Först ut är belägget grena från Småland (S. Möre hd, Torsås, 1936) som beskriver en viss herre som "grenade så brett" så att det var läge att tala om det för offentligheten. Några andra som grenade märkbart var norrbottniska flickor med "fallenhet" för stora pojkaktiga kliv över gärdsgårdar (o. dyl.) som valde att kliva över i stället för att krypa [under]. Hon hade s.k. grenalår. Minsann. (Nb, Töre sn., 1936)
Vidare följer verbet gresa som i Medelpad och Småland och på Öland betyder att gå med benen "vidt skilda". Däremot är det i Halland en mer avslappnad inställning till det hela, i förklaringen 'ligga i sängen och dra sig'. (Viske hd, Värö, 1971) Belägget har inkommit till samlingen långt senare än t.ex. Ölandsbelägget, som är från 1870-talet, plus att de andra landskapen representeras med sena 1800-talsbelägg i betydelsen bresa. Har vi fått en betydelseförskjutning, tro? På Öland fungerar också verbet gridda i samma betydelse.
Tydligt är att ordet skrefva har synonymer som låter mycket finare och att latin kan säga det minst lika bra: vericare.
C
1 kommentar:
Du är det bara att luta sig tillbaka och grena då
Skicka en kommentar