En hälsning från oss i arkivet:

Lämna gärna kommentarer om du har tankar, funderingar eller annat som kan vara av värde. Det är alltid trevligt med respons från läsarna - vare sig det är egna frågor eller svar på frågor från oss skribenter. Tack på förhand!

tisdag 31 juli 2007

Måne

Nu börjar ju kvällarna bli lite mörkare och längre igen. Hoppas på att få se pojk-solen (s) (månen).

Nu ä de kwälle å nu går pojkasolen opp.
Allbo hd, Småland.

Godnatt!
/A

Klädmode för bebisar

Nyfödda barn böra inlindas i något gammalt för att ej bli flynötta.

flynött a. 'som fort nöter ut kläder'

Är det det nyfödda barnet som nöter ut kläderna, tro? Eller är det föräldrarna? I Uppland verkar det hur som helst klokast att dra det äldsta du har i tygväg över ben och armar på lille Arvid eller lilla Elsa; stickat som virkat - eller tovat - allt som går att tota ihop till ett klädesplagg verkar gå hem. Polarn o Pyret? Nej, tack.

För övrigt är det bara att slå flutörat till om du framöver får påtryckningar från mammor världen över för att du följer modeflugan från Kårsta i Uppland. Troligen var det angeläget i Göteborgstrakten redan 1766 att inte bry sig om andras åsikter. Goda nyheter, inte sant. Krackelerar vänskapskretsen på grund av missförstånd så är det troligen nyttigt att minska ner på antalet vänner i vilket fall, åtminstone om man följer rådet från kära, trogna Närke:

"Ha inte för många vänner."

©

Dåtid och nutid

Ofta är orden som man hittar i samlingarna ganska gamla. Ord som på den tiden var vardag börjar nu bli ett minne blott. Med tiden förändras språket och då också ordförrådet. Många ord skulle inte komma till användning i dagens moderna samhälle med tanke på vad de betyder, det finns till exempel många lantbruksord. Ett dialektord som jag idag stötte på i samlingarna gav mig de här tankarna. Ordet är som följer:

fylle-sex
egentl. 4-6, men kan också beteckna dubbla antalet
Bohuslän, Stångenäs hd

Det är ett dialektord som egentligen inte är särskilt märkvärdigt, men i det nutida samhället kan det ordet misstolkas (i alla fall om man ser det såhär i skrift). Det har bland annat att göra med vad man har för referensramar.
Det finns exempel i det svenska språket på ord som fått ändrad betydelse. Förut betydde ordet kåt att man var glad, det var helt naturligt att skriva en kåt liten pojke om en glad liten pojke. I dagens samhälle skulle det verka väldigt udda. En annan sak är supa som tidigare kunde betyda dricka i största allmänhet, men det ordet är nu mer relaterat till att dricka alkohol. Man super inte direkt vatten.

Vad tycker du om det här? Skriv gärna en kommentar!

/L

måndag 30 juli 2007

Pläga

Ett ord jag som sorterare vill slå ett slag för är det hederliga, vackra pläga. Ett fint ord som dels betyder bruka (dvs bruka göra något, Staffan plägade rida på fålen apelgrå), och dels "undfägna med starka drycker/tracktera med bränvin" (Västb.) eller bjuda på mat.
Hur kommer det sig att vi (nästan) aldrig använder detta ord?

/A

Uppmaning till alla bloggare

En uppmaning från Skåne, Jerrestads hd:

Skrif grant! Sidder du å plumpar, så får du på tuggan!
(plumpa, v.)

/A

Om golf

Det spelades minsann fähusgolf i Uppland, om man ska tro vad som står på flertalet belägg. Hur gick det till? Eller är det inte golf de menar? Svårt att helt säkert veta ibland, speciellt när fantasin tar fart under insorteringen! Se här:

flo s.

'fähusgolf' Uppl. Bro o. Vätö sg, Vätö sn.
'golf i ladugården' Uppl. Långhundra hd, Kårsta sn.

Faktum är att det tråkigt nog inte är golf de menar utan golv, mer specifikt golvet mellan båsen i fähuset. Mer spännande vore det om de faktiskt hade spelat golf mellan båsen. Tolkningen är fri.

©

Recept: Flottmaja

Ett smaskigt recept från Singö, Uppland:

'hårt bröd, stekt i flott (ibland blöttes brödet i mjölk eller vatten före stekningen)'

Lite som fattiga riddare, inte sant. Fast, lika många recept på fattiga riddare som det finns i hemmen idag, fanns det nog på Flottmaja också, men likväl värt att prova om hungern blir akut.

©

Antecknat

Ofta när man sorterar stöter man på belägg som är roliga, intressanta och trevliga.
Här kommer några sådana belägg.

vildsvenska
dialekt
Ång. Gideå

Vill-gräs s.
Villegräs
Det finns ett slags gräs, som de gamle var så rädda för, det växer på vissa ställen i skogen. Om en trampar på sådant gräs, så går en vilse.
Västerg. Laske hd, Larvs sn

oten-dag s.
'eftermiddagsmål, kl 4 el. 5 e.m.'
(numera vanl. kaffe)
Gotl.n.hd, Ganthems sn

/L

Rädslan sätter in

Känner du att hjärtat slår lite snabbare, nästan vilt och hejdlöst? Är uppgiften för svår att genomföra? Hårt tryck på just dig? Rädslan är här, baby. Rädslan. Och den har funnits med i människors liv i århundraden.

Ordet är fjäträdd.

'rädd el. ovillig att gå ett ärende el. göra en tjänst el. att hjälpa till på ngt annat sätt'
Värml. Färnebo hd o. sn. Tidigaste belägg fr 1872.

Närkingarnas sätt att se på ovilja [rädsla?] är snäppet värre, ett kliv närmare mot vägran:

Dä kômmer å ske når dä blir sju torsdagar i e vecka.

eller...

Dä ä lika omöjlitt sôm te lugga en flinnskalluger gubbe.

... och när det redan gått för långt:

Ska dä vara en pik åt mej? sa han sôm fick örfiln.

©

lördag 28 juli 2007

Katt och tur

Här kommer ett belägg som handlar om vad som kan ge tur.

otur
Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn

Will katten gärna vara i fähuset betyder det tur i ladugården, ville katten gärna ligga i sängen betydde tur för sängens egare. Så länge katten ville ligga i den sjukes säng hoppades man att han skulle tillfriskna men flyttade katten ur sängen är hoppet ute. Den som har go tur han behöver inte nå mer, Ja hade en riktig skrovtur. Otur i kärlek, tur i spel.

Tänk att katten kan vara så viktig. Det kan vara värt att tänka på. Ta hand om alla katter där ute!

/L

Tanter

I arkivet hittar vi dagligen skällsord om kvinnor som är lata, fula, lösaktiga och så vidare i all oändlighet. Men då och då kommer också skällsord, beskrivande uttryck, om män. Dock är de flesta sådana ord som anspelar på kvinnliga egenskaper. Som detta: Tant s. 'En fånig karl', från Bara hd. i Skåne så sent som 1954. Man kan enligt Halland också vara Tantig adj. Här finns ingen könsbestämning för egenskapen men betydelsen är 'narraktig och småfånig'. Substantivet Tanter (som i 'en tanter') från Söd. är också lite spännande, då det betyder 'en stackare'. Det verkar alltså vara relativt utbrett att tant inte är ett positivt ord. Stackars tanter.

/J

fredag 27 juli 2007

Partytrick?

Dagens partytrick kommer från Småland och kallas Tiggar-skjuts! Vi borde kanske kalla det här för en lek, eller underhållning, istället för partytrick visserligen för jag tror inte att det är så bra att försöka sig på detta med lite alkohol i kroppen.

"Skjutsa tiggare"
En man lägger sig på golvet på rygg med armarna bakom huvudet, handflatorna uppåt, benen upplyfta och förda bakåt till i höjd med huvudet. En annan deltagare ställer fötterna på den liggandes handflator och lägger magen på hans fotsulor. Därefter ger den liggande med händer och fötter en kraftig sats varvid den andre flyger några meter framåt.

Detta kanske till och med är något att ta efter och göra en turnering av; Arkivsmästerskapen? Frågan är ju bara vem och hur man vinner, den som kastar en person eller den som lyckas flyga så långt som möjligt? Man kanske skulle tävla i par?

/J

torsdag 26 juli 2007

Vin och pin

Spinner vidare på förra inläggets vin-tema!

Pin i gasen eller pin i gungan kan du säga till någon som är eller har blivit drucken.

Den som är mycket kär i någon är även pin kär.

Halmstads Hd, Halland.

/A

vin in = vett ut

[Det ä] enge skam å bju te, sägs det i Närke, när jag bläddrar förbi bland beläggen på ordet fler(a) som inte alls har med saken att göra, eller jo, i uttrycket: "Flere drunknar i glase än i have". I det första fallet kan man tolka att det inte alls passar sig att sitta där hemma med festmat- och dryck och inte bjuda, nej, snarare tvärtom. Fast, som det andra exemplet varnar för så kan man ju ha i huvudet att sött drucke blir surt betalt - om man nu inte har tittat för djupt i buteljen redan och låtit både gård och boskap "flyta bort". En klok man uttryckte det så här:

Där vine [vinet] går in, går vete [vettet] ut, å iblann kômmer dä allri tebaks.

Så kan det gå och så gick det nog för många. Kanske var det svenskheten som tog över? Att aldrig ta hjälp av någon annan så länge man kan klara sig själv. En som åtminstone befann sig utom fara var Sara; Sara den rara, sôm Gud ska bevara, så inte rôttera tar'a. Så sas det och är inte det flecka hela da'n, så säg!

Alla exempel kommer från Närke, insamlade under 1930.

©

Ett hett tips

Om du vill få någon att bli kär i dig ska du göra på det här viset.

ormtung-nöt s
Västerg., Vartofta hd, Korsberga sn

Ormtungenötter var trollmedel, varmed flickor kunde förgöra gossar så de blevo kära i dem. En ormtungenöt tillkom sålunda: man gjorde ett hål i en nöt och grävde ut kärnan. I skalet instacks sedan tungan, utdragen från en levande huggorm, varpå hålet tilltäpptes. Med denna nöt i munnen kyste flickan den gosse, som hon önskade sig och denne blev efter kyssen upptänd av den häftigaste kärlek till henne.

Någon som vill pröva?
Vem vet, det kanske fungerar...

/L

onsdag 25 juli 2007

Partytrick

Dagens tips:

Från Norrbotten kommer ett belägg vars information tycks ha gett mersmak, och det är en välkänd, även i våra dagar, balanseringskonst. Liggande på golvet med en butelj på pannan ska man resa sig upp utan att förlora jämvikten - och det hela gick i det här fallet under namnet "stiga upp med flaskan". Ett partytrick á 1936, mina vänner, inte illa!

Och när vi nu ändå har med flaskan att göra så kan här nämnas ännu ett litet utrop om missnöje tränger in i tillvaron: "Kyss mej på flasklocke!" eller varianten som inte riktigt ger ett lika tydligt budskap: "Kyss mej där jag menar nu." Ett ytterligare talesätt från Vittinge sn i Uppland som finns med på samma kort känns betydligt varmare i uppmaningen, eftersom man i vänligt valt tonläge mycket väl kan uppskatta ett "kyss mej på öra!".

©

Klassiker

Denna lapp dök upp redan förra sommaren faktiskt...

paskmagad adj.
Dalarna, Folkare hd, By sn

känna sig lös i magen, tex av för mycket kaffe.

Akta er för kaffeautomaten, hihi.

/A

Appropå vila

Visst behöver man vila, och visst är det skönt att ta sig en eftermiddagslur, men man ska också tänka på att arbete behövs. För som de säger i Närke: Lata armar gör tomma tarmar (Sköllersta härad 1930).

Men man ska inte heller göra sitt arbete alltför snabbt, då "föttar man på". Enligt ett belägg från Norrbotten gäller detta [särkilt] om kvinnor som raskt utföra sina sysslor inomhus (Nederluleå sn 1935).

/J

Bjudmat

Det händer att man får besök av folk som bor ganska långt bort, speciellt i en studentstad där många av de man umgås med inte är infödda uppsalabor. När de besökande kommer kan man tänka på traditionen från Västerbotten, att bjuda på mat!
Långväga resande /till bröllop/ undfägnades med den så kallade "välkomman", som utgjordes av smör, ost och brännvin. (Skellefteälvsdalen 1927)

/J

Vila

Om du är trött och behöver en paus kommer här några exempel på olika vilostunder.

vila middag v
vila middagsvila

vila skymning v
vila en stund vid skymningsdags

vilotimme s
vilostund efter maten

Alla belägg är från Ö. Våla. Uppl.

/L

tisdag 24 juli 2007

Platt som en pannkaka

Detta inlägg ska som titeln avslöjar handla om pannkakor.
Det finns två olika sorter, vattpannkaka och vetemjölspannkaka.

Vattpannkaka
Ingredienserna var 'pannkaksmjöl' som bestod av ärtmjöl och kornmjöl i vissa proportioner samt ibland en nypa vetemjöl och 'blanddrick (se d.o) som bestod av kärnmjölk och vatten blandat: 'vattpannkakan' gräddades som en vanlig 'tunnpannkaka'.

Upl. Börstil o vaksala mfl snar

Vetemjölspannkaka:
'Det skulle vara nå riktigt märkvärdigt, när man fick vetemjölspannkaka. Annars hade man pannkakasmjöl av korn och ärter och bara lite vete'.

Upl. Börstil o vaksala mfl snar


Nu vet ni vilken sorts pannkaka som ni ska bjuda på ifall det kommer fina gäster :)

/L

Om lärda lappar och några andra fall

Äpplet datt [inte långt] från trädet (Dals. Vedbo hd, Ödskölts sn. 1954) minsann, men nog fanns det äpplen som föll ner en bit bort också. Detta med släkten, menar jag. I norra Sverige fanns gott om plats redan då för stora familjer och det talas om en sägen där man fick sig titeln "lärd lapp" om man kunde räkna upp kusiner, sysslingar och bryllingar - hela vägen till artonde(!) led. Minsann. Men, den som inte alls fick det hela i matematiken att gå ihop kunde gott hävda något som man i Närke uttryckte så här: "Stämmer sôm e kôrkeräkning!" (Nk. 1930)

Apropå släkt och släktbildning så skadar det inte att börja från början, nämligen hur man blir släkt. Ett väl beprövat sätt är att invänta sin kärlek och låta denne göra grovjobbet, som i Grangärde, Dalarna, där en man har erkänt: "Det är lätt för en yngling att falla när fjälla har falli' först." Jodå, nog är det ganska raka rör emellanåt, kan man tycka, som i Norrfjärdens sn i Norrbotten: "Så snygg jänta du följer med!" - vilket jag åtminstone tolkar som: "Kom här snygging, du följer med hem!" (Kan diskuteras vid behov.)

Bara att ta på sig vad som kallas komisangtrajan (Vb, Skelleftebygden) som sägs vara en slags vit blus med spetsar som man tog på sig när kavaljeren väntades. Fast om man vill ha sitt på det torra kan det vara klokt för båda parter att tänka efter en skvätt och inte glömma att fjärilen ju en gång var kålmask, vilket säkert Närkingarna tog på fullaste allvar. Alla lyckades dock inte komma helskinnade ur kålmask-stadiet, utan stannade helt sonika på flaggman-stadiet (Gotl. 1759), där man vackert fick stå under sin hustrus befäl.

Hårda bud i Mellerud - eller där helst man befann sig!

©

Guldkorn i vardagen

När man har suttit i några timmar och sorterat mindre roliga ord som väl, väder och liknande kan man längta efter en fräckis på något kort, eller bara något som livar upp en lite. Då ligger de där, ordspråken från Närke. Här får man lite vardagliga tips och råd, och allt som oftast också ett skratt. Närkes ordspråk lär oss bland annat att när man har det välordnat på hyllorna så ä dä som på de väschta abetek. Vi får också tips på hur man ska fira jul: Nu ska dä firas jul, sa han som kom från stan mä brännvin å evangeliebok. Det kanske är bättre för käringafläske än firandet med knäck (ho ha lagt på käringafläske [blivit fet])? Fast jag tror vi får rekommendera knäck i alla fall. Som de säger i Närke: Drucken glädje är nykter sorg. På jul ska man ju också vara ren och fin, vilket visas av Dä ä skönt te få någa rent på sej julaften, sa sotarn, vände skjorta. Om ni skulle se någon som arbetar väldigt mycket så kan man benämna detta som att den står i som en pepparrotstjyv. Tydligen kommer detta från att det är arbetsamt att få upp pepparrot. Men som man säger: Tålamo övervinner surkål. Har man däremot kommit för en människa utan tålamod, där bägaren runnit över kan man alltid tänka: Ett milt svar stillar vrede.

Så kommer vi till min personliga favorit. Jag måste säga att jag inte har något emot folk från Östergötland, det är tvärtom så att jag har många vänner där neröver och det är just det som gör att mungiporna dras uppåt lite extra: En slåss inte mä en öschötte; en klår’n.

/J

Fruntimmersveckan

Fruntimmersveckan kallas även för pissveckan på många av lapparna. Detta beroende på att det sägs regna så mycket just då (nu).
Bör då hela denna sommar kallas för pissommar?

/A

måndag 23 juli 2007

Talesätt om pinka

Två fina talesätt kommer här!

Pinka v.
"En svensk man pinkar sällan ensam" vard. uttryck när två eller flera kastar vatten samtidigt.
Uppl. Värmdö sg, Möja sn.

talesätt pissa v. Värml. Näs hd, By sn.
"En ska inte trätte me kärnger å pisse imot vinn, för då får en alltihopa på sej"

/A

ps. Blogga allihopa, kom igen nu!

söndag 22 juli 2007

Barn: 9 månader senare.

Förra sommaren handlade många av de insamlade orden om att vara med barn och själva händelsen att föda barn, samt kvinnans sätt att röra sig vid havandeskap. Efter lite forskande och letande har jag totat ihop en liten ordlista i berättelseform som följer här:

Önskar du dig en egen liten pajsing? Dags att tänka över vad det innebär, som ett första steg: Så fort det lilla livet vuxit till sig lite och magen fått en rundad form så lär du pampa omkring, allt som ofta med ulkningar och andra kroppsliga behov som överstiger normala nivåer. När du pimpar omkring på barnet, som om du bar kakel uppför fyra trappor - fast i flera månaders tid - ser du kanske fram emot den dagen det är dags att pojka; Pyret dimper ner, och äntligen får bebisen sörpla enträget från datten. Men, nej, det är inte dags än. "Hördu, fjällan min, slappna av!", kanske fjällgubben säger med värme i rösten. Värmen når dock inte fram för du har haft en värre dag än alla andra dagar och känner dig ruggigt urken. "Uck i kuck!", utbrister du, och djupare än så blir inte kommunikationen den kvällen.

Så en morgon är det livat i magzonen och det beror inte på att du har väderspänningar, nej, för det är minsann dags att slå kull ugnen. Du är utbarnig och kan inte längre erbjuda Pyret tillräckligt med näring och omsorg där inne. Bebisen vill ut, ut, ut! Utskjutarmoster är på plats och ganska snart befinner sig Pyret där, utanför livmodern och letar intensivt efter din datte.

pajsing s. 'liten gosse, barn; få en pajsing; föda barn' Smål. S. Möre hd, Kalmar. 1867.
pampa v. 'gå tungt och ovigt' Sörml.
ulka v. 'kväljas, kräkas', 'tala i smyg', 'kuttra' Ögl.
pimpa v. 'bära något tungt' Dalarna. By.
pojka v. 'föda barn/gosse eller flicka' Ögl.
datte s. 'bröst, bröstvårta, spene' Hall. Höks hd, Knöred

fjälla s. 'fästmö'
fjällgubbe s. 'fästman'

urken a. 'olustig der öfver, at man ej fåt sofva sin rätta tid' Ögl.
Uck i kuck! interj. 'svårigheter eller motgång' Smål. Stranda hd, m.fl. 1945.
slå kull ugnen v. 'falla i barnsäng, föda barn' Ögl.
utbarnig a. 'långt framskridet havandeskap'
utskjutarmoster s. 'barnmorska; den som är i barnmorskans ställe'

Nej, jag har inte barn. Men att skriva om det är lite som terapi - och ja, jag ska vänta lite till. Tills dess roar jag mig med ord som förgyller tillvaron en skvätt.

©

fredag 20 juli 2007

Recept

Här kommer mer studentmat! Två olika varianter, beroende på vad du har hemma!

Peppar-doppa s.
Blandning av t ex mjölk el grädde o kryddpeppar, ev med sillake att doppa potatisen i när sovel saknades.
Värml., Karlstads hd, Hammarö sn

Peppar-doppa
var på många ställen och många gånger en ersättning för kött eller fisk till potatis. Den utgjordes av smör och peppar jämte salt. I detta doppades potatisen och åts enbart utan något tilltugg.
Värml., Älvdals hd, Gustav Adolfs sn.

Trevlig helg!
/A

Smått och gott

Först kommer här en intressant upplysning om sommaren och definitionen på vad en "veckoflock" är.

Sommar:

Tibutiusdagen 14 april sades komma med första sommarnatten, men på Urbanusdagen 25 maj var det som våren slutade och sommaren tog vid.
......
Med veckoflock menades sådanna veckor som hade sina dagar med särskilda namn, såsom i påskveckan och fruntimmersveckan.


Västerg. Vartofta hd. Korsberga sn

Sedan kommer några gulliga ord.


Tossepost
post som någon går och delar ut själv

Söd. Daga hd. Gäsinge och Dillnäs snar


Veddrete
tankspridd

Värml. Nordmarks hd, Östervalssskogs sn (mfl)

Tjäst
andtruten, andfådd t.ex. då man hastigt sprungit upp för en backe

Söd., Rönö hd

Vekvill
vilsen på veckodag

Värmland, Väse hd (ordet finns även i andra delar av landet, det kan dock förekomma olika varianter på stavningen)

/L

Vingel

vingelkuse
en ostadig man

vingelsticke
en ostadig kvinna

Med., Sköns sn

För en gångs skull finns det både ett ord för en man och ett ord för en kvinna som har samma egenskap.

/L

Sveriges härader


Här är en liten del av den stora häradskartan som hänger på väggen i arkivsalen. Just här visas Götalands inre, Östergötland respektive Västergötland och de lite mindre kända orterna längs Vätterns strand. Fast, vänta, kanske har både Motala och Hjo något alldeles unikt som omvärlden inte vet om? Något för namn- och folkminnseavdelningen månne.

©

tisdag 17 juli 2007

Studentmat

För fattiga studenter ett ny-gammalt recept att ha i åtanke när skafferiet gapar tomt, nämligen maträtten finka s.

'fläsket stektes i stekpanna, vatten hälldes på och hård, hembakad kaka [skarpkaku] bröts ner i detta'

Receptet är hämtat från Djupfors i Jörns sn, Västerbotten. Det finns dock belägg även från södra Sverige, Blekinge bl.a. och på dessa står att man använde sig av ister. Om ister finns i studenthem idag så kan det komma väl till pass när man tillagar sin finka.

Smaklig måltid.

©

Fler dejtingtips

Jodå, nog finns det gott om gammalt fint i dejtingväg i de svenska dialekterna och det är definitivt glädjefulla sammanhang emellanåt, som det talas öppet om. De här tipsen riktas både till män och kvinnor, allt i en salig blandning:

- använd våmpkalsonger 'underbyxor med spets' (Sörml. Sotholms hd, Sorunda sn. 1965)
- fika mycket 'eftersträva' (Nk. Askers hd, Lännas sn. 1934)
- kalla henne "fikanbönä" 'fikonböna' (Ång. 1924) om läget känns rätt.
- du man, skaffa skägg: "En puss utan skägg smakar som pannkaka utan ägg." (Ögl.)
- var idken 'arbetssam, idog' (Häls.), för käresten/kärestan blir inte din om du bara undras på 'kärleksfullt tänka på' (Uppl. Vaksala hd o sn) honom/henne.
- idog, ja, men slätas inte uppför någon! 'ställa sig in, lisma, fjäska' (Ång. Trehörningsjö sn. 1920)
- har du alldeles förlibbat dig 'blifva mycket kär i en' (Västm.) och ska ta dig en första fika 'dricka kaffe' (Blek. Östra hd. 1930-t.) med personen i fråga - passa dig för pantofflebössan. 'skjuta med potatisbössan; fisa, fjärta'
- är du riktigt pussfull, 'skälmsk, upptågsfull' (Ögl.) finns alternativet att leka fhlyxe, som är 'en erotiskt betonad lek. Man jagar individen av ett annat kön, knuffar omkull och har sig. ' (Värml. Jösse hd, Köla sn. 1969)

©

Ett fisigt inlägg

I samlingarna finns en hel del ord och uttryck som handlar om kroppen. I veckan har flera av oss sorterat ord som handlar om kroppsliga odörer. Här kommer lite smakprov på ord som ger en del skratt i arkivsalen.

Väderfis s. "bränna vääfisa" [då någon släppte väder stod en annan bakom o. tände eld m. tännsticka] Småland, Västbo hd.

Väder-fis s. Ordspråk: Det låter friskt sa bonden när barnen sket. Västergötland, Vartofta hd.

Väder-skit s. "Den som gjorde sina naturbehov i vattnet när han var naken och badade kunde råka ut för näcken hette det. Men om man släppte en väder-skit under vattnet skulle detta däremot hålla undan både näck och sjörå" Västergötland, Vartofta hd.

/J

Dejtingtips för män

Letar du efter kvinnan i ditt liv? Har du inte hittat rätt efter ett långt sökande? Då kanske du ska följa de råd som man får av Sköllersta härad i Närke:
"Kvinnfolk å linne ska en inte välja i ellsljus"

Lycka till och hoppas att du får slaska mule (mycket låg, vårdslös benämning på ett upprepadt kyssande, Blekinge) i sommar!

/J

måndag 16 juli 2007

Dagens recept

Kommer du inte på något att laga till middag? Vill du prova att laga en maträtt med gamla anor? Här finns jag då för dig med recept direkt från samlingarna!

Ång. Anundsjö sn.
peter-röd(a)

risgryn, russin o. mjölk kokades i fäbodarna vid högtidliga tillfällen

......

Maträtt, kokad av mjölk, sagogryn, sirap, russin, kanel. Åts som efterrätt på bröd.


/A

fredag 13 juli 2007

Ingen sommar utan arkivet

Det ska va arkivet på sommarn'
Å lådor med ord
Sortera och prata
Med tjocktröjan på
Ja, det ska va arkivet på sommarn'
Lite frusen var da'
Sjunga med i refrängerna
Det är så det ska va'
Arkivet
Ingen sommar utan SOFI
Ja, jag sa arkivet
Ingen sommar utan SOFI
-
Och vad är arkivet utan sorterarna
runt ett bord där alla får plats
någon hittar ett väldig roligt ord
då brister alla ut i skratt
-
/L

veckoslut

Så är vecka två slut. En väldigt seg torsdag följdes upp av en fredag som bestod i både sockerchock och total mättnad på eftermiddagsfikat och i att vi äntligen fick höra den händige mannen på radion. Det är en riktig fiffikus ('ett geni, fiffig karl; händig' Sk. Luggude hd) den där Gessle. Annars kan jag taga Pehr på loftet (’vara mycket säker på sin sak' Häls.) att Absolute Arkiv börjar ta form. En uppdatering kommer om det projektet.
/J

Till vintern

Den som har plockat fram sina vinterkläder när tiden för sådant kommit kanske har kommit över saker i stil med gammalt godis, en Werthers-kola, tuggummi, inköpslistan med mjölk markerat i fetstil, eller varför inte en trasig reflex.

I Värmland finns ett ord för allt det här, så man slipper gå in på detaljer, och om ordet fortfarande används är inte lätt av veta, men det är ju ett ypperligt alternativ till exempelvis jox, bös eller gojs - och ordet är fickmurk.

fickmurk s. 'allehanda skräp som med tiden kan samlas i fickorna på gamla kläder'
Värml. Fryksdals hd, Östmarks sn; Färnebo hd o. sn; Karlstads hd, Hammarö sn; samt Älvdals hd, Ekshärads sn; (Brunskog). Alla belägg är daterade till omkring 1960.

Möjligt är att det med tiden har slipats ner till enbart murk. Någon som har hört talas om det?

©

torsdag 12 juli 2007

En arkivarie (sockerbagerisk melodi)


En arkivarie här bor i staden
Han arkiverar mest hela dagen
Han ordnar stort och han ordnar smått
sen allihopa han gallrar bort


Den här låten sjöng vi på sommarkaffet :)

/L

Fröspridning

frökuk s.

'Det var den värsta frökuk, som funnits inom socknen. Han hade fjorton utomäktenskapliga barn, innan han gifte sig. '
Ång. Edsele sn.

/H

onsdag 11 juli 2007

felaktig

Adjektivet felaktig har långt fler betydelser än just 'felaktig', vilket det finns bevis på i Sörmland och Uppland.

felaktig a.

'onykter'
Söd. Barva. 1909

'sjuklig, krasslig'
Söd. Björkvik. 1926

'efterbliven, imbecill'
Uppl. Singö. 1977

'tokig, icke riktigt klok'
Uppl. Bro o. Vätö sg, Vätö sn.


©

Dalarna

Eftersom två av oss kommer från Dalarna är det lätt att vi lägger lite extra uppmärksamhet på orden därifrån, trots att vi inte sorterar det landskapet. Förra året fick vi ihop en hel drös med ord och det är väl dags att vi ger en del exempel på ord från hembygden. Nu är ingen av oss från Grangärde men det är en socken där vi hittade många roliga ord. Fler exempel finns i samlingarna!

dandul s. ”Håll danduln (picken) stel du, så juck je”, sa kulla.
Dalarna. Grangärde sn. 1935

danka/dånka s. 'kvinna, som slår dank; lat, klumpig kvinna'
Dalarna. Kopp. l. Grangärde sn. 1937

dynggroda s. 'lortaktigt fruntimmer'
Dalarna. Grangärde sn. 1937

paddig a. 'tvärtförs; tjock'
Dalarna. Grangärde sn. 1924

/J

Pasa

Uppl. Våla hd, Nora sn.

Pasa s.
äktenskapsförmedlare

Pasa v.
´förmedla äktenskap´
´Hjälpa ett par att få kontakt med varandra i förhoppning om att bekantskapen ska leda till äktenskap´


Undrar hur arbetsmarknaden för pasor (?) ser ut idag?

Kan man säga att en dejtingsajt är en pasa kanske?

/A

våld!

Dagens ord:
Våld. Används som förstärkande förled, med skiftande betydelse.

Våld- dricka v. 'dricka mycket', 'dricka allt man orkar', 'dricka häftigt'

Våld-flicka s. 'utmärkt flicka'
Våld-karl s. 'utmärkt karl'
Våld-pojke s. 'utmärkt pojke'

Våld-ljut a. 'mycket ful'

Alla exempel kommer från Lappland, Lycksele sn.

/J

tisdag 10 juli 2007

Vad är en famn?

Kanske är det frågan du har ställt dig mången gång, nämligen vad ordet famn kommer ifrån. Svaret är mer exakt än man någonsin kunnat ana:

famnmål s.
famnmått = 3 alnar = 6 fot = 1,7814 meter

Ett väl använt mått för uppläggning av ved, vid dikesgrävning, mätning av gärdesgårdars längd m.m. Belägget kommer ifrån Asa sn, Norrvidinge hd, i Småland.

Uttrycket "en famn hög" har jag någon gång hört, men jag trodde nog att man med det menade småväxta personer, exempelvis barn. Kan jag ha trott så fel? Eller har någon missuppfattat famnmåttet från första början?

©

Regn

Så har en ny vecka tagit sin början. Regn regn regn... och inte ens fick man höra "En händig man" på radion heller!
Nu ska jag sova! Ses i arkivet :P /A

torsdag 5 juli 2007

vilskita v.

'låtsas behöva göra sitt tarv, för att komma ifrån arbetet en stund'
Småland, Tunaläns hd, Misterhults sn.