En hälsning från oss i arkivet:

Lämna gärna kommentarer om du har tankar, funderingar eller annat som kan vara av värde. Det är alltid trevligt med respons från läsarna - vare sig det är egna frågor eller svar på frågor från oss skribenter. Tack på förhand!

lördag 31 juli 2010

Trevlig helg!

firöl s.
Dalsl., Vårviks sn

'födelsekalas och liknande'

/L

God-knul

Har du tröttnat på att kalla din älskling för älskling, sötnos osv?
Då kan detta vara ett alternativ för dig; nämligen fantastiska

god-knul s.
som kommer av
goklump
vilket betyder
älskling

iallafall i Hede sn, Härjedalen.

god-nosas s.
betyder förresten kyssas. Belägg från Hälsingland.

/A

fredag 30 juli 2010

Hejsan morsan, hejsan stabben

I dagens Sverige är tilltalsreglerna ganska simpla. Man behöver inte använda titlar eller nia personer utan det går bra att säga "du". Det är snarare negativt än positivt att nia en ensam person. Det kan göra så att den personen blir irriterad eftersom det bara är en person och inga ni. Men hur var det förr i tiden? Här kommer två belägg som visar vad som var kutym då.

fader s.
Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn

Till äldre personer samt till föräldrar och sådana som på rang och värdighetsskalan stod över fick man ej säga du. Det vanliga tilltalsordet till dessa var I. Man sade I far, I mor, I höspen (husbond), I Matmora. War husbond och matmor särskilt fina bondfolk tilltalades de med ordet kära far och kära mor.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Personerna i gården voro Mannen och hustrun. Barnen kallade dem "far" och "mor". Senare vid omkr. 1870 ändrades detta tilltal till "pappa och mamma". När föräldrar talade med varandra i hemmet brukade de mest samma tilltalsord "Du far" och "du mor", eller dopnamnet. När de talade med barnen om varandra brukades ofta orden "far din" och "mor din".

I andra länder är det väldigt viktigt med rätt tilltal, det kan i en del länder och i vissa situationer vara väldigt svårt att veta vad som är lämpligt att använda. Att Sverige är så enkelt i jämförelse kan vara både positivt och negativt beroende på hur man ser på det. Vad tycker ni om Sveriges tilltal och har ni någon gång varit med om någon situation där ni har reagerat på tilltalet?

/L

torsdag 29 juli 2010

Akta dig för grillning

Om någon från Norrbotten säger att den hoppas att du inte ska grilla i helgen kanske du undrar vad som är dåligt med att hålla en pinne med korv på över en eld eller lägga en god flintastek på grillen?
Misströsta då icke, för denna person kanske bara menar det som står i dialektsamlingen:

grilla v. Norrbotten
smutsa/söla ner sig.

/A

'firremirr' s.

litet ornament, otydligt krångligt tecken, litet föremål av mer eller mindre obestämd art.
"Va jär dei för en firremirr, jär dei ett bomärke ella va!"
"Ja undrar va den där firremirren ska varä till!"

Detta kan vara ett användbart ord om man inte vet vad något är.

/L

onsdag 28 juli 2010

Pojken med gödselbyxorna

ficka s.
Hls., Bollnäs
'han har matjord i fickorna' (dvs. det går bra för honom)

Jämtland, Ragunda sn
"Ha fullä fikkan ma dynjä" - han har fulla fickorna med gödsel = vederbörande har en sagolik tur.

Det är tur att uttrycket inte ska tolkas bokstavligt, dvs. det är tur att personen inte har riktigt gödsel i fickorna. Varken matjord eller gödsel känns som något man vill gå runt med, men uttrycken är bra.

/L

Skitsnack

Skitsnack verkade finnas även förr i tiden (inte så oväntat kanske).
I t ex Göteborg (Bohuslän) kunde man kalla det för att glamma v. med denna utförliga förklaring:

föra tadel = snack uti bygden och göra sig lustig öfwer frånwarande.

En ganska så träffande beskrivning.
/A

fredag 23 juli 2010

En liten historia

Den här är från Råggärds socken, Valbo härad, Dalsland.

finnskog s.
En man här i närheten hade tappat pengar som förvarades i ett skåp i köket. När han inte kunde hitta dem gick han till finneskogane. Finnen visade honom bilden av tjuven i ett vattenfat.

/L

Famn-tulta v.

om en pojke å en jänta håller kring warann, eller gubbe å gumma jör lika har wi sagt här i Stora Tuna att dom famntultar.

Visst låter det gulligt!

/L

Plugg-tips

För att lättare kunna lära sig läxan var det bra att läsa på fastande mage samt att lägga läxboken under huvudet under natten när man sov.

Detta tips är från Dalsland, Valbo härad, Råggärds socken.

/L

onsdag 21 juli 2010

Lång förklaring

Mina favoritbelägg kommer sig ofta inte av att ordet är roligt i sig, utan hur förklaringen är formulerad. Ibland kan det vara lite tillkrånglat, som i detta exempel, som förklarar ordet gnagspån på ett mycket målande sätt:

Västmanland
Gnagspån kallas en som jämt kältar och yrkar att något skall ske. Af spån, esgmentum, lamina, assula cujuscunq. rei.


--

Utan tvifvel tagit af samlige slags handtverkan* som pläga hafva en tunn spån af jern att gnaga och slätta med.

/A

*är inte riktigt säker på om det ska vara "handtverkare" eller "handtverkan".

måndag 19 juli 2010

hölja ned v.

Uppl., Möja sn

[Sötbullsbröd]
Sen fick de jäsa och så bakade vi det tjockt och prickade med en pinne, en nystpinne, om man ville. Sen smörde vi med dricka och sirap och gräddade och smorde, när vi tog ut, och 'ugnstannade' och smorde igen och smorde igen. Sen höll det sig och vi hyllade ner det i kistor.
(Ungstanna: kakorna lades på varann och sattes in i ugnen igen en stund).


/L

Årtal och hundfjärtar

Att minnas viktiga årtal är inte alltid lätt. Invånarna i småländska Edshult (Södra Vedbo hd) har dock hittat ett fiffigt sätt att komma runt eventuella minnesluckor:
Det var det året, det starka hundfeset gick.

Ordet hundfes kräver kanske inte någon närmare förklaring, men för tydlighetens skull publiceras även ett belägg från Finja sn i Västra Göinge hd i Skåne:
hundfes s. = lukt av hundfjärt (luktar i hög grad illa)

I sanning!

/H

fredag 16 juli 2010

Om man har bråttom

Om man har bråttom och ens vän är långsam kan man "gabba" (rappa på någon). Från Älvros sn i Härjedalen.

/A

Giftigt

Gillade det här uttrycket (samt den som så ofta roliga förklaringen):

gaddig a
gaddig = indevid som oftaste ger "giftiga" svar. Även taggiga växter.

Jämtland, Ragunda sn

/A

Swimriceharbour

härva v. [Järrestads hd] Skåne, Simrishamn

Hon spinner rännegarna o hära på stätterna = säger om en qvinna, som will gerna springa med nyheter. Cimbrishn.


/L

vildlappskott s.n.

Hall., Höks hd, Knäreds sn

vil`apaskö`d

Sjukdom som troddes vara sänd av lappar. Den kunde botas, om man satte den sjuke på en stol i en dörröppning o. sköt ett kraftigt skott över honom; då sköts sjukdomen tillbaka igen till den som sänt den.

/L

torsdag 15 juli 2010

Glufsigt

Är du lite glupsk av dig? Då kanske du är en

glufs-i-kålfat s.
'person som vräker i sig mycket mat, utan hänsyn till andra' (Ett pejorativt uttryck).

Belägget kommer från Västergötland, Väne hd, Gärdhems sn

/A

Läskigt varsel

-
Om två samtidigt, på var sin sida om dörren ta uti dörrafånget, nyckel eller handtag, för att öppna, då spörs lik.

Västg., Vedens, Ås och Gäsene hdr


/L

höst-lak s.

Vg., Gäsene hd, Hudene sn

Byk eller lak förrättades två gånger på året, höst och vårlak. Vårlaket skulle enligt gammal ordning ske före den 25 mars och höstlaket före den 24 oktober. Kom ny piga i huset, skulle allt vara rent och fint till dess.

/L

Om du vill bli av med grodor

Fann ett väldigt specifikt och miljövänligt sätt att göra sig av med grodor, om man av någon anledning skulle vilja det:

gifta v. Strycksele, Jörn Västerbotten

För att bli av med grodor lade man en bräda på en sten och grodan på den ena änden av brädan, så stampade man på den andra ändan varvid grodan flög i vädret och försvann.

/A

tisdag 13 juli 2010

Waggwisa

Tussa lulla bannuma,
Gretn sit uppå jannuma
Hwört skum wir floga?
Wäst efwer skoga;
Dar sjunga sulor,
Dar gölå gökär,
Dar wexa lökär:
Da ir bra (dält) warå a smo-krippuma,
Jen löngan summordag

Detta är en vaggvisa från Orsa sn i Dalarna.


/L

Dagens ordspråk



Den söm e gammal växer neråt söm koråmpa.


Uppl., Åkers sg, Riala sn


/L

söndag 11 juli 2010

Livsvisdomar

Små trevliga regler att leva efter för att underlätta vardagen:


Lappland, Arvidsjaurs sn:

"Tugga sakta och väl! Det slår ingen ihjäl!"
"Fort och ill' kan äingen djill'". (Fort och illa kan ingen gilla)
(Även Norrbotten).


/A

Gompa (recept)

Man kanske inte är så hungrig nu i hettan men äta bör man ju göra iallafall. Då kan detta vara ett alternativ:

gompa s. Ångermanland, västra

Gompa, ett från lappskan lånadt ord, namn på en maträtt, som består af hackadt saltadt gräs.

Smaskens!

/A

fredag 9 juli 2010

Arkivet

Detta ord passar för hur det ibland kan kännas i arkivet.

däven adj.
Sdm., Oppunda hd, Bettna sn
Ruggig, frusen

/L

Korpen flyger i skymningen


dölj-sten s. Västerg., Vättle hd

Då korpen är nykläckt, är han vit. Sedan blir han svart, då han får vuxit. Då skall en sådan unge dödas, och då ligger han kvar i boet och förblir vit. Men korpen tål inte att se, att kycklingen är vit, utan då far han bort efter en "döljesten" och lägger i ungens mun. Ungen blir då osynlig. Sen ska en gå till boet och ta den stenen och så ha den i munnen, då man skall ut och stjäla.

/L

däkers a.

Skåne /västra/

Pär skaffade nya stolar och en stor spegel från Göteborg. Han ordnade och rustenerade, så folk trodde, han var en däkers duktig karl. Ock alla tyckte, att Johanna kom i smöret, som fick den anständige ynglingen i stället för den vidlyftige Petter.


/L

torsdag 8 juli 2010

Ramsa

god a.
Norrbotten, Edefors sn

om ett barn gjort sig illa, blåser man (ursprungligen spottar)
på det onda stället och säger:
tvi, tvo, idag sårt, imorgon gott

Gulligt!
/A

hysta v.

Blekinge, sydöstra

hysta (-ar, -ate, -at), v.tr. (-ande, -ning), kasta; ett slags spel med slantar, som kastas upp. Dä äj inte rådlet o' hysta med honom: han har satt ihop två tre-skillingar så, att dä äj klöver bå´e si´er.

/L

onsdag 7 juli 2010

Från Närkingarnes ordspråksbok

-
Fosterländsk ska du vara, di sugga, sa han sôm slog grisen gul å blå.

Mår sôm en orm i en myrstack.

Yvigar sôm en rävarumpa.


/L

tisdag 6 juli 2010

Januari börjar året, februari kommer näst...

Här kommer årets månader från Björkö-Arholma sn, Bro o. Vätö sg, Uppland:

Januari - Thors månad
Februari - göjemånad
Mars - vårmånad
April - gräsmånad
Maj - blomstermånad
Juni - sommarmånad
Juli - hömånad
Augusti - skördemånad
September - höstmånad
Oktober - slaktmånad
November - vintermånad
December - julmånad

/L

Tandvärk?


Har du tandvärk men inte råd att gå till tandläkaren?
Kolla då in detta tips från Norsjö sn i Västerbotten.

Man kunde bota tandvärk, om man petade i tanden med en sticka ur en "ansjörsvriden" tall, som åskan hade slagit ner i. Men det var nog inte så lätt att få tag i ett sådant träd, för det finns inte många träd som äro vridna den vägen. Så nog skulle det väl vara "höfte" att åskan skulle slå just i ett sådant. (höfte=tillfällighet)

Tydligen är det svårt att hitta en sticka som man kan peta i den onda tanden med. Men det kan vara värt ett försök om man har dåligt med pengar.

Huruvida detta knep fungerar eller ej förtäljer inte belägget...

/L

hönsa v.

Västerb., Norsjö sn

Om en person kommer in i ett nytt arbetslag, t.ex. i timmerflottarlag, stenhuggarlag, är han tvungen att bjuda sina nya kamrater på spendering, "att hönsa", eller "bju på hönsungen".


Finns något av denna tradition kvar i dag mån tro?
Det låter som en trevlig tradition och ett bra sätt att komma in på en arbetsplats. Det är något som annars kan vara svårt, men att göra något kul ihop gör det antagligen lättare.

/L

ännu en bläs som talar

höväders-dag s.
Värml, Kils hd, Ulleruds sn

Ja tycker att bätter öm en hövärs-dag än en bröllopsdag, sa hästen när han kunn tale.

Hästen fick äta så mycket han ville en hövädersdag, men blev oftast bortglömd bröllopsdagen.


Stackars hästen! Intressant att fundera på vad djur egentligen skulle säga om de kunde tala. En del anser att de kan tala med exempelvis hästar och hundar. Men visst skulle det underlätta om alla förstod vad de menade. Skulle de uppfatta saker på samma sätt som oss eller hur ser det ut från djurens perspektiv?

/L

hälsing-helg s.

Uppl., Våla hd, Nora sn

Dalkarlar och kullor kommo med slipstenar, vävnader och hårarbeten. Knallarna kommo med tyger och hälsingarna på genomresa med lin. De senare kommo regelbundet till marknaderna i Sala och Uppsala och upphöllo sig några dagar i Nora. De höllo till i Skävsjö. Där gick det glatt till och man såg med glädje fram mot hälsinghelgen.

/L

måndag 5 juli 2010

Ur Närkingarnes ordspråksbok



Dä va en fin förlôvningsreng, sa tjurn når han feck näsering.


/L

hypoteks-torpare s.

Norrb., Nederluleå sn

Omkring 1870-talet och senare blev det rätt vanligt i synnerhet då ett av barnen skulle övertaga hemgården och utlösa de övrigas arv, att ett hypotek belastade egendomen. I anslutning härtill uppkom benämningen hypoteks-torpare, var med alltså avsagobonde , som hade skuld på sin egendom. Detta uttryck räknas till skällsorden.


/L

torsdag 1 juli 2010

Getingar och getter

Getingar hör ju sommaren till, på gott och ont. Här kommer ett litet bidrag:

"En riktig geting" är en argsint och häftig person.
Norrbotten, Nederkalix sn

De som bodde i Götene... hette getingar.
Kinne hd, Vättlösa sn

gide-get s.
öknamn på Gideå-bor.
Trehörningsjö, Ångermanland

/A