En hälsning från oss i arkivet:

Lämna gärna kommentarer om du har tankar, funderingar eller annat som kan vara av värde. Det är alltid trevligt med respons från läsarna - vare sig det är egna frågor eller svar på frågor från oss skribenter. Tack på förhand!

torsdag 19 augusti 2010

Nalle?

Kanske inte en nalle men sött uttryck ändå!

Grytbjörn s.
Jämtland, Ragunda sn

far runt / invändigt / i grytan / med tvagan / tvagan gjord av barkade grankvistar


eller på lite sydligare breddgrader:

grytbjörn s.
Skåne, Skytts hd
"grydebjörn" (skämtsamt) = köksa


/A

onsdag 18 augusti 2010

Det är insidan som räknas!

"Man ska titta i gryta å inte se på yta!"


Visa ord från Grangärde sn, Dalarna




/A

Gryn-sprätt

Detta verkar ganska gott! Och receptet dessutom detaljerat.


gryn-sprätt s.
Medelpad, Tuna sn och Hälsingland, Bergsjö sn
En långpanna smörjes, däri hälles litet vatten och korngryn röres om, spädes igen med sirapsvatten och sättes in i ugn för att kokas, men röres om emellanåt och spädes efter behov med varmt sirapsvatten ätes med lingonsylt.


/A

måndag 16 augusti 2010

Flå katt

Ta det inte bokstavligt. Detta handlar inte om djurplågeri eller liknande.

flå v.
Häls., Färila sn

Flå katt. Man fattade i en pinne på en stege, som stod lutad mot en vägg, hängde sig i armarna, böjde upp benen samt stack dem mellan armarna och släppte sig ned så långt som möjligt utan att vidröra marken med fötterna. Sedan gick man samma väg tillbaka.

/L

måndag 9 augusti 2010

Bryta bröd

från prep.
Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn
Man skulle akta sig för att skära eller bryta bröd "från sig" (motsols) då fick man aldrig bröd, eller om man var så rik att det inte presis kom att fattas blev man inte mätt av det.

/L

söndag 8 augusti 2010

Flaggleken

Här kommer regler till denna roliga lek.

flaggleken
Kalmar, N. Möre hd
Lekes i skog. I varje lag finns anfallande och försvarare. Försvarare skall vakta flaggor som hänger i träden i ögonhöjd. De anfallande i de båda lagen skall ta varandras flaggor. Försvararna kan ta tillfånga de anfallande i motståndarlaget. Om en anfallande blivit tillfångatagen, kan en kamrat lösa ut fången genom att ta en flagga. Den som tagit en flagga, får fritt gå tillbaka till sin egen sida. Det finns en ungefärlig gräns mellan de båda sidornas träd med flaggor. För en fånge får man en poäng, för en flagga två.

Det var länge sedan som man lekte denna lek i skolan. Vid något tillfälle var vi i skogen men annars lektes denna lek på fotbollsplanen. Då låg flaggorna (som var band som man har på sig för att markera vilket lag man är i t.ex.) i en rockring eller något annat cirkelformat. Ett streck delade upp planen i två sidor och sedan var det bara att springa över och ta flaggor. Blev man tagen fick man stå och vänta på motståndarnas sida tills någon från ens eget lag kom och tog ens hand, då fick man lugnt gå tillbaka till sin sida.

Just då hade man full koll på reglerna, men nu kan jag inte riktigt minnas dem helt. Hur lekte ni flaggleken?

/L

lördag 7 augusti 2010

Palla äpplen




Ett annat ord för att stjäla frukt i andras trädgårdar är verbet frukta. Belägget kommer från Malmö, Oxie härad.

/L

fredag 6 augusti 2010

Stereotyper

Här kommer ett inlägg om dörrtrösklar.

dörr-bäck s.
Västerb., Norsjö sn
Den man, som först stiger över dörrtröskeln (dörabaitjen) när den är nyskurad skall bli gift med den som skurat. Den som skurat säges få personen i fråga på "dörabaitjen".

Detta borde även gälla för den kvinna som först stiger in efter att någon skurat. I samlingarna kan man ofta urskilja stereotyper, exempelvis att kvinnan är den som städar. Men idag är det inte lika självklart att det är så även om det fortfarande förekommer uppdelningar där mannen gör vissa typer av sysslor och kvinnan vissa. I belägget poängteras det att det är en man som kliver in, att det är en kvinna som skurat skrivs inte ut. Det är intressant tycker jag.

/L

Skit också!

I arkivets samlingar finns inte bara trevliga belägg utan även en hel del skit. Se bara nedan:

hejaskita s. påträffas i Albo, Frosta och Västra Göinge hd i Skåne och betyder 'uppståndelse ståhej, oväsen, tillställning', samt 'fjäsk, krus'. Detta kan exemplifieras i följande belägg från V. Göinge hd:
"dä väl ingen häjaskida" ('det spelar väl ingen roll, det är väl ej så viktigt')
- användbart!

Ordet helgdagsskiten p.a. hittar man i Nora sn i Våla hd, Uppland:
"Vardagsfin och helgdagsskiten. Om man använder sina bästa kläder på vardagarna har man ingenting att vara snygg med, då blir man 'vardagsfin och helgdagsskiten'."
Tänk på det!

/H

torsdag 5 augusti 2010

Talesätt

Detta var förr ett vanligt talesätt i Ragunda (Jämtland) om ro- eller rastlös respektive obestämd person:

far liksom en fis i en påse

/L

Pinnsvein

fria v. Söd., Ö. Rekarne hd, Vallby sn

"Om en äter kött, stekt äller kokt, å en igelkott så ska en fri säj från alla smittosamma sjukdomar å dä gjorde vi hemma som barn, å mor blanda dä i annat kött, å vi fick av dä te äta å alldrig har vi syskon haft någon smittosam sjukdom".

Det låter intressant!

/L

tisdag 3 augusti 2010

Boktips!

Om man inte kan få nog av dialektord så kan jag rekommendera fantastiska boken Vandrar-Mari' av Margit Friberg.

Boken utspelas på den öländska landsbygden (förr i tiden, minns inte exakt årtal) och innehåller mängder av dialektord där "riksspråksordet" står inom parentes för att man ska begripa vad det är personerna menar. Vissa ord känner man igen sedan innan (hittade faktiskt ordet täckling* som jag lärt mig i arkivet) medan en del var helt nya för mig.

Alltså ett enkelt och bra sätt att berika sitt ordförråd! Kan tänka mig att den är speciellt rolig att läsa för ölänningar och kalmariter dessutom.

/A

*sparv

Tratten och finkel

Finkel
'ej riktigt renat brännvin' råbrännvin

Frosta hd, Munkarp
Finkel, gement och dåligt brännvin. Finkla, supa, fylla sig med gement brännvin. Finkel jockom, gement skinnfälsbrännvin.

/L

måndag 2 augusti 2010

Tips vid förkylning

Regnet har dragit in över vårt vackra land och då är det lätt att bli förkyld.
Här kommer ett tips:

granris-bad s. Gästrikland, Vallbo sn

"Vid förkylning skulle man ta grãnrisbad. Detta var egentligen endast ett fotbad. Man slog kokande vatten över granris..."


Det verkar även som ett bra tips om man vill göra lite old-school-hemmaspa utan artificiella produkter.

/A

Det är ju faktiskt deras år i år...

Granne s.
Dôm har frä'mmânô nä-gra'nnâs, si-ja.
"De har främmande hos våra grannar, ser jag".

Självklart från Ockelbo sn, Gästrikland.


(Nu vet ni alltså hur ni ska säga ifall ni råkar vara kunga-stalkers/befinna er i Ockelbo och Daniel och Vickan dyker upp i lingonskogen)

Ps. Borde de inte komma tillbaka från bröllopsresan snart?


/A

Hökens gump

Här kommer tre inlägg om hökrumpa.

Andarum, Albo hd
Den som sjunger på fastande mave, kommer i högarompan ingan kvällen.

Värö, Viske hd
högarøva = om man blev bestulen och ej fick igen detta sades det att det hade gått till "högarøva". (Hökens gump)

Närkingarnes ordspråksbok
Sjung inte um môern; du kan kômma i hökaröva före kvälln.

/L

Gutamål

Detta är ett belägg från dialektarkivet som finns hos Institutet för språk och folkminnen.

fila v
. Tofta-trakten, Gotland

Feil ' u gno, slipp u laigä.

Om man är intresserad av gutamål kan jag även tipsa om Gutamålsgildes allnakku. De kommer ut med en ny almanacka varje år. Enligt 2010 års almanacka är det Fäugeltrampdagen idag. Enligt 2009 års almanacka är det Millumteidsdag den 2 augusti.

Tidigare i år har det varit dessa dagar:

8 januari: A-kusinars dag
A-kusin betyder syssling eller tvåmänning på svenska. Tvåmänningg eller tveimänningg på gutamål är en liten fiskebåt som är lagom för två personer.

30 januari: Buldardagen
Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller eller annat muller.

10 februari: Frustu fålks dag
En dag för den som är frustu, frusen av sig. Plocka fram din gamla fula ylletröja, något varmt på fötterna, något varmt att dricka och tänd en brasa. Tänk på att snart går vintern mot sitt slut.

10 mars: Ansndagen
Ansn är ett kort och bra ord som betyder en gång till. Varför ska man krångla till det med att säga eller skriva repetition när det är enklare med ansn?

19 mars: Klambarhules dag
Fullproppat med saker som man kanske behöver längre fram eller inte får plats med någon annanstans är ett klambarhul. Ingenting är lätt att hitta och vill man ta fram något får man flytta annat. Dags för en rensning?

16 april: Lambunggars dag
Det finns inga får på Gotland, inte ens på Fårö. Det finns däremot gott om lamb, och lambi, fåren, får lambunggar.

16 maj: Gladränggis dag
A gladrängg är en solvrå, en plats där det är skönt att sitta ner ett tag, i lär för blåsten, och njuta av årstidens behag.

14 juni: Baskendagen
Basken lektes förr ofta på rasterna i skolan. En person skall springa ifatt någon av de andra, röra vid den och ropa basken. Lyckas det så fortsätter den vidrörde att jaga nästa. Andra ord för basken är kull eller datten.

Detta var några exempel på vilka dagar som finns i Gutamålsgildes allnakku. Varje dag kan man i Gotlands Tidningar (GT) läsa vilken dag det är och en beskrivning om den. De dagar och beskrivningar jag har tagit upp kommer från just GT. Jag tycker det är väldigt roligt att läsa om de olika dagarna, vilka traditioner som finns och samtidigt lära mig nya gutamålsord.

/L

söndag 1 augusti 2010

God men lat

Har du kanske ätit lördagsgodis i helgen eller smaskiga chips framför teven? (eller varför inte nyttiga morotsstavar eller frukt som i "frukt är godis").
Om du nu har tröttna på de snacks som ICA så glatt erbjuder dig året runt, kanske du vill prova detta:

god-bröd s. Jämtland, Lappland

tunnt kornbröd av oblandat mjöl, nyttjas till frukost och på helgdagar.

Det finns även en del härliga sammansättningar på detta god-ord, med de, som alltid, lika underbara förklaringarna:

godbrödsjens säges om en person som inte förtar sig i arbetet (Ström, Jämtland)

godbrödskall snäll gammal gubbe (Lits sn, Jämtland)

godbrödskarl maklig och bekvämlig karl, som tar livet lätt (Laxsjö sn, Jämtland)

Kanske skulle drista mig till att översätta vissa av dessa sammansättningar med det gamla fornsvenska ordet "slacker".

/A