En hälsning från oss i arkivet:

Lämna gärna kommentarer om du har tankar, funderingar eller annat som kan vara av värde. Det är alltid trevligt med respons från läsarna - vare sig det är egna frågor eller svar på frågor från oss skribenter. Tack på förhand!

måndag 27 augusti 2007

Ett inlägg i skoltider

Nu är sommarlovet slut och de flesta har börjat plugga igen.
Så här kommer ett belägg med tanke på det.

ullgumse
Uppland
"Om man kom till skolan mä långt hår, sa skollärarn att man var en ullgumse".

Visst låter det lite gulligt. Men det är antagligen något som inte används idag.
Plugga lugnt!
/L

torsdag 23 augusti 2007

Parlag

Parlag, s.
Förbindelse av mera tillfällig art mellan två unga.
Alfta sn, Hälsingland.

Borde få ett uppsving, tycker att vi saknar ett sånt ord idag.
/A

Tobak.

Apoteket har ju i dagarna en kampanj för att sluta röka, att människor som är rökare ska få hjälp med avvänjningen. Från Hälsingland, Färila sn. kommer ett begrepp som dessa människor antagligen kommer att "lida" av den närmsta tiden.

Tobakssjuk: Sjuk av längtan efter att röka.

/J

tungvrickande.

Något man borde göra mer är att läsa ramsor och utmana varandra på vem som kan säga någonting flest gånger snabbast. Så där som i alla fall jag gjorde när jag var (väldigt mycket) yngre. I Töre sn. i Norrbotten har de exempel på detta, och efter en del tungvrickeri i arkivsalen kan vi lova att de inte är de lättaste!
Ramsor, svåra att uttala utan uttalsfel:
säg skälet (rymdmått) och skäppa/n/ (också rymdmått)
och sätt ej ihop munläpparna,

tre trätjärutunnor,
tre tjäradträtallrikar.

/J

Drag-peng

Det här är något som kan vara bra att komma ihåg.

drag-peng s.
Vg., Barne hd, Ryda sn
Den föreställningen lever ännu kvar, att man inte skall låta börsen bli tom, utan alltid låta något mynt ligga kvar. Detta mynt skulle "draga till" sig andra. Myntet behöver inte vara av någon särskild beskaffenhet, men kan man få tag på något, som har ens födelseårtal, anses det vara mera lyckobringande än andra. Dessa mynt kallas [dragstyver], eller dragpeng.

Kom ihåg detta så att ni inte tömmer de sista slantarna i godislådan!
/L

onsdag 22 augusti 2007

Bort med fördomarna!

Päronmust skulle kunna vara något som man kan dricka.
Men om man ser närmare på belägget så framgår det tydligt vad som egentligen menas med ordet. Inte är det någon dryck inte.

Päronmust: s
"potatismust", dvs. regn som faller i rätt tid och i tillräcklig mängd för potatisen;
Upl. Börstil o. Vaksala mfl. snar

Kom ihåg att aldrig döma ett ord på förhand. Det kan betyda något helt annat än vad det låter som att det betyder. Ord utan kontext är förvillande. Därför är det så bra när det på dialektkorten även står betydelsen. För den kan man aldrig ta för givet.
/L

fredag 17 augusti 2007

Har du tråkigt?

Då har jag ett tips på vad du kan syssla med. Det är bara att följa anvisningen här nedan. Ramsan finns på två olika varianter från Götaland.

Disk s.
Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn
En ramsa som man skulle upprepa felfritt tre gånger och hålla andan var denna:
"Den ska'nte vara läsper på käften den som ska säga tre gånger färske fisken på disken på duken på bordet hos prästen."

Bohuslän, Orust
Den ska inte ha läsp på käft sum sex ganger kunna si:
-Färske fesken på desken, på dugen, på bort furr prästen.

Lycka till!
/L

Om frossa i Jörn och vapen i Bergslagen

Två helt skilda tankar kring två besläktade ord, med utgångspunkt i substantivet fil 'filbunke' och verbet fila.

filfrossa s. 'rysning sedan man ätit kall fil'

Ja, när möjligheten att skapa ett ord för just den här rysningen finns, så varför inte ta chansen? I Jörn, Västerbotten, fann man att det var vettigt att ha en specifik benämning på fenomenet i fråga. Är det någon som vet om man fortfarande har det i bruk? 1941 rapporteras det här belägget.

Och så till Bergslagsskogarna i västra Dalarna:

"Ja fila opp siktä på bösssa så ja såg genom hela Skandinavien ändd ner i Bulgarien", sa Hans.*

Citatet är hämtat från Grangärde, Dalarna, och året är 1937. Med viss tillbakablick på Jantelagen kan man kanske misstänka att Hans här tog i väl starkt, men det gör inget. Eloge till Dalkarlarna för ett gott handlag med bössorna.

*Hans heter egentligen något annat.

©

torsdag 16 augusti 2007

Picksnodig

Positivt ord. Borde kanske få en upprättelse eller vad sägs?

picksnodig, adj = en ovanligt rask och skicklig person kallades så.
Rask i vändningarna; som kunde sno omkring bra.
Dalsland, Håbols sn.

Det är precis så vi sorterare är när vi sorterar eller hur?
/A
Ps. Sista dagen för mig för denna gång, kommer sakna arkivet! Hehe... men bloggen fortlever!

En studie

En sak som är väldigt bra med dialektarkivet (och som kommer att bli bättre ju mer vi sorterar) är att man kan se på ett ord och samtidigt se variationen i landet. Här har jag ett exempel, det är ordet Danneman som har lite olika betydelse i olika landskap.

Danneman s.
Gotl.
Danneman 'en som har både son och dotter'
Smål./väl i sht Östbo hd/
Danneman, gift man. Mon af dana?
Kulltorp, Västbo hd
Danneman, lantbrukare
Västerbotten /Skellefteå o. Norsjö/
Danneman m. sjelfrådande bonde, husfader.
Ång., Högsjö sn
Danne-man
'titel'
'aktad och ansedd man, hedersman'
(ålderdomlig titel)

De olika betydydelserna hör ihop, skillnaden är att de fokuserar på olika saker. Är det så att en danneman är gift, att han har barn eller handlar det om hans yrke, eller kanske alla tre sakerna. Jag tycker det är intressant att man här ser en liten skillnad mellan olika landskap. Jag tycker att det är härligt med variation, både när det gäller uttal och betydelse. Hoppas att det fortsätter vara så i framtiden!

Förresten, vilken betydelse tycker ni att ordet danneman har?
/L

onsdag 15 augusti 2007

Pynt-sig-brok

Från Norrbotten kommer detta ord med en lite lustig betydelse (tycker jag).

Pynt-sig-brok är ett skäls* ord åt karlar, som tillika utmärker någon klumsaktighet, t. ex. åh gå din väg du ponsibrok, åh gå din väg du klumsiga sälle. Ordet är föga i bruk.

*skälls

/A

måndag 13 augusti 2007

Gulligt ord

Visst låter det gulligt. Men betydelsen är inte lika söt och rar.

Pullidruttare
smutsig person
det luktar pullidruttare
= det luktar osunt
Söd., Daga hd, Gå¨singe o. Dillnäs snar

/L

Recept

Sugen på att börja veckan med något smaskigt?

Pannröra s. Maträtt tillagad av fläskflott mjöl och mjölk.
Dal., Husby.
/A

lördag 11 augusti 2007

Arbetsmoral

Femtonkonfysisk, dvs snurrig i huvudet, (Blek.), kan vem som helst bli i den här värmen (nu när den är här).

I Närke kan man i solskenet välja om man vill vara stillsam som en luggehöna, sittandes nedanför hönshuset och ropa: "Tôpp, tôpp på take!", eller utföra sitt dagsverke flitig som en myra. Arbetet måste ju förr eller senare bli gjort och det finns väl en och annan som känner sej sôm e lus i e rener skjorta, men i Småland finns det klara direktiv, från 1928:

skit, flit å nit gör bonnen rik.

Oavsett vad du tar dig för, drick mycket vatten.

©

Klarinett

Över till något helt annat!

Prutt-man s. - öknamn på klarinettspelare.
Närke, Knista, 1897.

De hade allt humor då med.
/A

fredag 10 augusti 2007

som man bäddar...

Apropå inlägget tidigare om detta med att provligga:
Det var kanske inte helt lätt att protestera alla gånger heller när traditionen var som den var. Se här:

ungdoms-bädd s.

'bädd för de unga gästerna vid bröllop, bäddas över ett helt golv, madrass vid madrass. Ungdomen ligger par om par, en gosse och en flicka i var bädd. Är ännu en vanlig sed.'
Ång. 1898-1900.

Kärlek vid första ögonkastet, eller kort sagt "På med fjoll-koftan!" (En bäddkofta, speciellt vid nattfrieri) - eller komisangtröjan, som den i folkmun kallas, åtminstone i Vb. o. Ång. Nu kan det låta värre än vad det var, tror jag. Sed på gott och ont.

©

Prov-ligga

Här kommer en liten intressant tradition.

Söd. Oppunda hd, Västra Vingåkers sn.

provligga v.

...när en friare kom från någon avlegsen by å fria, gick han först till flickans föreldrar och tala om sitt erende, ty så hvar ordspråket en ska gå te huve först å inte te endan,... friaren blev bjuden te stanna över natten, då låg de unga i samma säng de kallas provligga...

Ännu ett ord som ändrat betydelse lite.

/A

Fluga, flög, flugit, flyghit

E fluga gör engen sômmer, sägs det i Närke, och det kan väl stämma. Och flugor finns det gott om på fler ställen än i Närke. T.ex. ifrån Gagnefs sn i Dalarna, där det riktiga, äkta Dalarna tar vid, kan någon, eller något, vara 'uppfylld med flugor', eller 'rik på flugor' om man är flugig, minsann. Om det är luften som är flugig kanske det är läge att plocka fram sina flygfönster 'myggnät' (Värml. Karlstads hd, Hammarö sn. 1952) och vara beredd med flugslämta 'flugsmälla' (Vb. Jörn. 1974).

flughit - kan det vara "Fly on the wings of love", tro? Eller "Fly me to the moon"? Kanske också "I'm like a bird"? Svårt att veta vad de syftar på, där ute på landet. Radion har satt sina spår. Djupt.

Nej, det är inte tydliga svar alltid. Eloge till forskarna som får ihop hela uppsatser med dialektala ord och uttydningar. Jag vill dock inte misströsta, för blinner höna hittar ôg ett korn iblann, inte sant? Och jo, flughit är inget annat är supinum-formen på flyga v: flyga, flög, flugit.
(Ordspråk från Närke)

©

Ordspråk om skor

Här kommer några ordspråk om skor. Det sista ordspråket känner man iallafall igen. Men det låter så gulligt på dialekt.

dum a.
Ordspråk om skor
Smen/s/ märr och skomakares käring har de sämsta skorna.
Sju otter före dan innan skam ha toffla sej.
Du ä dä dummaste nöt som gått i ett par skor.
Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn

Här kommer en liten lektion i gutamål.

dörr s.
Luck duri atur ´steng dörren igen´
Gotland (södra)

Visst är det spännande med dialekter!
/L

torsdag 9 augusti 2007

Om böcker.

Nu när det börjar närma sig för terminsstart, och man egentligen vill fortsätta ligga på gräsmattan och läsa romaner och äta bullar, är det roligt att hitta ett ord som tok-bok.

Tok –bok s. Bok, som innehåller werldsliga ämnen. Historia, Geografi, naturkunnighet.
Dalarna, Hedemora 1829-43.

/J

onsdag 8 augusti 2007

Vill du bli miljonär?

Här är ett tips på något som bör testas för att se om man kommer att bli rik. Det kan vara värt ett försök.

pärla s
Norrb., Nederluleå sn (Avan)
Då man slår kaffe i kopp kan det bildas skum. Om dessa skumpärlor gå i riktning mot den person, som skall dricka ur koppen, varslar detta om att denne får pengar.

Den som testar får gärna kommentera huruvida detta stämmer eller inte.

/L

Apropå bröllop.

Närkes ordspråk har som vanligt svar på allt. Även om de kanske inte berättar något konkret om seder och bruk så får man i alla fall veta att Um en vill veta va en går för, ska en gifta sig. Det kanske är det som nästa ordspråk syftar på: Mannen är kvinnans huvud, men ho ä halsen som brir (vrider) dä och Ja lyder hustru mi i nie fall av tie, å ja får närapå jämt ångra, att ja inte gjorde dä den tionde gången å, sa nämndemannen. Om man vill veta vad man går för så ska man alltså gifta sig, kan hända för att se vem som får bestämma i huset? Den som dock bli underordnad kanske känner igen sig mer i: Äktenskapet ä en bur, somliga vill in å somliga ur. Men i slutändan verkar inte Närkingarna vara speciellt positiva till äktenskapet: Engen ä så dåliger som når han ska gifta sej, å engen ä så bra som når han ä dö.

/J

tisdag 7 augusti 2007

Hälsa i Södra Dalarna

Hemifrån hemtrakterna, södraste Dalarna, kommer en hälsning med färska fina användbara fraser. Det kan vara nyttigt att veta så man inte kommer och trampar någon på tårna med ett förnämt "Hej du!", utan ett mer finkänsligt och vardagligt:

"Häj! Äre bra mä däj älle?"

eller:

"Män tjeena, dä va länge sän. Dä va'nte igår dä int. Hu äre?"

När samtalet går i stå, eller bara naturligt får andrum och stillhet - så kan man försöka få ut lite mer av det hela och fråga:

"Du! Ska vi ta en fiika? Älle du kanske hällre sku villa äta nå?"

Det här är verklighet idag, nedskrivet av en excerpist utan frilansuppdrag, men med intresse för att få det antecknat för arkiverings skull. Alla belägg är från Avesta.

©

Alltid lagom

härligt "ordspråk" från Värmland, Färnebo hd o. sn el. Fryksdals hd

"Ät upp det, som är för mycket, så blir det lagom kvar"

Smart va?

/A

måndag 6 augusti 2007

Bröllop

Om det är någon som har några planer på att gifta sig (till exempel i Härjedalen) så kan det vara bra att känna till denna sed.

oxe s.
Härj.
/Bröllopsmåndagen:/
Efter middagen skulle bruden gå omkring bland alla gäster och bjuda på spickelkött och brudgummen skulle bjuda på brännvin. Denna sed eller ceremoni kallades "uxen" (oxen).

Någon som vet någon annan sed som man har på bröllop?

/L

söndag 5 augusti 2007

Pillemarisk

Man känner ju igen detta ord, men tycker bara att det var så roligt beskrivet.

Pillemarisk, adj. Uppl., Värmdö sg, Möja sn.
= klipsk, litet hemlighetsfull, en som ser ut att stå och lura på något putslustigt.

Kunde inte ha beskrivits bättre, eller vad säger ni?
/A

fredag 3 augusti 2007

Ordspråkstydning?

Närke upphör ju aldrig att förvåna. Under veckan har vi också hittat två ordspråk (Från Nerikarnas ordspråksbok) som är väldigt svårtolkade, men det senare är i alla fall en fröjd för hjärtat. Om ni har någon tolkning på dessa två får ni gärna säga till.

Tror du inte ja känner igen dej, fast du ä klädder i kapprock? sa gardisten fick silla stekter i papper.

Når di kokar ärter i Nerike säger ärtera: "Toka på dej" men i Västmanlann: "Här ä ja : var ä du?"

Vad menar gardisten, och var kommer sillarna in i bilden? Och framför allt: Vad menar ärtorna?

/J

Tocken far

Så var det sista ordet sorterat för den här sommaren. Men alltför depppigt ska det inte vara, vi får väl ändå fira vår ledighet? Kanske med en visa, självklart från Närke. Denna visa var till och med känd för vissa i arkivet, men ny för andra. Det ryktas till och med om att den finns på en kareoke-skiva. För att få den sjungen högt får ni boka in en tid hos H i receptionen.

Har ni sett min far,
tocken häst han har,
tocka ben, tocka lår,
tocka skutt han tar!

/J

Recept

Sugen på festmåltid såhär lagom till helgen?

Potatis-stöne s.
'Maträtt bestående av potatis som kokats och sönderstötts tillsammans med köttbitar'

Algutsrum, Öland.

/A

Värt att veta

Här kommer två saker som är värda att veta från Uppland, närmare bestämt Norunda härad, Tensta socken.

Folk s.
Om barn var s.k. framfuxiga vid matbordet, fick de höra orden: Folk först och långöron sedan. (Långöron var grisen)

Folka sig v.
Det är alltid ett troll i varje kull (inom en syskonskara blir det alltid någon som ej vill folka sig, eller kan komma någonstans i livet.)

Folka sig - 'bli en ordentlig människa'.
Uppl. Våla hd, Nora sn.

That's all folks!

/L

Prat

Att samtala är trevligt och vår kommunikation gör oss människor unika.

prat-gåva, s. Norrbotten, Töre sn.
/om tystlåten person:/
=han har inga pratgåvor

Verkar lite jobbigt...

prata v. inf. Skellefteå sn, Västerbotten
'prata spett och vara aderveiller'
'prata svenska och tycks vara förmer'

pladderaktig: språkfakir
'Västerg., Vartofta hd, Korsberga sn.
Ha ha!

/A

Ps. Detta är sista dagen för en del av våra arkivvänner och det känns tråkigt! Vädret verkar hålla med.

torsdag 2 augusti 2007

Motion

Det har varit fina dagar i arkivet, oavsett vädret utanför. En del dagar har regnet öst ner och fått åtminstone mig att vilja stanna ännu längre inne bland hyllorna. Det har dock blivit ett slut på dagarna ändå och i de värsta skurarna har vi fått använda oss av flyttetak, [flytt-tak] d.v.s ett paraply på modern svenska. Det charmiga ordet från ett Småland under 1800-talet värmer inombords och molnen lättar en skvätt.

För visst känns det som om man är fullafiloker emellanåt, i 'prima -, ja toppkondition' (Häls.) och bara vill rusa iväg ut, ut, ut... Ganska snart märker du dock att du nog, som många andra med dig, blir flåsstinn 'andfådd' (Nk. Sörml.) Jodå, så var det med den toppkonditionen. Gråt inte över spilld mjölk, för Närkingarna ställer allt på sin plats igen med ett: "Sjôlva sola har sina fläckar." Torka tårarna och svetten och kom ihåg att man måste lära sig krypa innan man kan gå.

Bibeln talar om flisan och balken, fast det är en annan historia. I Västerbotten benämns 'flisa' med ordet flägg, och etymologin till det ordet finns att forska på i arkivet. Välkommen dit.

©

Ramsor

Imorgon är sista dagen i arkivet för några av oss, i alla fall för den här sommaren. Det kanske betyder att bloggen inte blir uppdaterad lika ofta men vi ska göra vårt bästa! Har ni tråkigt under tiden kan ni passa på att hitta på (ök)namn till utsocknesbor, så som de gjorde i Jönköping, Småland 1883.
[...] och om en utsocknesbo kommer in i Bellö-kyrka, säges hela den lilla skogsförsamlingen resa sig, pekande på främlingen och säga: 'Nej sickenen!' Man kan om de olika socknarne få höra långa ramsor, af hvilka kan vara nog att anföra:
'Alseda- tallriksslickare,

Skede- drånkadrickare,
Hvetlanda- kämpar,
Bäckseda- män,
och Näsby stackare, de lefva än'

(Tallriksslickare: skällsord, snytgäst).

Ramsor är ju alltid roligt och visst kan vi få fram exempel från idag? Ge gärna bidrag från era hemtrakter!

Slutligen vill vi sorterare påpeka att alla som är i huset borde infinna sig till fikastunderna imorgon. Det kommer bli en sockerchock som heter duga!

/J

Tips på dryck

Om du har tröttnat på kaffe, te och choklad så kan du prova det här. Kanske hade den drycken gått att få i kaffeautomaterna om de hade funnits förr i tiden.

Flebb el. flepp, tj. L = varm dryck, lagad av svagdricka, brännvin och sirup.
Bohuslän, Stångenäs hd

/L