En hälsning från oss i arkivet:

Lämna gärna kommentarer om du har tankar, funderingar eller annat som kan vara av värde. Det är alltid trevligt med respons från läsarna - vare sig det är egna frågor eller svar på frågor från oss skribenter. Tack på förhand!

torsdag 18 december 2008

Julpuss

Nu är det snart jul och vad passar då bättre än det Uppländska uttrycket om palt-tuggan. Även om de tackade på ett skämtsamt sätt så tycker jag att vi ska hålla liv i seden med tack-pussar till de personer vi tycker om.

I talesättet: ’Du ska få en puss i påsk å en palt-tugga i jul’ vilket användes när man på ett skämtsamt sätt ville tacka någon för någon liten sak som man fått eller för någon tillfällig hjälp som lämnats”. (Uppland, Börstil och Vaksala m.fl. snr.)

God jul!

/J

måndag 15 december 2008

Svenska brats

En brat är slang för ungefär ”skitunge”. Ordet har vi importerat från engelskan och det kan ha betydelserna (bortskämd) barnunge, snorvalp, skitunge, barnunge, överklasslyngel eller illbatting. Etymologin är alltså inte direkt spännande när det gäller detta ord. Däremot finns ordet ”brat” också i våra samlingar med helt andra betydelser och en utredning om dessa svenska brats kommer här.

Substantivet ”brat” finns endast belagt i Västergötland där det har betydelsen ”pladder”. I Västergötland finns också ordet ”brata” vilket spinner vidare på samma betydelse: ”kvinna som pratar mycket eller skvallrar” eller ”mångordig” och ”skvalleraktig person”. Att en person skvallrar och pratar mycket är återkommande beskrivningar av olika typer av brats. Bland annat är ”bratek” en ”mansperson som […] skvallrar” och ”brat-kärra” och ”brat-lo” är ”en person som pratar mycket”.

Ser vi till de verb som finns upptecknade kan vi se att de till största delen handlar om olika typer av höga ljud. Gällande brata kan vi se att det i Småland finns betydelserna ”fjärta” ”bråka” ”knaka” och ”smälla (i isen)”. Blekinge har betydelsen ”grova väderspänningsljud” men också ”vara mallig” och ”ge med sig”. ”Skvallra” säger man i Halland och i Västergötland finns betydelserna ”gnata”, ”prata mycket”, ”tala fort”, ”skvallra”, ”gräla” men också ”rusa åstad”. Östergötland däremot har en annan betydelse: ”gå sönder”.

Att vara högljudd och talför är också betydelsen vi hittar i Svenska Akademiens ordbok. För verbet ”brata” finns tre betydelser: ”bullra, larma”, ”skryta, skrävla” och ”rumla, festa”. I Västergötland hittar vi också ”brata upp” med den roliga betydelsen ”lägga upp och visa något för att pråla med det”.

Vi kan alltså konstatera att de svenska bratsen framförallt är personer som talar (för) mycket, som skvallrar, pladdrar och talar fort. Det kan också vara en skrytmåns och en skrävlare. Gällande verben handlar de främst om höga ljud, vilket man skulle kunna koppla ihop med en person som pratar för mycket, för högt och för fort.

/J

tisdag 9 december 2008

Jultraditioner.

Om man tittar noga i våra arkiv kan vi se att det finns många traditioner och vanor som vi har än i dag. Som att ha en speciell julost till exempel.
Julosten skulle vara hög och vacker. Ett och ett halvt pund skulle den väga eller, ännu hellre, 2 pund, vilket motsvarar ungefär 12 och 16 kilo. Ibland kunde det göras flera större och mindre ostar. Det har varit och är ännu sed, att de, som själva har kor och mjölk, göra ’ystebyte’ med varandra.” (Sundals hd, Dalsland, 1919).

I dag är osten inte lika stor (i alla fall inte hemma hos mig) och inte heller gör jag den själv eller i sällskap med grannarna. Själva arbetet däremot var tydligen inget jobb före jul:
Ysta julostarna var ett oktoberjobb. Man påstod, och påstår ännu, att det är mest ostämnen i mjölken den tiden. De, som hade mjölk själva, gjorde byte med mjölk, de som ingen mjölk hade, gjorde ystöl med åtföljande kafferep.” (Nordals hd, Dalsland).

Yst-öl var en "bjudning, sammankomst, vid vilken gästerna har med sig mjölk till värdfolket för ostberedning".

Det hela låter mycket trevligt. Arbete med efterföljande kalas i oktober och sedan har man tolv kilo ost till jul.
/J

måndag 1 december 2008

Fortkörning

När många av beläggen i vårt arkiv samlades in var det för många häst och vagn som gällde istället för bilar. Det visar detta belägg:
"Dä går så dynga slör honum i skallen (om en fortkörare; hästens urtömningar hinna ej falla till marken utan föras av farten i vågrät riktning, menar skämtaren)" Närke, Sköllersta hd.

/J

måndag 24 november 2008

Det steker liksom. Om ordet "stekare"

Stekare: ”Stekare är stockholmsslang för en oftast solbränd kille med god ekonomi, gott kontaktnät och ett bländvitt leende. En stekare ska ha pondus och vara väl ansedd av sina medmänniskor. Han skulle kunna ses likaväl i näringslivets topp som i en rosa skjorta i baren på Laroy (inneklubb i Stockholm). Kanske är han på Pepe's Bodega (namnkunnig krog) i Båstad eller i Spanien på sommaren. Stekare finns i alla åldersgrupper” (Information från susning.nu).

Det finns ett välkänt klipp på you-tube om så kallade ”stekare” som många har skrattat åt och med (sök på stekare och packat och klart). Det är personer som själva utger sig för att vara stekare, ”man steker liksom”, och de blir intervjuade av en reporter på svt- programmet ”Packat och klart”. Andra tv-program har också skämtat med detta fenomen (följ länkarna på you-tube för en genomgång).

I och med detta klipp bestämde jag mig för att göra en utredning om just ordet ”stekare”. Finns det i våra dialektsamlingar och vad har det i så fall för betydelser? Finns det något som stämmer in på den betydelse som används i dag.

Hur ”stekare” har uppkommit i dag vet jag inte. Det finns många olika förklaringar, allt från de enkla att det handlar om en person som är solbränd, ”stekt”, och har råd att vara i Spanien på sommaren, att det är en person som missbrukar cannabis (”han steker gräs”) eller att det är en person som steker mycket pengar, det vill säga är inne i klubbvärlden. Jag har också läst förklaringen att ”stekare” kommer från slanguttrycket "stekning", vilket betyder att spruta champagne på krogen (ungefär enligt traditionen på prispallen efter F1-tävlingar). Alla dessa förklaringar har diskuterats i olika trådar på forum. Det finns alltså många beskrivningar av vad en stekare är och hur vi ska definiera detta.

Om vi nu går vidare till mitt verkliga ärende: vad kan vi hitta om stekare i våra dialektordsamlingar? En första titt gör mig lite besviken. Det finns endast två olika betydelser av detta ord. Det ena är belagt från Skåne och betyder ”narraktig och dum”. Den andra är även den upptecknad i Skåne och har betydelsen ”den för tillfället lejda kokerskan som har den maskulina titeln stekare”, helt enkelt en person som yrkesmässigt steker mat. Denna betydelse kan vi också hitta i Svenska akademiens ordbok.

Går vi vidare och gör en sökning på substantivet ”stek” hittar vi desto fler belägg, dock inget som syftar på en man från överklassen. Betydelserna är många, bland annat ”en köttbit”, ”en hönsbur”, ”en knop”, ”en gräsart”, ”en jullek” eller ”ett fiskeredskap”. Stek kan också användas som en förstärkande förled.

Verbet steka är också välbelagt. Förutom betydelsen att ”steka mat” hittar vi betydelserna ”sy med täta stygn”, ”lata sig”, ”bränna”, ”gå sakta” och den roliga förklaringen ”träffa med boll i bollspel; sålunda träffad är: stekt”.

Vi kan alltså konstatera att de stekare som finns i dag inte har något att göra med de stekare som finns berättade om i våra dialektordsamlingar och det verkar heller inte vara en utveckling av ett äldre ord ”stek”. För att ändå få en bredare bild av ”stekare” tog jag mig en titt i ordböcker. Enligt SAOB betyder substantivet stek ”köttbit”, ”stekande hetta”, ”en knop” och en ”person som eftertraktas av person av samma kön”. Att stekare skulle vara en homosexuell person återkommer i Norstedts svenska slangordbok. Här är dock huvudbetydelsen ”idiot, dumskalle, otrevlig, ointressant person”.

Vi kan efter denna utredning se att ursprunget till dagens stekare förmodligen tidsmässigt inte är långt bort och att det är ett nyord som inte har något gemensamt med de stekare som finns upptecknade hos oss. Kanske ligger förklaringen i något av de påståenden som finns i olika forum på Internet. Kanske är svaret att det är en blandning av dem alla, beroende på vilka kretsar man rör sig kan stekare vara ett både positivt och negativt begrepp. Roligt är dock att det under lång tid i Sverige har funnits stekare, trots att betydelsen har förändrats.

Om några veckor återkommer jag med en utredning av ”brat” (som har en liknande betydelse som våra stekare). Kanske finns det andra förklaringar och roliga betydelser än kopplingen till det brittiska ”snorunge”?

/J

torsdag 13 november 2008

Barnagråt

Det har varit en del tal om barnuppfostran den senaste tiden, i och med alla dessa tv-program som ska "hjälpa" familjer som har besvär. Det kan vara enklare än du tror, något som man visste i Dalsland redan 1889:
"Nä ongane får som de vell, så gråter de 'nte"

/J

måndag 10 november 2008

Ring!

Den här veckan kan du ringa till vår dialektservice om du har frågor om dialekter eller vill veta mer om våra samlingar. Dialektservice kan du visserligen ringa till varje vecka (mellan 09.00 och 15.00, med rast för lunch) men skillnaden är att nu är det jag, J en av bloggarna, som svarar! Jag kan dessutom lova att jag kommer att göra mitt allra bästa för att ge ett bra svar på era frågor. Så passa på att ringa in om ni har frågor, funderingar eller bara är allmänt intresserade. Kontaktuppgifter finns på Institutet för språk och folkminnens hemsida (http://www.sofi.se/).

Att bresa? Att skreva?

En diskussion har förts under helgen angående vad man kallar det när någon sitter väldigt brett med benen. Jag har alltid sagt att personen ”bresar” och jag har aldrig reflekterat över att det är ett ord som inte används av alla. Så verkar det dock vara! Att ”skreva” verkar vara det ord som gick hem hos andra part.

I och med att båda orden troligen kommer från ”att sitta brett med benen” och att ”visa skrevet” (någon längre tolkning tänker jag inte klämma fram en måndagsmorgon) och alltså förmodligen inte har någon mer spännande förklaring tänkte jag inte kolla upp dessa ord i vårt arkiv. Jag vänder mig istället utåt: Vad skulle du säga? Ange också gärna varifrån du kommer.

/J

måndag 3 november 2008

Kakor

Man ska väl också ha en kaka till kaffet!

Jag hittade i dag den vackra benämningen "kak-stad" som betyder "magen" (Dalsland, Kroppefjäll m. omgivn). Kanske finns det många kakmonster i Dalsland?



/J

måndag 20 oktober 2008

Kaffegöken.

Kaffegöken har många namn. I exempelvis Bohuslän kan den gå under namnet Palansér, vilket alltså betyder ”en kopp kaffe med brännvin”. På ett av beläggen i arkivet kan vi läsa en fin vers, där denna ingår som en slags muta.

”Men körkeherr, orsäkt jej ber.
La mej här i narr få slå mej ner;um I skulle fara
burt te Ahle härra [härad]
ska mi Börta nock traktere er
me hweddebrö
å all slaus sö [soppa]
en pallase åuså, de inge nö [nöd]”


/J

fredag 8 augusti 2008

En vardags-Gud

I begynnelsen fanns... troligen inte (dialekt)ordet gudskelovkväll som stod för lördagskvällen, och säkert benämndes inte åskan som guffar heller. Men i Grangärde (Dalarna, 1952) var detta levande, åtminstone hos en del av folket i bygden. Detta kom av att ordet åska var ett skällsord och om man istället sade guffar för åska så blev åskan "god och mild som en god far".

Men likväl grävde vår Blixt (O.Blixt) djupare i det hela och ett annat belägg visar att åskan inte alltid var god och blid i sin mildhet. Nej, blixten slog ned och all ved som kom från det träd som hade drabbats av blixtnedslaget kallades guffarsved. Den var enligt sägen bra att ha till allt möjligt, och ett exempel är det fina och snabbkärnade smöret som blev till i en smörkanna tillverkad av guffarsved.

Dags att bege sig ut i skogarna och leta rätt på träd som stått illa till när guffar varit igång; det är där skatten finns, eller de lättförtjänta pengarna - som vi kan ha på våra gudskelovkvällar framöver, om vi förvaltar skatten rätt.

C

måndag 4 augusti 2008

Olika typer av öl.

Det är mycket som får en att skratta till i arbetet med dessa dialektord. Något som har fått mig att reagera den senaste veckan är olika belägg om öl. Att "öla" har vi ju redan varit inne på (se tidigare inlägg) och för vissa av oss var det "svensk öl" som intogs under kvällen. Svensk öl betyder enligt Vännebo i Grangärde socken helt enkelt starkt öl. Om det fanns några alternativ till detta starka öl vet vi inte men vi kan hoppas att det var ett öl av bra kvalité och inte så kallat "brakskits-dricka" som det berättas om i ett belägg från Västanfors socken i Västm. Förklaringen till detta underbara uttryck är helt enkelt "dåligt öl". Kanske kommer man, om man dricker för mycket av denna dryck, att "blindfisa", det vill säga att "släppa en fjärt som inte hörs men däremot känns" (Uppland, Börstil och Vaksala m.fl. sn.). Eller så går det så långt att man klär upp sig i "paradis-dräkt", alltså man slutar kvällen "fullständigt naken" (Smål. Norrviddinge hd.). Men då ska det nog vara bra mycket svensk öl som har inmundigats.

/J

torsdag 31 juli 2008

Om troll

Belägget troll s. gav upphov till många leenden och skratt i arkivet för min del under insorteringen. Bland annat från Uppland, där man när något tråkigt hade skett eller skulle till att ske utbrast:

"Komma vart man vill så e de troll i alla bärrj!"

Om någon planerade att gifta sig för pengarnas skull sades:

"De'e innte värt å ta trolle för gulle [guldet] för närr gulle e borta så e trolle kvar." (Båda beläggen från Knivsta, 1897)

Det var väl inte helt lätt att veta alltid hur ekonomin i framtiden kunde tänkas bli (och är heller inte det än idag), så det lockade eventuellt en smula att gifta sig rikt och komma upp sig utan att bemöda sig. Eventuellt var det också så att man inte ville komma hem till föräldrarna alldeles trollklippt, vilket innebar att man blivit fult klippt i håret. Hackigt och ojämnt och eländigt kan det ju se ut, men vad gör man inte för sitt yttre? Ett försök är det väl värt åtminstone - eller kanske inte. Satt i jämförelse är det väl som en ekonomiklippning idag, men det innebär ju inte automatiskt att sådana är att betrakta som trollklippningar, vill jag mena.

Betydelserna av trollklippt kommer från Västerbotten, Lövånger, respektive Skellefteå (1976).

C

onsdag 30 juli 2008

Det som göms i snö...

... hamnar emellanåt i glömboken. Jodå, det är bekräftat från Halland: "i uttr. komma i glömme-boga", eller i en hel mening där någon har uttalat ett redigt och klart:

"ja hugat inte (kom inte ihåg det), dä kom i glömmeboga."

Kim Larsen, den danske folkartisten, har gett ut ett album med sånger från "Glemmebogen", och ett vackrare projekt får man leta efter. Han tar fram det som legat i snö - så det får komma fram i tö. Det som en gång fallit i glömska får en ny chans. Om uttrycket lever i svenska dialekter låter jag vara osagt, men jag vet att det fortfarande lever i danskan och det får gärna sätta spår i svenskan också.
C

tisdag 29 juli 2008

Vilken tid följer du?

Förutom alla skratt kan man också få sig en del lärdomar av beläggen vi sorterar. I dag, under belägget 'borgerlig', fick vi bland annat lära oss om de olika tidssystem som har funnits i Sverige.

Ett citat som "Visar er klocka borgerlig tid eller går den en timme före?" följs av förklaringen
"En s.k. borgerlig tid, gemensam för hela landet, infordes i Sverige 1878 och gällde fram till år 1900, då den s.k. medeleuropeiska tiden infördes." (Västerbotten, Nysätra sn.)

Här finns också en hänvisning till 'bondtid', och under detta belägg kan vi bland annat få lära oss att bondtiden var den tiden som kyrkklockan i byn visade medan borgerlig tid visades på en klocka som gick "rätt". Någon vidare forskning kring skillnaden mellan borgerligen och bondtid gjorde jag inte, men det verkar som att skillnaden alltså kan ha varit uppåt en timme (om det kanske inte var så att det alltid var en timme i skillnad?). Om intresse finns kan vi gräva mer under veckan för att se vad arkivet säger om skillnaden i de olika tidssystemen.

/J

torsdag 24 juli 2008

Hur mycket tål byxorna?

Västerbotten, Skellefteå sn

tåla v. (bresa=spärra ut benen, om nån inte vet det)

"Bresa ej mer än byxorna tål" = ge dig inte in på något som du ej står ut med att utföra, underförstått: det kan gå galet.

Sann livsvisdom när den är som bäst!

/A

Jag trivs bäst i arkivet

Jag trivs bäst i kalla arkivet, på SOFI där vill jag va,
några veckor om året, det är så himla bra.
Jag trivs bäst i arkivet, där vi sorterar på.
Där beläggen är roliga, och vi skrattar då.
Där sorterar vi dialektkort, och skriver ner de som är bra,
och lyssnar på radion, det är samma sak var da'.
Jag trivs bäst i kalla arkivet, på SOFI där vill jag va.

/L

onsdag 23 juli 2008

Pyngel-tant

Är du en sparsam person? Då kan epitetet pyngel-tant passa in på dig!

Kalmar, N. Möre hd
pyngel-tant s.
en tant som sparar och snålar

/A

Tröst

Här kommer ett inlägg som handlar om substantivet "tröstare".

'Då dem inte hade nappen till småbarnen doppade dem en tygbit i lite brännvin som barnet fick suga på.'

Undrar om det fungerar bra? Isåfall kanske det är något att prova även för äldre som behöver tröst och som inte kan suga på en napp.

Jag tror dock inte att jag skulle ge detta till mitt framtida barn, men det är ett intressant tips. Det visar på att det finns flera sätt att lösa ett problem och nuförtiden tror jag inte att någon skulle komma på idén att ge sina barn en tygbit med brännvin.

Ha det bra!
/L

tisdag 22 juli 2008

Ölning på hög nivå

Nu har vi varit ute och ölat tillsammans = dricka öl i vårt språk.
MEN märk väl detta belägg jag fann för ett tag sedan:

att på svins sätt rota i jorden kallades: öla
= suggan går och ölar

Norrbotten, Töre sn

Man kanske ska vara försiktig med hur man använder det?
Ses imorgon, tidigt :P

/A

måndag 21 juli 2008

Trummandets konst

Vad hände egentligen i Åkerbo socken på 1950-talet, på en gård mitt på Upplandsslätten? Man kan gott undra. Följande står under trumma s.

"Gubben och gumman, de spelte
på trumman. Bägge ville trumman höra,
men ingen ville den röra."

Eller är det ett sådant där belägg som bör tolkas på ett djupare plan? Månne är det hög tid att läsa mellan raderna och inte bara läsa som det står.

C

söndag 20 juli 2008

En sörmländsk teori

Oskyldigt? Nej, eller nja, kanske. Här följer i alla fall några tips på vägen i fråga om vad man sägs kunna planera trots att naturen har sin gång i barnaskapandet. Belägget återfinns under trolleri s. från Södermanland, Oppunda hd och V. Vingåkers sn. (1935)

"[...] Et kvinfälk ska liggä på venster siä äm sin kär, ho ska sitte på venster ämen i åken, ho ska gen alt mä höger, ho ska leggä höger hånn utapå stövla når ho drar av stövlo äm kvälla.
[...]
Står vensträ tummen i väre når du knäpper klära eller hennra, då ä du nattbarn, födder på natta, tvert emot äm di ä föddä på dan, då vill högrä tumma stå över
[...]
Om kärn unner sam laget slenger lite te höger, blir dä en päjke, slenger han mer te venster blir dä en flickä, slenger han vår anner gång blir dä en å var slage."

Klart som korvspad. Trolleri eller ej - en spännande teori om inte annat.

C

Brutalt

Min mor hade en tupp
Min med!
Ska vi släppa ihop dem att huggas?
Min är grå och han ska rå!
Din är röd o han ska dö!

Lite brutal vers från Våla hd, Östervåla sn, Uppland.

/A

torsdag 17 juli 2008

Tussnalle

Tuss-nalle låter ju som en liten söt björn, men icke.

tuss-nalle s.
person som är slarvig med sin renlighet och klädsel

Från vårt kära Uppland, Våla hd, Nora sn

/A

onsdag 16 juli 2008

Om barn, vånda och vanor.

Natt, mörka natt och i någon liten stuga där ute kommer kanske en ny liten människa ut och andas flämtande, eller eventuellt skrikande. Vår käre O.Blixt har skrivit:

"Nu kommer barnmorska trind å tisck för att dra ut en ny syndbock."
(under adjektivet trind, från Dal., Grangärde sn.)

Från Bohuslän bekräftas våndan:

HAN: - Det får väre mötta ['måtta', reds anm.] mä Guss välsegnelser, sa han som hade fått trellonger. (1958)

Inte lätt det där, när man kanske hellre ville vara tredjedag[s]knösen (Dal. Söderbärke sn.), trots öknamnets innebörd, nämligen den som kom sist ur sängen på tredjedag påsk. En befrielse att få en dags vila efter hårt arbete, månne? Eller så var man bara en tredjedags-karl i grund och botten:

"Andagskär, trejdagskär; en mansperson som super andra och tredje dagen å rad Söndag och Måndag, eller från måndag till onsdagen." (Dal. Hedemora.)

Nej, det är inte upp till mig att döma någon. Inte alls faktiskt. När jag är trettiotvå, då ni, då ska jag ha mina bästa år, allt enligt ett belägg från Skåne: "trettiotvå år, och på sitt allra likaste (i sina bästa år)". Och vad som händer innan dess, ja, det återstår att se!

C

tisdag 15 juli 2008

Mattips

Från Nordmarks härad i Värmland kommer tipset på Fantesuppe som är en "fet soppa med potatis och klimpar".

/L

Kärringen och tuppen

Tupp s.

Norrbotten, Edefors sn
Smakas karl, sa kärringen, när a pussade tuppen

Vardet positivt eller negativt kan man ju undra?

Man kan även "yva sig som en tupp i en dynghög", om man är högfärdig i Östervåla sn, Våla hd.

Det finns flera roliga grejer om tuppar som kommer upp senare.

/A

Turligt nog

Ett talesätt och en söt vers:

Den som har turen, behöver inte något förstånd.

Nog är det ändå som en tur,
när vintern kommer med ur och skur
att ha en liten stuga

Norrbotten, Nederluleå sn kommer de båda ifrån.

/A

söndag 13 juli 2008

Ett tips till ogifta kvinnor

Här kommer ett tips till ogifta kvinnor som vill ha en man.

tyck-frö s.
Västerg., Kullings hd, Långareds sn
Ogifta kvinnor, som var rädda för att bli över, sökte ej sällan att vinna någon mans kärlek genom hemliga medel i och för gifte. Ett sätt var att mala töckefrö (tycke-frön) och blanda detta mjöl i någon maträtt, som man bjöd den man, som kvinnan åstundade, att äta. Fröna var torra och hårda, det var därför de måste malas, innan de kunde blandas i mat.

Enligt det här så måste man anstränga sig en hel del för att få en man. Då får man hoppas att töckefröna fungerar!

/L

lördag 12 juli 2008

Tratt' ti mä!

"Det är inte med torra ögon man får ordning på det där!" meddelade en informant i nutida Filipstad och upptecknaren, som nog får se detta som sin debut i dialektupptecknarligan, blev förundrad och tänkte: "Vad är nu detta? Vad menar han?". Jag ska försöka ta reda på det, och forskar helt sonika vidare runt i arkivet, men den som vet mer eller har en tolkning av uttrycket får gärna höra av sig till mig.

Vidare i de värmländska skogarna finns ordet jämt med i diverse olika sammanhang. Ett överflödigt ord rent syntaktiskt, men likväl finns det där, som i t.ex.

"Jag ska jämt ner på stan."

Efter lite letande bland lådorna på bokstaven j fann jag från Färnebo & Fryksdals hd:er:

jämt adv.
1. 'alldeles'
2. [...]

Det finns och det är levande i språket och dialekten än idag. Jag ska göra en djupare analys i nästa vecka av bägge de här färska värmlandsexemplen. Därmed ämnar jag trattä ti nån', vilket betyder att 'grundligt förklara en sak', i Indals sn, Medelpad, år 1953.

C

torsdag 10 juli 2008

Smarta tips

Två smarta tips som dessutom rimmar (kan det bli bättre?):

Smörj vagnen, går han lätt. Muta dommarn, får du rätt.

Detta belägg från vackra Värmland, Färnebo eller Fryksdals hd.

/A

onsdag 9 juli 2008

Ärliga svenskar och kalla nätter.

Nu går jag på semester i en vecka, upp till Dalarna bär det! Men jag kommer definitivt att ta med mig detta fina uttryck:
"En ärlig svensk pissar aldrig ensam" (Värm. Färnebo hd. och sn, eller Fryksdals hd.)

Detta bekräftar ju också det som vi kvinnor har vetat i alla år, att man bör gå i grupp för att pudra näsan.


Semestertid är det som sagt och jag hoppas på varmt och vackert väder. Annars kanske det blir som för kvinnan i Allbo hd:
"Ja är twongen å gefta me så jag ha lite å ta på me, sa käringen, som inte hade nåt täcke".

Där ser man, de kalla svenska nätterna kanske har resulterat i en del föreningar.

/J

tisdag 8 juli 2008

Päbbo

Vi fortsätter med en av de roligaste kategorierna som ni läsare även kan uppleva själva om ni känner för att stå i köket, nämligen recept!

Päbbo s.
Hälsingland, Los sn

Päbbo var skogsmat. Man rörde kornmjöl i kallt vatten... det vart en tjock gröt...


Jag kanske ska prova det till frukost imorgon. Godnatt
/A

Framförhållning; Om att leva i nuet

För att börja från den för stunden lätt negativa Grangärde-rapportören så kommer här ett påstående som man hittar under adjektivet tråkig:

Alla goda ting äro tre, och alla tråkiga också.

Men en dag som denna, med solsken och klarblå himmel är det desto lättare att önska sig bort - att trå (Häls. 1756) efter andra platser än det uppenbart vattenfattiga Uppsala; Harbo, för att nämna en plats som Gud har berikat med vänlig grönska och en båtvänlig å.

Dock, med lite framförhållning, (kanske i en väl pessimistisk anda), sägs det från Orust (Boh):

Den sum på sumnern inte ser sej som han har på vintern si laa tom.

Nej, det är dags att snöra på skorna och lufta cykeln. Om tre-kvart är det arkivarbete som väntar. En tre-kvart är för övrigt en drucken person, enligt ett belägg från Kalmar län, Småland. Detta med att vara drucken, eller att ha trånga stöflor, kommer det mer om, dock är detta allt för nu.

Ha en skön dag och njut av sommarvärmen.

C

Din framtids man?

Ni vet leken då man plockar bladen av en prästkrage och säger "älskar- älskar inte"? Nu finns också belägg för att man inte bara ska få veta om en speciell man älskar en eller inte, man kan också få veta sin framtida mans yrke.

"Ville en flicka veta, vilket yrke hennes tillkommande skulle ha, kunde hon plocka av bladen på en prästkrage och räkna upp: prins, präst, borgare, bonde, tattare, snattare, tiggare, tjuv. Det ord, som sista bladet föll på, det yrke skulle mannen ha." (Västerbotten, Norsjö sn, 1929)

Så plocka på, för att se vad framtiden har att skåda! Hittar du sen din prins eller bonde kan du ju också plocka blad för att se om han älskar dig.

Vi måste också påpeka att "tattare" är ett ord vi inte rekomenderar att använda, men det är det ord som används i belägget vilket är direkt citerat.

/J

söndag 6 juli 2008

hårt liv

Om prästen och hans drängar heter det:
"Tiditt opp å sent i säng som en prästedräng"

Hälsingland, Gnarps sn

/A

prut-korv

Gillar du att gå på marknader? Då kanske du är en prut-korv!

prutkôrv: en som alltid pruter

Gästrikland, Ovansjö sn

/A

lördag 5 juli 2008

kärlek

Och så fortsätter vi med ett kärleksfullt belägg från Grangärde socken i Dalarna, från min personliga favorit Blixt.
"kärleken tar bort skitlukta".

/J

onsdag 2 juli 2008

Gåta

Jag tänkte börja med en liten gåta:


Dalarna, Grangärde sn
ptro interj.

Vad sa Karl den XII när han ridit genom Tyskland?






Lösning: prroo

/A

Sommar igen!

Ingen sommar utan arkivet! Nu är vi tillbaka!

/A

torsdag 15 maj 2008

Tott och tramla

Tott s.
Västerg.,/i sht. Kållands hd, Gillstads sn
Tott. "En tott hö", franska "une botte de foin", ...

Kul med lite franska bland dialektorden.

tramla v.
Vg., Vartofta hd, Dimbo sn
[Förekom ofta förr att "halvtjulingar" (d.v.s. ynglingar i 12-17- årsåldern också äldre och yngre och äv. flickor) "lekte möske" i skymningen i stugorna. Tillgick så: en i sällskapet fick gå ut ur rummet, medan de övriga gömde sig i de olika hörnen. Sedan fick den som stod ute gå in] och tramla och leta i rummet och ofta fick han ha en bindel för ögonen [de andra ropade ibland i vilket hörn de stoto i, men skyndade sig att byta om hörn.

Intressant att det nämns särskilt att även flickor lekte denna lek.

/L

torsdag 28 februari 2008

Torpar-skatt

Torpar-skatt s.
Vg., Kinnefjärdingd hd, N Härene sn
[Årets bemärkelsedagar]
14 mars: Den 14:de mars bär "tranan ljus i säng". Då behöver man inte tända ljus mera. Då hade de ett uttryck: "Torparskatten öker sej", sa de; för då fick torparna börja göra en timme mer.

/L

tisdag 26 februari 2008

Vagga tomme

tomme adv.
Västerg., Vättle hd
Det var inte bra att "vagga tomme" d.v.s. då barnet inte låg i vaggan (SL, SK, Le/ : Stora Lundby, Skallsjö, Lerum/). Då blev barnungen "färarglig" (Le) eller det blev snart en till (SL).

/L

torsdag 14 februari 2008

Glad alla hjärtans dag!

Den här dagen passar det perfekt med ett inlägg om bröllop. Och det ska ni få nu. Det här kommer ifrån Västergötland.

tocka v.
Vg., Valle hd, Häggums sn
[Bröllop]
På natten fick de som bodde i byn gå hem, och så vara välkomna dit igen den andre dagen. Men de som hade lång väg, de låg över natt. Blosshållarna och brudpigorna låg på golvet på halm. Då "tockade"* de sej ihop, två och två, de som bäst tyckte om varandra,och sedan fick de andre stackarna ta vad som blev över.
* = flytta.

Ha en bra dag!
/L

onsdag 6 februari 2008

Ulven tjuter i skogen

Här kommer ytterligare en lek.

tjuta v.
Vg., Laske hd, Larvs sn
De lekte ibland en lek, som hette "ulven tjuter i skogen". Då ställde sej den, som var ulven, ett stycke framför alla de andra, och så ropade han: "Ulven tjuter i skogen". -"Vad väntar han på?" svarar de andra. - "Vakten"... sa' han. - "Tag 'na då!" sa' de. Och så sprang de fram emot honom, så fort de kunde, och då skulle han ta någon av dom, som fick bli ulv nästa gång. Kunde han inte det, fick han vara ulv själv ända tills det lyckades.

Visst låter det som en trevlig lek! Lite som den här när vargen står i mitten och så ska kycklingarna springa till sin mamma. Eller som den när det står en tagare i mitten som ska komma på en färg, och om man har den får man gå förbi och om man inte har den färgen på sig så måste man springa. Synd att man inte leker så mycket lekar längre. Då glömmer man bort alla roliga lekar som finns.
/L

torsdag 24 januari 2008

Ytterligare en lek...

Här kommer ett till belägg på en lek. Den här leken tror jag att även barn idag har lekt.

titta v
Vg., Kållands hd, Häggesleds sn
Blindbock. Att gå blinnebocken har varit och är en allmän lek inomhus. Bocken får ögonen förbundna med t.ex. en hopvirad huvudduk eller neddragen mössa. Det gäller att efter hand få tag i varje medlekande, att därvid klappa honom på huvudet och säga: "Gullknapp, gullknapp, gack å sätt däk!" Den först tagne blir skyldig att i nästa varv bli bock. Att bocken söker titta eller den tagne rycka sig loss gillas inte.

Man blir nästan lite sugen på att börja leka lite fler lekar än vad man gör när man ser de här beläggen!
/L

tisdag 22 januari 2008

Three is a magic number

Här kommer ett intressant belägg från Västergötland. Jag hoppas att män idag inte instämmer i dessa påståenden, då tänker jag framförallt på den fina meningen i mitten om att kvinnor trivs bäst vid spisen. Charmen med belägget är att det känns föråldrat och från en annan tid. Nederst på belägget står det Folkliv och folkdikt i Vättle hd under 1800-talet.

ting s.
Västerg., Vättle hd
Tre ting är förargliga: Traseta garnhärver, istadia hästa och käringer.
Tre ting trivs bäst vid spisen: Sot, gryter och käringer.
Tre ting skriker illa: Osmörjata vangshjul, spägriser och käringer.

Det är trevligt när man sorterar och på nåt vis kommer in i en tidsmaskin som tar en till andra tider. Den här tidsmaskinen tar en även till andra platser och andra dialekter. Arkivet är helt enkelt som en tidsmaskin som är värd ett besök, eller två.
/L

fredag 18 januari 2008

På tage

Ett sista för idag! Spinner vidare på mitt förra inlägg...

på tage = begynnande fylla
Arbrå sn, Hälsingland

Trevlig helg, vet inte heller när jag kommer att blogga nästa gång. Men vi ses!

/A

Brännvin

Håller på för fullt med sorterandet!

prat-spad s.
Benämning på brännvin
Småland, Ryssby sn.

Hihi
/A

Prack

Ett härligt ord! Jag ska ge er lite exempel på hur det kan användas förutom i pracka på.

prack s. Lappland, Fredrika sn.
Ett uttryck som användes här: "Dä ha gått åt i prack å i sjit" = Förbrukats på onödiga ting

prack s. Hälsingland, Bergsjö sn.
'ändamålslöst föremål, strunt'

prack-dag s. Umeå lfs, Hössjö
en dag när inget av värde har uträttats, utan all tid har återgått i småsysslor

Trevligt med en sådan kanske?

/A

Ps. Lycka till i Norge C!

torsdag 17 januari 2008

Lösa ut panter

Ännu en lek som man kan sysselsätta sig med för att liva upp tillvaron!

timmer-stock s.
Vg., Skånings hd, Marums sn
[Lekar]
Lösa ut panter: En person kom in med alla panterna. Och så tog han en i sänder och sa: "Ja sver och jag bränner, jag frågar mina vänner, vem som denne panten äger och känner." Och så skulle de andra bestämma, vad ägaren skulle utföra. Och då hittade de på sådana saker som att "dra timmerstockar" (att luta pannan mot en dörr och dra nedåt)
...

Visst låter det som en kul lek!
/L

onsdag 16 januari 2008

Träskor på isen

Om det hade varit en riktig vinter med riktig kyla och tjock is på vattnet hade man kunnat lekt denna lek.

till-språng s
Västg., Ås hd, S Vånga sn
Slå kana
En vanlig lek bland barn och yngre ungdom. På ett par glatta träskor glider man långt på isen, sedan man först tagit sats (ta tillsprång) på stranden.

Det låter som en trevlig lek. Nu skulle det kännas trevligt om det kom lite snö istället för allt regn som öser ner. Nu är det vinter och inte höst!
/L

tisdag 15 januari 2008

Tvetala

Kluven, lätt förvirrad och oerhört längtansfullt ser jag fram emot mitt stora projekt som jag har framför mig nu i vår: Den stora Norgeflytten. Jag tror att min omgivning nu fått höra om detta både en och tre gånger - olika perioder med mer eller mindre längtan. Vad jag ständigt gör i nuläget är att jag tvetalar. Verbet är belagt bl.a. från N. Tjusts hd i Småland (1961) och betyder 'tala olika vid olika tillfällen', och betydelsen i Lövångers sn, Vb, är liknande: 'säga ena gången så och den andra så'. I Östergötland motsäger man sig själv om man tvetalar. Jojo.

Med detta tar jag förväl av Arkivbloggen för en längre tid. Tråkigt nog, sant att säga. Kommer dock åter en dag, när tiden är mogen för det.

C

lördag 12 januari 2008

Flyt.

Jag börjar i dagarna bli klar med den första delen av min uppsats och arbetet går bra framåt. Det gör att jag känner mig väldigt bra och kände mig väldigt träffad av denna egokick till belägg:
"Ja ä sjöl å sjöl å allti bäst" (1951, Valbo hd, Dals.)
När texten flyter fram kan man inte känna sig annat än väldigt bra!

/J

fredag 11 januari 2008

Pottis

Nu vet jag vad jag ska laga för mat i helgen!

pottis s. Härjedalen, Vemdalens sn
maträtt av korngryn och talg

Mmmm....

/A

torsdag 10 januari 2008

Vår Herre har ris te ala

Vad vår Herre tycker om har uppenbart spelat roll ute på Orust, i Bohuslän, 1958. Belägget ligger under verbet tycka om och detta är ett smakprov på vad vår Herre tycker mindre bra om:

Vår Herre töcker inte om store teställnenger.

Det är inte helt lätt att känna igen folk ibland, då som nu, och ett sätt att se på det kan vara:

Känner inte du å vår Herre ham så ä han udasacknes.

Allt är inte sagt iochmed detta:

Känner inte vår Herre ham bädder än jä så får han gå där.

Jag vill i detta inlägg avsluta i Närke, med ett belägg från 1930:

Där halka du lätt, sa boen, når han sväljde snigeln.

C

Pigskott

Från Uppland kommer detta lite underliga belägg.

Pigskott s.
"När pigerna pinkar på sig, då dom dansar på logen vintertid, dä kalla' dom för pigskott. Dom hade inte tid å gå ut. Dom svängde mä kjola å sköt pigskott. Dom skoja mä småjänter som pinka' på sej att dä va pigskott".

Skämtar den här informanten tro? Skulle iallafall inte vilja stöta på något liknande ute i nutid, nu när det är vintertid och allt!

/A

onsdag 9 januari 2008

kalas för solen

I dessa alldeles för gråa dagar längtar i alla fall jag efter solsken och ett belägg som detta från Östergötland (1845-60) får en verkligen att se fram emot våren.
Gosa sig, gona sig. Gassa sig: Väl sköta om sig ; med välbehag utsätta sig för solen eller elden.

Men som de säger i Vartofta socken, Västergötland:
Att glädja sig på förhand är att "jöra kalas i tanka" (1931)

Jag vet inte om ett kalas i tanken ska ses som något positivt eller negativt, men vi kanske ska vänta med kalaset tills det väl är vår i alla fall. Det kommer ju i så fall bli så mycket större.

/J

lördag 5 januari 2008

På tvären

Gåta:

"Vad är det som går på tvära in i körka?"

Klura på den en stund, medan jag gör reda för en del annat som hamnat på tvären genom tiderna.

Det är nämligen som så att mängden storätare där ute i stugorna har kallats både ett och annat och en benämning är från södra Sverige, Albo hd (Brösarp) i Skåne samt Höks hd (Veinge) i Halland, vilken lyder:

tvärfyllning s. 'en person som äter onormalt mycket (också om djur)'
__________________________________

En person som möter motstånd i form av ondskap kan kasta ur sig ett:

"Tvi di ... alt ont /åunt/ av mi u pa di, däin tvärfeuka! ..."

= "Tvi dig, allt ont av mig och på dig, din tvärfåka!", där tvärfåka s. betyder 'något ondt som kommer ("tyker") i vägen för en"
Gotl. n hd, Fårö sn. ca 1880
__________________________________

tvärgrill s. är helt sonika ett beteckning för 'en tillfällig tanke' (1934), och jag är säker på att vi alla emellanåt drabbas av tvärgriller, inte sant? Belägget kommer ifrån Västergötland, Vartofta hd, Korsberga sn.
__________________________________

Från Aspelands hd (Mörlunda) i Småland kommer ordet råke upp i dager när en tvärtoms-väg s. skall beskrivas på ett bra sätt:

"Om ja ska råke ['hitta'], om ja går tvatoms-väjen?"
Det är förstås en 'genväg' som månne kan ge svårigheter om man inte hittar precis rätt.
__________________________________

Och så tillbaka till gåtan, som repeteras nedan:

"Va är ä, som gå på tvära in i körka?" (Dalarna, Grangärde sn, 1878)

Svar: Barnä, nå ä skä döpäs.

C

torsdag 3 januari 2008

Tilda - Tilja

Hall. Vessige sn
telda s. 'golvplanka'

tilda
tilja s.
Blek. Listers hd
'golvplanka'

/L

Bordsskick

Här kommer en lektion eller två i bordsskick.
tiga v
Vg., Kållands hd, Häggesleds sn
Talesätt avseende:
Bordsskick: Tija nu, lät maten tösta månn! Sålekåck!
Skamlit äet å skamlit lemnat (e-lj.; när det är ätet väl mycket och för obetydligt lämnat).

Tänk på detta om ni ska äta en fin middag!
/L

onsdag 2 januari 2008

Julasöckna


Nu är julen och nyårsafton över.
Nu är det ett nytt år, 2008.

tid-väder s
Vg., Marks hd, Kinnarumma sn
Julasöckna kallades vardagarna mellan julen och trettondehelgen. "Nå, va göre I nu i julasöckna?"
"Trettene da jul har jarna ett tivär (töväder) i följe."

/L