”Julosten skulle vara hög och vacker. Ett och ett halvt pund skulle den väga eller, ännu hellre, 2 pund, vilket motsvarar ungefär 12 och 16 kilo. Ibland kunde det göras flera större och mindre ostar. Det har varit och är ännu sed, att de, som själva har kor och mjölk, göra ’ystebyte’ med varandra.” (Sundals hd, Dalsland, 1919).
I dag är osten inte lika stor (i alla fall inte hemma hos mig) och inte heller gör jag den själv eller i sällskap med grannarna. Själva arbetet däremot var tydligen inget jobb före jul:
”Ysta julostarna var ett oktoberjobb. Man påstod, och påstår ännu, att det är mest ostämnen i mjölken den tiden. De, som hade mjölk själva, gjorde byte med mjölk, de som ingen mjölk hade, gjorde ystöl med åtföljande kafferep.” (Nordals hd, Dalsland).
”Ysta julostarna var ett oktoberjobb. Man påstod, och påstår ännu, att det är mest ostämnen i mjölken den tiden. De, som hade mjölk själva, gjorde byte med mjölk, de som ingen mjölk hade, gjorde ystöl med åtföljande kafferep.” (Nordals hd, Dalsland).
Yst-öl var en "bjudning, sammankomst, vid vilken gästerna har med sig mjölk till värdfolket för ostberedning".
Det hela låter mycket trevligt. Arbete med efterföljande kalas i oktober och sedan har man tolv kilo ost till jul.
/J
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar