En hälsning från oss i arkivet:
måndag 26 november 2007
spännande?
"brodern: jag skall tala om för din fästman, att du har sagt, att - -- / Ta-ta-ta!!, sa humm. Kör nu barra!" (1885)
/J
torsdag 22 november 2007
Ett drastiskt beröm
"Itt så illä pissä hälvä kutta tår" övers. torde vara onödig. Förr mycket vanligt talesätt - berömmande ex då ett arbete var avklarat, en sak förfärdigad etc.
Ett drastiskt beröm.
/A
onsdag 21 november 2007
Höstmys?
Pjussa ner sig v.
Pjosso ne sä: Bädda ner sej primitivt
Härjedalen, Vemdalens sn
Det här belägget stannade kvar i mina tankar... hur bäddar man ner sig primitivt?
/A
tisdag 20 november 2007
Bä bä vita lamm
Belägget här nedanför målar verkligen upp en bild av lammet.
dål a
Dôl o tien
Svårt att förkl. Särskilt s.k. flask-lamm, som blev uppfödd med nappflaska, tyckte om att man kelade med dem och kliade dom i ljumskarna. Tam och till given.
HRJ ÄLVROS
Dägga v.
Dalsl., Sundals hd, Brålandabygden
v. Dägga = föda upp utan moderns di (med flaska)
Dägga upp v.
Dalsl., Sundals hd, Frändefors sn
Ofta fått dägga upp lammungar. De blev emellertid vilda och ivriga att hoppa över.
/L
fredag 16 november 2007
En tvärdiss
Dock fick jag en smärre chock när jag kom över substantivet tvär-dissa i en arkivlåda på SOFI. Jag kunde för mitt inre inte tro att ordet fanns belagt i de gamla svenska folkmålen. Runt 100 år sedan är det, som man talade om tvär-dissor, och de var nog några stycken, trots allt.
Det var nämligen som så att man blev kallad tvär-dissa om man var en liten människovarelse som fått börja dia på nytt, efter att mamman redan försökt att sluta en gång tidigare. Och, som tillägg från Öland, Högsrum (1915) står: "[...] dem gick de inte bra.".
Vad som är än mer förundransvärt är att behovet av ett ord för detta fenomen också fanns i Ydre hd, Ögl., men då med substantivet tvedäggling. (1859)
Vackert.
C
Tut!
Ja, tut sa det och tut blev det, men säkerligen med olika följd beroende på om det var tut-gubben från Hedemora eller ens egen gubbe som gav en tut. Tutgubben, 'tornväktaren, brandvakten', hade nog inte för avsikt att tuta i den mån man i Hälsingland, Jämtland och Ångermanland ansåg sig ha rätt till.
Brandtutan tutade när det var krisläge, medan man i tut-sammanhang i ovannämnda landskap såg på det så här:
tuta(s) v.
1. 'kyssas' Häls. 1873
2. 'nosa på varandra' Häls. Färila sn
3. 'kyssa' Häls. Bjuråkers sn. 1851
4. [^tu:t] inf. tuut (cirkumflex) 'kysse' Jtl. Offerdals sn.
5. 'kyssas' Ång. ca 1840
Nåväl, det är inte i alla socknar i vårt avlånga land som man avsåg att nosa lite på varandra när man tutade, nej. Det sägs att man i Blekinge, Bräkne hd, Hällaryd, sysselsatte sig med att "tuta pära", dvs. 'bryta kokt potatis mitt itu och krama den ur skalet'. Ljuva lantliga 50-tal.
C
Snålt ordspråk
Pitar u patar, gir u tagar ater. Säges till den som återtar sin gåva.
Ardre, Gotland.
/A
tisdag 13 november 2007
Dymmel-oxe
Någon som följer denna tradition eller har hört talas om den?
dymmel-oxe s
Dal., Säfsnäs sn
Dymmelnamnen å de olika dagarna voro följande:
Palmsöndag - Palmoxen.
Ask-Måndag. - Askfisen.
Fett-Tisdag. - Fettoxen.
Dymmel-Onsdag. - Dymmeloxen.
Skär-Torsdag. - Skärkusen.
Lång-Fredag. - Långlaten.
Stäcki-Lördag. - Stäckigubben.
Påsk-Söndag. - Påsklåska
Andag Påsk-Måndag. - Snôrp i Pôs
Brukligt var att den som försov sig eller låg längst om mornarna denna vecka, förtjänte sig vedernamnet och fick heta så hela dagen.
Sådana här saker är sånt som lyser upp vardagen och gör den lite roligare.
/L
tisdag 6 november 2007
Donken
torsdag 1 november 2007
Såhär ska du göra för att få se din tillkommande!
1) dröm, Jämtl. Marieby sn
gröt av en sked vatten, en sked mjöl och en sked salt, som flickan skulle koka och äta en torsdagskväll, om hon ville se sin tillkommande. I drömmen, då saltgröten alstrat törst, skulle då denne komma och ge henne dricka.
2) drömströmming, Häls. Regnsjö
Drömströmming. [salt strömming som flickorna stekte och åto för att i drömmen få se sin tillkommande]
3) Drömkaka eller drömpannkaka - samma princip att den ska vara salt och så ska den tillkommande ge en att dricka i drömmen
En anmärkningsvärd sak är att det i de flesta exempel bara nämns att flickor ska göra detta. Men pojkar då? Vad ska de göra för att få se sin tillkommande i en dröm? Kanske var det så förr i tiden att det här var något som förknippades med flickor, men nu tycker jag att det lika väl kan stå flickor och pojkar.
Lägg även märke till att det i första exemplet om saltgröten tydligt står att det ska ätas på en torsdagskväll. Så då är det ju bara att börja idag!
/L