nämligen hur man blir släkt. Ett väl beprövat sätt är att invänta sin kärlek och låta denne göra grovjobbet, som i Grangärde, Dalarna, där en man har erkänt: "Det är lätt för en yngling att falla när fjälla har falli' först." Jodå, nog är det ganska raka rör emellanåt, kan man tycka, som i Norrfjärdens sn i Norrbotten: "Så snygg jänta du följer med!" - vilket jag åtminstone tolkar som: "Kom här snygging, du följer med hem!" (Kan diskuteras vid behov.)

Bara att ta på sig vad som kallas komisangtrajan (Vb, Skelleftebygden) som sägs vara en slags vit blus med spetsar som man tog på sig när kavaljeren väntades. Fast om man vill ha sitt på det torra kan det vara klokt för båda parter att tänka efter en skvätt och inte glömma att fjärilen ju en gång var kålmask, vilket säkert Närkingarna tog på fullaste allvar. Alla lyckades dock inte komma helskinnade ur kålmask-stadiet, utan stannade helt sonika på flaggman-stadiet (Gotl. 1759), där man vackert fick stå under sin hustrus befäl.

Hårda bud i Mellerud - eller där helst man befann sig!

©

Guldkorn i vardagen

När man har suttit i några timmar och sorterat mindre roliga ord som väl, väder och liknande kan man längta efter en fräckis på något kort, eller bara något som livar upp en lite. Då ligger de där, ordspråken från Närke. Här får man lite vardagliga tips och råd, och allt som oftast också ett skratt. Närkes ordspråk lär oss bland annat att när man har det välordnat på hyllorna så ä dä som på de väschta abetek. Vi får också tips på hur man ska fira jul: Nu ska dä firas jul, sa han som kom från stan mä brännvin å evangeliebok. Det kanske är bättre för käringafläske än firandet med knäck (ho ha lagt på käringafläske [blivit fet])? Fast jag tror vi får rekommendera knäck i alla fall. Som de säger i Närke: Drucken glädje är nykter sorg. På jul ska man ju också vara ren och fin, vilket visas av Dä ä skönt te få någa rent på sej julaften, sa sotarn, vände skjorta. Om ni skulle se någon som arbetar väldigt mycket så kan man benämna detta som att den står i som en pepparrotstjyv. Tydligen kommer detta från att det är arbetsamt att få upp pepparrot. Men som man säger: Tålamo övervinner surkål. Har man däremot kommit för en människa utan tålamod, där bägaren runnit över kan man alltid tänka: Ett milt svar stillar vrede.

Så kommer vi till min personliga favorit. Jag måste säga att jag inte har något emot folk från Östergötland, det är tvärtom så att jag har många vänner där neröver och det är just det som gör att mungiporna dras uppåt lite extra: En slåss inte mä en öschötte; en klår’n.

/J

Fruntimmersveckan

Fruntimmersveckan kallas även för pissveckan på många av lapparna. Detta beroende på att det sägs regna så mycket just då (nu).
Bör då hela denna sommar kallas för pissommar?

/A

Talesätt om pinka

Två fina talesätt kommer här!

Pinka v.
"En svensk man pinkar sällan ensam" vard. uttryck när två eller flera kastar vatten samtidigt.
Uppl. Värmdö sg, Möja sn.

talesätt pissa v. Värml. Näs hd, By sn.
"En ska inte trätte me kärnger å pisse imot vinn, för då får en alltihopa på sej"

/A

ps. Blogga allihopa, kom igen nu!

Barn: 9 månader senare.

Förra sommaren handlade många av de insamlade orden om att vara med barn och själva händelsen att föda barn, samt kvinnans sätt att röra sig vid havandeskap. Efter lite forskande och letande har jag totat ihop en liten ordlista i berättelseform som följer här:

Önskar du dig en egen liten pajsing? Dags att tänka över vad det innebär, som ett första steg: Så fort det lilla livet vuxit till sig lite och magen fått en rundad form så lär du pampa omkring, allt som ofta med ulkningar och andra kroppsliga behov som överstiger normala nivåer. När du pimpar omkring på barnet, som om du bar kakel uppför fyra trappor - fast i flera månaders tid - ser du kanske fram emot den dagen det är dags att pojka; Pyret dimper ner, och äntligen får bebisen sörpla enträget från datten. Men, nej, det är inte dags än. "Hördu, fjällan min, slappna av!", kanske fjällgubben säger med värme i rösten. Värmen når dock inte fram för du har haft en värre dag än alla andra dagar och känner dig ruggigt urken. "Uck i kuck!", utbrister du, och djupare än så blir inte kommunikationen den kvällen.

Så en morgon är det livat i magzonen och det beror inte på att du har väderspänningar, nej, för det är minsann dags att slå kull ugnen. Du är utbarnig och kan inte längre erbjuda Pyret tillräckligt med näring och omsorg där inne. Bebisen vill ut, ut, ut! Utskjutarmoster är på plats och ganska snart befinner sig Pyret där, utanför livmodern och letar intensivt efter din datte.

pajsing s. 'liten gosse, barn; få en pajsing; föda barn' Smål. S. Möre hd, Kalmar. 1867.
pampa v. 'gå tungt och ovigt' Sörml.
ulka v. 'kväljas, kräkas', 'tala i smyg', 'kuttra' Ögl.
pimpa v. 'bära något tungt' Dalarna. By.
pojka v. 'föda barn/gosse eller flicka' Ögl.
datte s. 'bröst, bröstvårta, spene' Hall. Höks hd, Knöred
fjälla s. 'fästmö'
fjällgubbe s. 'fästman'
urken a. 'olustig der öfver, at man ej fåt sofva sin rätta tid' Ögl.
Uck i kuck! interj. 'svårigheter eller motgång' Smål. Stranda hd, m.fl. 1945.
slå kull ugnen v. 'falla i barnsäng, föda barn' Ögl.
utbarnig a. 'långt framskridet havandeskap'
utskjutarmoster s. 'barnmorska; den som är i barnmorskans ställe'

Nej, jag har inte barn. Men att skriva om det är lite som terapi - och ja, jag ska vänta lite till. Tills dess roar jag mig med ord som förgyller tillvaron en skvätt.

©

Recept

Här kommer mer studentmat! Två olika varianter, beroende på vad du har hemma!

Peppar-doppa s.
Blandning av t ex mjölk el grädde o kryddpeppar, ev med sillake att doppa potatisen i när sovel saknades.
Värml., Karlstads hd, Hammarö sn

Peppar-doppa
var på många ställen och många gånger en ersättning för kött eller fisk till potatis. Den utgjordes av smör och peppar jämte salt. I detta doppades potatisen och åts enbart utan något tilltugg.
Värml., Älvdals hd, Gustav Adolfs sn.

Trevlig helg!
/A

Smått och gott

Först kommer här en intressant upplysning om sommaren och definitionen på vad en "veckoflock" är.

Sommar:

Tibutiusdagen 14 april sades komma med första sommarnatten, men på Urbanusdagen 25 maj var det som våren slutade och sommaren tog vid.
......
Med veckoflock menades sådanna veckor som hade sina dagar med särskilda namn, såsom i påskveckan och fruntimmersveckan.


Västerg. Vartofta hd. Korsberga sn

Sedan kommer några gulliga ord.

Tossepost
post som någon går och delar ut själv

Söd. Daga hd. Gäsinge och Dillnäs snar


Veddrete
tankspridd

Värml. Nordmarks hd, Östervalssskogs sn (mfl)

Tjäst
andtruten, andfådd t.ex. då man hastigt sprungit upp för en backe

Söd., Rönö hd

Vekvill
vilsen på veckodag

Värmland, Väse hd (ordet finns även i andra delar av landet, det kan dock förekomma olika varianter på stavningen)

/L

Vingel

vingelkuse
en ostadig man

vingelsticke
en ostadig kvinna

Med., Sköns sn

För en gångs skull finns det både ett ord för en man och ett ord för en kvinna som har samma egenskap.

/L

Sveriges härader

Här är en liten del av den stora häradskartan som hänger på väggen i arkivsalen. Just här visas Götalands inre, Östergötland respektive Västergötland och de lite mindre kända orterna längs Vätterns strand. Fast, vänta, kanske har både Motala och Hjo något alldeles unikt som omvärlden inte vet om? Något för namn- och folkminnseavdelningen månne.

©

Studentmat

För fattiga studenter ett ny-gammalt recept att ha i åtanke när skafferiet gapar tomt, nämligen maträtten finka s.

'fläsket stektes i stekpanna, vatten hälldes på och hård, hembakad kaka [skarpkaku] bröts ner i detta'

Receptet är hämtat från Djupfors i Jörns sn, Västerbotten. Det finns dock belägg även från södra Sverige, Blekinge bl.a. och på dessa står att man använde sig av ister. Om ister finns i studenthem idag så kan det komma väl till pass när man tillagar sin finka.

Smaklig måltid.

©

Fler dejtingtips

Jodå, nog finns det gott om gammalt fint i dejtingväg i de svenska dialekterna och det är definitivt glädjefulla sammanhang emellanåt, som det talas öppet om. De här tipsen riktas både till män och kvinnor, allt i en salig blandning:

- använd våmpkalsonger 'underbyxor med spets' (Sörml. Sotholms hd, Sorunda sn. 1965)
- fika mycket 'eftersträva' (Nk. Askers hd, Lännas sn. 1934)
- kalla henne "fikanbönä" 'fikonböna' (Ång. 1924) om läget känns rätt.
- du man, skaffa skägg: "En puss utan skägg smakar som pannkaka utan ägg." (Ögl.)
- var idken 'arbetssam, idog' (Häls.), för käresten/kärestan blir inte din om du bara undras på 'kärleksfullt tänka på' (Uppl. Vaksala hd o sn) honom/henne.
- idog, ja, men slätas inte uppför någon! 'ställa sig in, lisma, fjäska' (Ång. Trehörningsjö sn. 1920)
- har du alldeles förlibbat dig 'blifva mycket kär i en' (Västm.) och ska ta dig en första fika 'dricka kaffe' (Blek. Östra hd. 1930-t.) med personen i fråga - passa dig för pantofflebössan. 'skjuta med potatisbössan; fisa, fjärta'
- är du riktigt pussfull, 'skälmsk, upptågsfull' (Ögl.) finns alternativet att leka fhlyxe, som är 'en erotiskt betonad lek. Man jagar individen av ett annat kön, knuffar omkull och har sig. ' (Värml. Jösse hd, Köla sn. 1969)

©

Ett fisigt inlägg

I samlingarna finns en hel del ord och uttryck som handlar om kroppen. I veckan har flera av oss sorterat ord som handlar om kroppsliga odörer. Här kommer lite smakprov på ord som ger en del skratt i arkivsalen.

Väderfis s. "bränna vääfisa" [då någon släppte väder stod en annan bakom o. tände eld m. tännsticka] Småland, Västbo hd.

Väder-fis s. Ordspråk: Det låter friskt sa bonden när barnen sket. Västergötland, Vartofta hd.

Väder-skit s. "Den som gjorde sina naturbehov i vattnet när han var naken och badade kunde råka ut för näcken hette det. Men om man släppte en väder-skit under vattnet skulle detta däremot hålla undan både näck och sjörå" Västergötland, Vartofta hd.

/J

Dejtingtips för män

Letar du efter kvinnan i ditt liv? Har du inte hittat rätt efter ett långt sökande? Då kanske du ska följa de råd som man får av Sköllersta härad i Närke:
"Kvinnfolk å linne ska en inte välja i ellsljus"

Lycka till och hoppas att du får slaska mule (mycket låg, vårdslös benämning på ett upprepadt kyssande, Blekinge) i sommar!

/J

Dagens recept

Kommer du inte på något att laga till middag? Vill du prova att laga en maträtt med gamla anor? Här finns jag då för dig med recept direkt från samlingarna!

Ång. Anundsjö sn.
peter-röd(a)

risgryn, russin o. mjölk kokades i fäbodarna vid högtidliga tillfällen

......

Maträtt, kokad av mjölk, sagogryn, sirap, russin, kanel. Åts som efterrätt på bröd.


/A

Ingen sommar utan arkivet

Det ska va arkivet på sommarn'

Å lådor med ord

Sortera och prata

Med tjocktröjan på

Ja, det ska va arkivet på sommarn'

Lite frusen var da'

Sjunga med i refrängerna

Det är så det ska va'

Arkivet

Ingen sommar utan SOFI

Ja, jag sa arkivet

Ingen sommar utan SOFI

-

Och vad är arkivet utan sorterarna

runt ett bord där alla får plats

någon hittar ett väldig roligt ord

då brister alla ut i skratt

-

/L

veckoslut

Så är vecka två slut. En väldigt seg torsdag följdes upp av en fredag som bestod i både sockerchock och total mättnad på eftermiddagsfikat och i att vi äntligen fick höra den händige mannen på radion. Det är en riktig fiffikus ('ett geni, fiffig karl; händig' Sk. Luggude hd) den där Gessle. Annars kan jag taga Pehr på loftet (’vara mycket säker på sin sak' Häls.) att Absolute Arkiv börjar ta form. En uppdatering kommer om det projektet.
/J

Till vintern

Den som har plockat fram sina vinterkläder när tiden för sådant kommit kanske har kommit över saker i stil med gammalt godis, en Werthers-kola, tuggummi, inköpslistan med mjölk markerat i fetstil, eller varför inte en trasig reflex.

I Värmland finns ett ord för allt det här, så man slipper gå in på detaljer, och om ordet fortfarande används är inte lätt av veta, men det är ju ett ypperligt alternativ till exempelvis jox, bös eller gojs - och ordet är fickmurk.

fickmurk s. 'allehanda skräp som med tiden kan samlas i fickorna på gamla kläder'
Värml. Fryksdals hd, Östmarks sn; Färnebo hd o. sn; Karlstads hd, Hammarö sn; samt Älvdals hd, Ekshärads sn; (Brunskog). Alla belägg är daterade till omkring 1960.

Möjligt är att det med tiden har slipats ner till enbart murk. Någon som har hört talas om det?

©

En arkivarie (sockerbagerisk melodi)

En arkivarie här bor i staden
Han arkiverar mest hela dagen
Han ordnar stort och han ordnar smått
sen allihopa han gallrar bort


Den här låten sjöng vi på sommarkaffet :)

/L

Fröspridning

frökuk s.

'Det var den värsta frökuk, som funnits inom socknen. Han hade fjorton utomäktenskapliga barn, innan han gifte sig. '
Ång. Edsele sn.

/H

felaktig

Adjektivet felaktig har långt fler betydelser än just 'felaktig', vilket det finns bevis på i Sörmland och Uppland.

felaktig a.

'onykter'
Söd. Barva. 1909

'sjuklig, krasslig'
Söd. Björkvik. 1926

'efterbliven, imbecill'
Uppl. Singö. 1977

'tokig, icke riktigt klok'
Uppl. Bro o. Vätö sg, Vätö sn.

©

Dalarna

Eftersom två av oss kommer från Dalarna är det lätt att vi lägger lite extra uppmärksamhet på orden därifrån, trots att vi inte sorterar det landskapet. Förra året fick vi ihop en hel drös med ord och det är väl dags att vi ger en del exempel på ord från hembygden. Nu är ingen av oss från Grangärde men det är en socken där vi hittade många roliga ord. Fler exempel finns i samlingarna!

dandul s. ”Håll danduln (picken) stel du, så juck je”, sa kulla.
Dalarna. Grangärde sn. 1935

danka/dånka s. 'kvinna, som slår dank; lat, klumpig kvinna'
Dalarna. Kopp. l. Grangärde sn. 1937

dynggroda s. 'lortaktigt fruntimmer'
Dalarna. Grangärde sn. 1937

paddig a. 'tvärtförs; tjock'
Dalarna. Grangärde sn. 1924

/J

Pasa

Uppl. Våla hd, Nora sn.

Pasa s.
äktenskapsförmedlare

Pasa v.
´förmedla äktenskap´
´Hjälpa ett par att få kontakt med varandra i förhoppning om att bekantskapen ska leda till äktenskap´


Undrar hur arbetsmarknaden för pasor (?) ser ut idag?

Kan man säga att en dejtingsajt är en pasa kanske?

/A

våld!

Dagens ord:
Våld. Används som förstärkande förled, med skiftande betydelse.

Våld- dricka v. 'dricka mycket', 'dricka allt man orkar', 'dricka häftigt'

Våld-flicka s. 'utmärkt flicka'
Våld-karl s. 'utmärkt karl'
Våld-pojke s. 'utmärkt pojke'

Våld-ljut a. 'mycket ful'

Alla exempel kommer från Lappland, Lycksele sn.

/J

Vad är en famn?

Kanske är det frågan du har ställt dig mången gång, nämligen vad ordet famn kommer ifrån. Svaret är mer exakt än man någonsin kunnat ana:

famnmål s.
famnmått = 3 alnar = 6 fot = 1,7814 meter

Ett väl använt mått för uppläggning av ved, vid dikesgrävning, mätning av gärdesgårdars längd m.m. Belägget kommer ifrån Asa sn, Norrvidinge hd, i Småland.

Uttrycket "en famn hög" har jag någon gång hört, men jag trodde nog att man med det menade småväxta personer, exempelvis barn. Kan jag ha trott så fel? Eller har någon missuppfattat famnmåttet från första början?

©

Regn

Så har en ny vecka tagit sin början. Regn regn regn... och inte ens fick man höra "En händig man" på radion heller!
Nu ska jag sova! Ses i arkivet :P /A

vilskita v.

'låtsas behöva göra sitt tarv, för att komma ifrån arbetet en stund'
Småland, Tunaläns hd, Misterhults sn.