En hälsning från oss i arkivet:

Lämna gärna kommentarer om du har tankar, funderingar eller annat som kan vara av värde. Det är alltid trevligt med respons från läsarna - vare sig det är egna frågor eller svar på frågor från oss skribenter. Tack på förhand!

tisdag 25 oktober 2011

kol-gubbe s.

I samlingarna hittar man detta belägg från Myssjö socken i Jämtland.

kol-gubbe s.
eller namn på två personer som man sett sällskapa lite med varandra.
Därefter tänder man stickorna och ser efter hur stickorna uppför sig då de brunnit ut. De böjer sig nämligen. Böjer sig stickorna mot varandra så är det säkert mellan de båda kontrahenterna. Skulle de däremot böja sig från varandra är det snart slut mellan personerna i fråga.

/L

torsdag 6 oktober 2011

Grävlingsommar

På begäran kommer här lite information om grävlingsommar.

Grävling-sommar s.

1. Närke, västra
Gräflingasommar, m. eftersommar, klara och vackra dagar hösttiden.

2. Närke, Gällersta
indiansommar

3. Närke, Kumla
het sensommar

4. Närke, Kumla
Brittsommar, indiansommar

5. Närke, Snarlunda
Brittsommar, indiansommar

6. Närke, Glanshammars hd, Götlunda sn
eftersommar; vackert väder om hösten.

7. Närke, Ör. Hardemo hd, Kräklinge sn
var benämningen på några vackra dagar i början af oktober (Brittsommarn)

8. Närke, Kumla hd, Kumla sn
'het eftersommar'

9. Värmland, skilda socknar
Grävlingssommar = kort varm och solig period i oktober (Ex "Indiansommar", eller "Brittsommar", man sade att grävlingarna torkar sin bädd för vintern bestående av husmossa dessa dagar.

Visst hade vi några fina dagar i slutet av september och början av oktober!

/L

Kaffe

Här kommer två ord som har kaffe som förled.

1. kaffe-moster f.
Vg., Vartofta hd, Åsele sn
'kvinna som dricker mycket kaffe'

2. kaffestrump s.
Jämtl., Ragunda sn
kaffe strumpa, kaffe moster/mors syster/ vedernamn på indevid, som dricker onormalt mycket kaffe.

/L

kasper s.

Från Ragunda socken i Jämtland kan man hitta uttrycket "Lev kaspär". Förklaringen till ordet är: sysslar mest med upptåg och fuffens.

/L

torsdag 22 september 2011

Mat

En liten ramsa om mat kommer från Västergötland, Vadsbo hd, Värings sn.

knölpåk-rus s.
Dä va' ett rim om mat:
Månda' då får vi orsten å gröt,
tisda', då får vi supe (=brännvin)
onsda' får vi knulepåkarus (knölpåkarus)
å torsda' får vi gå ute,
fredan då får vi ärter å sell,
lörda'n får vi äta va' vi vell,
å sönda'n, då får vi böner.

/L

måndag 12 september 2011

klening s.

Från Arvidsjaur socken i Lappland kommer denna upplysning:

klening s.
Tuppen värpte i abc-boken, om man varit flitig. Det lönade sig helst vittja i abc-boken om lördagarna, ty då fann man vanligen en "kläning", dvs. en smörkula, som låg på ett tefat. Tuppen kom oftast ihåg att han skulle värpa just då mamma kärnade smör. Men hade man varit lat låg det ett ris i boken.

/L

tisdag 6 september 2011

Kjolficks-post s.

Uppl., Norunda hd, Tensta sn
kjolficks-post s.
Övriga ord om dem som då och då stod till tjänst med att uträtta ärenden i gårdarna och även förmedla nyheter så sades det att hon gick med kjolficks-post.

/L

lördag 3 september 2011

Tradition innan bröllop

Detta belägg kommer från Uppl., Våla hd, Nora sn.

kryckegranresning s.
kryckegranen restes vid blivande brudens hem 1:a lysningssöndagen under festligt glam och medverkan av bygdens ungdomar, som sedan bjöd på kaffe. Granen kördes med häst och spelmän gick eller red före "tåget".

Det låter som en kul tradition.
Någon som gör detta fortfarande?

/L

Kinkig

Från Nederluleå sn (Avan), Norrbotten kommer även detta belägg.

kinkig a.
Om ett barn var "kinkigt" kunde det botas genom att dragas tre gånger inom murstolpen.

Det känns nästan som att samlingarna har tips på allt. Om tipsen fungerar framkommer dock inte.

/L

Få uppmärksamhet

Vet du vad kommunal-hosta är?

Jo det är Den som genom att hosta högt på möten och sammanträden ville dra uppmärksamheten till sig strax före han yttrade sig, kallades "kommunalhostan".

Detta belägg kommer från Nederluleå sn (Avan), Norrbotten.

/L

torsdag 1 september 2011

kolta

Det gäller att uträtta saker, annars kan man bli en sån där som bara går runt och koltar.

Uppl. Bro o Vätö sg, Björkö-Arholma sn
? kolta v.
kolta = gå och inte uträtta så mycket.
"Än bära går å koltar´ela dan."

/L

onsdag 31 augusti 2011

Käftar

Roliga ord för personer som pratar mycket:

Käftamente - talförhet
Han har bra käftamente
Skåne, Bara hd

käft-fejla s.
uttryck för pratsam mun
Skåne, Herrestads hd

/A

Käckt alltså

Ibland hittar man ord som är så ordentligt beskrivna att man ej förstår hur man kunde klara sig utan dem. Här är ett exempel som jag gillade:

käcken a.
'Drifwande man, som ei lätteligen lämnar thet han satt sig före'
Småland, Västbo hd


Låter som en bra egenskap.

/A

tisdag 30 augusti 2011

En riktig storätare

Om man tittar på substantivet ko-bängla i samlingarna hittar man detta belägg från Tensta sn, Norunda hd, Uppland:

kobängla
Om storätare har man då och då hört talas, men mest känd är historien om gumman som åt upp sju fat gröt å sju fat mjölk, en kobängla, en häst, en björn, en hare, ett lass sten och en kärra.

Det är en galen historia. Den börjar ganska normalt med gröt och mjölk men sedan spårar den ur lite. Men det är en rolig historia!

/L

Midsommar

Från Degerfors socken i Västerbotten kommer detta belägg:

knäpp-skorv s.
Midsommarnatten brukade ungdomen också roa sig med att skära torva. Då gick man ut i en hägn eller ut i skogen och skar upp en liten fyrkantig torva, vilken sedan lades löst ned och lämnades till morgonen. På morgonen, när man lyfte upp torvorna, hade olika slag av skörva krälla ner under den gångna natten. Var det gulltyppen, Marie nyckelpigor, eller kangeroa, spindlar, vilka krupit ned, betydde det lycka och framgång under det kommande året. Var det däremot blåhansch, blåbaggen, timmerskorven, timmerbaggen eller knäppskorven, vilka krupit ned, förebådade de olycka och motgång under året.

Det låter som en rolig tradition.
Bara man inte förväxlar den med blommorna under huvudkudden och lägger torvan i sängen.

/L

torsdag 25 augusti 2011

Dåliga nyheter

Om en kattuggla (som även kallades lik-uggla) satte sig i ett träd nära en gård och ropade sitt "klä vitt, klä vitt" ansågs detta båda dödsfall i den gården eller i "nära släkten" till gårdens folk.

Detta belägg kommer från Uppland, Värmdö sg, Möja sn. Om du vill hitta belägget så får du leta på klä-vitt interjektion.

/L

Lek för två

Här kommer en lek för två från Närke.

Närke, Askers hd, St Mellösa sn
knappas v.
Knappas och staffas
I detta spel spelades om knappnålar, och endast två spelade. Man vände sig om, så att motparten icke kunde se hur knappnålen lades i handen, som sedan knöts. Så lade motspelaren sin nål mellan fingerspetsarna och handflatan på den som hade nålen. Hade man lagt nålen så, att spetsarna eller huvudena lågo åt samma håll som den, som hade nålen i den knutna handen, vann man nålen, men lågo de åt olika håll, förlorade man.

Om du har tråkigt kanske du kan hitta någon som vill leka den här leken med dig!

/L

måndag 22 augusti 2011

Ord på K

Veinge sn, Höks hd, Halland
klockarekärlek s.
klockarekärlek, mindre grad av kärlek

Lyngby, Bara hd, Skåne
klutakalle
trastäcke, lapptäcke

/L

Ta fatt

Från uppländska Nora i Våla härad kommer denna variant på ta fatt.

kling-klang-klona-hund lekramsa
en lek liknande 'ta fatt' eller 'lack', men istället för 'lack' sa vi kling klang klona hunn, när vi nådde och vidrörde den vi skulle ta fatt

/L

söndag 21 augusti 2011

Tungvrickande

Krösenkrus-kärl

i vilket man förvarar lingon.
V. Göinge hd, Skåne

Tycker att det ordet ligger riktigt bra i munnen!

/A

Fler fisar

Apråpå kvick-fisar i tidigare inlägg:

Blir brödet gult av bränt mjöl, sägs det vara häll-fiset.
Norrbotten, Nederkalix sn

/A

lördag 20 augusti 2011

Törstig?

V. Göinge hd, Matteröd
klunkasupa s.
filmjölk blandat med svagdricka

Bra att veta vad klunkasupa är om någon, t.ex. i Skåne, vill bjuda en på det!

/L

Huvudvärk?

Här kommer ett tips om du har huvudvärk.

Dalsl., Valbo hd, Råggärds sn
hjäss-lock s.
För huvudvärk skulle det vara bra att "rycka hjässelock". Man tog en liten lock hår rakt över hjässan och rullade kring fingret och ryckte hastigt till det lossnade.

Detta tips är inget jag själv prövat och kanske inget att rekommendera. Rycka ut massa hår är inte så bra. Detta kanske var något som folk gjorde innan huvudvärkstabletterna fanns.

/L

onsdag 17 augusti 2011

O'hoj

Här kommer ett belägg från Älvros i Härjedalen:

hojtvatten s.
Hojtavatten berusande drycker (hembränt)
/slang/

/L

koffe

Ett smeknamn för Kristoffer kan vara Koffe.

Substantivet koffe finns i småländska Bälaryd, N. Vedbo hd med dessa betydelser:

1. högdragen, styvnackad person
2. ledare för ett gäng el. lag

Så nu vet ni det alla som kallas för Koffe!

/L

knurka

Detta belägg kommer från Småland, väl i sht Östbo hd.

knurka v.
knurka, förklara missnöje

/L

Regn

Om man räfsar å sen lägger ifrån sig harven så att pinnarna kommer uppåt blir dä regn.
Dalarna

/A

Kvintilera

Underbart ord som det finns belägg på från flera landskap. Här är ett exempel:

kvintilera v.
sitta och knäppa på stränginstrument, men även t ex handklaver,
även om spela i allmänhet.

"han e dukti' å kvintilera"

"han sitter å kvintilerar så fort han har en ledi' stunn'".

Uppland, Värmdö sn

Jag ser det framför mig!

/A

Kvickt

kvick-fis s.
Den som är för kvick och gör en sak utan betänkande, den kallas för kvekkfis
Småland, Kinnevalds hd

Då kanske man istället ägnar sig åt:

härp-skiteri s.
fjanteri, planlöst spring
Gotland, Fide sn

Vem vet?

/A

måndag 15 augusti 2011

knektabuss och knektsol

I Skåne, närmare bestämt Perstorps socken i N. Åsbo härad, finns ordet knäjta-båss.
Det är en tobaksbuss c:a 4-5 tum lång. Från mitten på munnen till örat räknat.

I skånskan finns även ordet knektsol som betyder fullmåne eller bara måne.

Villands hd
knektsol
knäitasol = fullmåne (skämt)

/L

Åh vad gott!

knatter-god a.
Knâttergo = mycket god

Det belägget kommer från Värmland, Nordmarks hd, Östervallskogs sn (m fl).

/L

tisdag 9 augusti 2011

Belägg från ön

Här kommer ett kul belägg från Gotland.

Gotland, Atlingbo sn
harva v.
[inf.] harv'
en person kom in i en handelsbod och begärde
"att få kaup' en harv till harv' si kullakar mä".
[= "att få köpa en harv att harva sin 'kullåker' med"
(d.v.s. en kam till att kamma sitt huvud/ sin hjässa med)]

/L

Lek: Dra handske

Här kommer en lek från Ljusdals sn i Hälsingland. Det är egentligen en barnlek som heter Dra hannsk.

Leken går till såhär:
Två personer lade sina händer ovanpå varandras händer. T.ex. först A:s vänstra hand, sedan B:s högra hand, därpå A:s högra hand, sedan B:s vänstra hand. Därefter drog A. undan sin vänstra hand och lade den längst upp, B. sedan sin högra hand och lade den ovanpå A:s o.s.v. Man kunde komma överens om ett visst tal, t.ex. 17. Den av två som hade en av sin/a/ händer överst vid sjuttonde flyttningen, segrade.

/L

Stilstudie: Hallick

Substantivet hallick har i samlingarna lite olika betydelser.

En rolig betydelse kommer från Hille sn, Gästrikland:

hallick s.
Hallik = en slarver men rolig och trivsam

Andra betydelser är:

'en lång skranglig person' från Nederluleå sn, Norrbotten

stor, grov karl från Genarp i Bara hd, Skåne

'mindervärdig person' från Lövångers sn, Västerbottens län

'slusk' också det från Västerbotten

tvetydig person, skällsord från Nordmaling, Ångermanland

I ett belägg från Töre sn i Norrbotten finns även uttrycket ränna som 'hallicken'.

/L

torsdag 4 augusti 2011

Två små korta

Härj., Vemdalens sn
handbake-bud s.
Bud till kalas i sista minuten.

Dalarna Hedemora (Finsta fjärding)
hand-holk s.
mudd (stickad handlovsvärmare)

Om det är kallt i arkivet kan man behöva en hand-holk.

/L

En uppmaning

Ligg inte i en hampåker!

Enligt ett belägg från Östervåla sn, Våla hd i Uppland fick man ont i huvudet om man råkade ligga en stund i en hampåker.

/L

Häng

Detta belägg kommer från Ragunda socken i Jämtland:

halvstång s.
"Ha böxa på hälvstång"
har byxan på halvstång/liknelse vid flaggning/
= hängande byxbak

Väldigt bra beskrivning tycker jag!

/L

halsbrännig a.

Är du het på gröten och jämt för ivrig att komma iväg?
Då kanske du helt enkelt är halsbrännig. Belägget med det adjektivet kommer från Ragunda socken i Jämtland.

/L

tisdag 2 augusti 2011

Tröskning och bönder

hänga upp bonden:

Sista gången man tröskade för året hette det att 'de hängde upp bonden'.
Jämtland, Ströms sn


Undrar var det talesättet kommer ifrån?

/A

För hästälskare

Hittade idag dessa hästiga belägg:

häst-humska s.
som man får i skrapan då man ryktar en häst
Flera belägg från Jämtland och Härjedalen

Jag har alltid kallat detta för stöv men nu blir jag nyfiken om man kallar det för humska nu för tiden också? Någon som vet?


Ett gulligt:

häst-kaka s.
I Dalsland (Nössemark) bakades en särskild "hästekaka" av den i tråget överblivna degen: den utdelades åt hästarna annandagens morgon.
Dalsland, Vedbo hd, Nössemarks sn

/A

söndag 31 juli 2011

vya

Vet du vad verbet vya betyder?
Här kommer svaret!

vya v.
Gästrikland, Torsåkers sn
vya (verb) vya, brevväxla med vykort, byta vykort pr post. Vill du vya med mig? Uttrycket är från år 1900 vykortsskrivandets stora tid.

/L

onsdag 27 juli 2011

Håttrull

Ett bra namn på bröd:

Håttrull s.

Håttrull: ett slags småbröd i form av en rulle

Bergs sn, Jämtland

/An

Några hår-sammansättningar


Lite roliga ord som på ett eller annat sätt har med hår att göra:


hår-flusch s.
hårsvall
Gothem, Gotland

(Tycker detta är mycket talande! Ser tv-reklamer med svallande hår framför mig)

hår-rumpa s.
hår-fläta
Gothem, Gotland

hår-smör s.
osaltadt smör
Hälsingland

/An

tisdag 26 juli 2011

Nyfiken i en strut

Från Offerdals socken i Jämtland kommer detta belägg:

vittj-raff(s) s.
I Offerdal kan man ibland få höra att en person betecknas som "e rektun veteraffs" eller en rektun veteraff i betydelsen en särdeles nyfiken person.

/L

Rastlös och halvsur

Om du är en rastlös person kan du i Ovansjö socken i Gästrikland kallas för väderhatt s. som betyder just rastlös människa.

Om mjölken är halvsur kan det kallas att den är vrenad (adj.). Detta belägg kommer från Enviken i Dalarna.

/L

väder-hår m.m.

I Delsbo socken i Hälsingland är ett annat ord för morrhår vär-hår (väder-hår).

I Hellvi socken på Gotland blir det blåst om katten "vässar naglar", dvs. hugger klorna i föremål och drar.

Habbalycka är detsamma som oförmodat lycka och belägget kommer från Göteryd i Sunnerbo härad.

/L

onsdag 20 juli 2011

värp-ägg

Har du dåligt med pengar?
Då är detta ett tips för dig.

Dalarna, Söderbärke sn
värp-ägg s.
Värpägg kallas en slant som man hittar. Den ska man inte ge ut, utan låta ligga kvar i portmonen, för han drar te säj mera pengar, så man inte blir utan pengar.

Då är det bara att ge sig ut och leta efter ett värpägg!

/L

måndag 18 juli 2011

Tingel tangel

Från Hälsingland, Arbrå sn kommer detta belägg:

Bjangel = lysande men värdelösa föremål.

/L

Är du förkyld?

På ett belägg från Råggärds sn (Dalsland, Vabo hd) hittar man detta tips.

vränga v.
Om man var förkyld borde man "vränga" en strumpa och vira kring halsen.

/L

Arsenik

Dalsl., Valbo hd, Råggärds sn
vit a.
Han kokade eklöv och så stötte ha "lite vitt" dvs arsenik och blandade i lagen och gav djuren att dricka. Det botade säkert kvarkan men det var inte bra att ge åt märrar för då tog de sej inte med föl.

/L

Spela vippen

På ett belägg från Hede, Härjedalen står det beskrivet hur man ska spela vippen.

Denna del av leken kallas vippen. Pinnen sättes nu i gropen och övre delen av den slås till med alnen. Hinner nu utemannen fånga kvarten, medan den är i luften, får han räkna sig till godo de alner, innemannen hittills vunnit. Hinner däremot innemannen slå till kvarten med alnen en gång, medan den är i luften, får han med alnen mäta upp avståndet och vinner då så många alnar.

/L


fredag 15 juli 2011

Glöd-hyppa

Lust att laga något gott till helgen?

glöd-hyppa s.
kaka av hoprört mjöl och vatten, gräddad på glöden
Västerbotten, Burträsks sn mfl.

Låter inte alltför svårt!

/A

Holma


holma v.
göma sig undan för folk; han går och holmar säges om en tjuf, som man wet gå i en skog och springer undan bak om buskarne, när han får se folk.

Värmland, Fryksdals hd, isht Gräsmark


Det är väldigt kul att hitta såna här belägg, ett ord med en väldigt specifik betydelse som man inte tidigare hade någon exakt synonym till i sitt ordförråd. Kanske även kan börja användas när kändisar avböjer att uttala sig i pressen och dylikt?


/A

onsdag 6 juli 2011

Allmänbildning

Vet ni vad man kallar den ljusa delen på älgens ben?

Jo det kallas för "Vitstrumpan". Substantivet vit-strumpa kan man hitta med den nyss nämnda betydelsen i Ragunda sn, Jämtland.

/L

vid-munt adj.

Här kommer ett belägg från Vättle hd i Västergötland.

vid-munt adj.
Med mat och dryck måste hon /: den havande kvinnan / vara försiktig. Först och främst med stor sked, barnet blev vidmunt (allmänt).

Något att tänka på för alla havande kvinnor där ute?

/L

Has-trött

Har någon sommarpratare gjort dig has-trött s.* än?


*knäsvag, V Göinge hd, Skåne

/A

Idag är det en speciell dag...

... det är nämligen Hångelafton s.

= "Skämtsamt namn på onsdag. Onsdagen kallades skämtsamt "lelle haungällafftän"*, därför att ungdomarna brukar samlas och roa sig även onsdagskvällar".
Medelstad hd, Blekinge, 1944



*dåligt transkriberat av mig, har inte alla tecken som krävs för landsmålsalfabetet.

/A

Hälgen dag och örk

Ny sommar, nya inlägg!
Följ bloggen både hälgen dag och örk
(=alla dagar, både helg- och vardag, från Nederluleå sn, Norrbotten).

/A

söndag 3 juli 2011

Lite smått och gott



Häls., Arbrå sn
Jälla = kastrera

Jämtl., Näskotts sn
Kamfor = plånbok

Söd.
vind-hund s.
vindhundar
(flädermöss)

/L

viborgska smällen s.

Här kommer ett belägg från Ragunda socken i Jämtland.

viborgska smällen s.
det stundar väl viborgska smällen, talesätt när något med s.k. knalleffekt förväntas

/L

Nu är det sommarsortering igen!

Nu är vi tillbaka. Denna gång börjar jag sommaren med bokstaven v.

Jag tänkte börja med lite byöknamn som stod på ett belägg från Söderbärke sn, Dalarna.

Lövmarken - gökar
Kybacken - svin
Jörkesbo - ötjeskitar (benämn. på en måsart)
Vibberbo - vispar
Klockarbo - tuppar
Holmsjön - lommar
Sörbo - vargar
Vad - mörtar
Hemshyttan - messmörsbyttor

/L

måndag 17 januari 2011

fredags-kammad

I ett belägg från Hille sn i Gästrikland kan man läsa att: Söndagsklippta naglar och fredagskammat hår, får aldrig vila (ro) i kyrkogård. Förklaringen till det är att det var högmod att kamma sig mer än på lördagskvällen.

/L

Floridavatten

Har du någon gång känt att någon man doftat floridavatten? Om du inte har gjort det är det inte så konstigt. Enligt ett belägg från Möja sn i Värmdö sg (Uppland) är floridavatten ett slags luktvatten (parfym) som var vanligt tiden före 1900. Det användes även av unga män, mest sjömän. Ett citat i belägget lyder: "han lukta´ floridavatten på långt håll".

/L

Svar på tal

Från Dalsland (Råggärds sn, Valbo hd) kommer detta belägg:

En flicka som gifte sig mycket ung varnades för att hon kommer att få så många barn svarade.
Ja får inte flera än ja ska ha så dä gör däsäm
i fortare ja kör i förr kommer ja fram.

/L

lingon

Om lingonen är torra och mörkbruna kallas de för fönnelbär. Det belägget kommer från Järvsö i Hälsingland.

/L

kommer snart


Istället för att skriva brb (be right back) kan man använda sig av ett ord från Arbrå sn i Hälsingland. Det ordet är Omfer som betyder kommer snart.

/L

fyll-rad

Belägget om substantivet fyll-rad kommer från Björkö-Arholma sn, Bro o. Vätö sg i Uppland. Knäpper man fyllrad - fel rad - blir man bjuden bort om dagen.

/L