En hälsning från oss i arkivet:

Lämna gärna kommentarer om du har tankar, funderingar eller annat som kan vara av värde. Det är alltid trevligt med respons från läsarna - vare sig det är egna frågor eller svar på frågor från oss skribenter. Tack på förhand!

måndag 17 december 2007

Att göra en kåves

Det har slagit mig både en och tre gånger att en del ord i ens vokabulär helt enkelt får tolkas som dialektord. Ett av dessa ord är det många gånger ögonbrynshöjande fenomenet att göra en kåves.

Det är dags att göra reda för vikten och nyttan av detta användbara ord.

Från By sn i Folkare hd i södra Dalarna fann jag belägget:

kovés m.
'krokig figur, krumelur'

Det är möjligt att spridningen har avstannat efter hand, eftersom övriga belägg är få till antalet och i en del fall sekundära och därför till ändamålet sett irrelevanta. Intressant nog har man i Härjedalen, i Hede sn, så sent som 1978, rapporterat om benämningen kåvés för en 'danstillställning'. Något närmare den från Folkare hd nämnda förklaringen är ordet kåvisor som betyder 'onödiga rörelser, arbeten' eller 'onödiga göromål', från Vilhelmina i Lappland (1922). I Nordmark, Värmland, finns ordet belagt, dock väldigt kort och koncist: 'en sväng om'.

De som ligger närmast ursprungsbetydelse (vilket i min diskussion utgår ifrån 'krumelur'), är från Värmland det också, men mer preciserat i: "En konstig sak (t.ex. en krökt spik)" (1978) Dock finns ytterligare en förklaring som kan räknas till denna kategori, nämligen från Våla hd, Uppland:

'en böjning el. släng på huvudet; en linje i broderi, skrivning, eller teckning; en rörelse för att förtydliga sitt påstående: "Han gjord en koves." (1963)'

Flertalet av användningstillfällena ordet kommer i bruk handlar om att någon eller några gör en kåves, men något kan helt klart vara en kåves också. Hur ser det ut i vårt avlånga land? Hur stor är utbredningen i dagsläget? Bergslagen med omnejd? Eller har Härjedalingarna fångat något av andemeningen, men satt en andrahandsbetydelse på det och därmed släppt 'krumeluren'?

C

PS. Efter lite forskande runt om i Dalarna har jag ett fall av koves som uttalas /koväs/, närmare bestämt från Gagnefs sn. Och vi vet ju att Gagnef är början på det äkta Dalarna, så nu har vi egentligen lämnat Bergslagen - ändå ett aktuellt ord i området. DS.

6 kommentarer:

Johan Forsberg sa...

Tack för förklaringen! Länge och väl har jag funderat över detta ord! Somliga i min närhet uttalar koves som koväs med ä (vilket jag också har börjat göra). Jag bor i Dala-Floda men är ofta i Falun då jag arbetar där och min chef säger ibland typ:

- "Ja, där lär vi nog göra en liten koväs", men antydan på att vi får göra en liten specialare, gå utanför det vanliga sättet ungefär.

Tack! =)

Anonym sa...

Jag kan meddela att vi använder ordet koves om lite kraftigare böjar som ibland dyker upp på skärmtrådar i kablar, och detta på en kabelfabrik i Karlskrona. Vi har visserligen band till Ludvika via andra fabriker i samma bolag.
/Tommy

Anonym sa...

Benämningen "göra en koves" var vanlig på ASEA/ABB i Ludvika när man ofta behövde kundanpassa standardkonstruktioner till kundernas krav - en synonym skulle kunna vara en abrovinkel, ett ord som verkar vara lika ovanligt som koves.

Anonym sa...

Jag är född 1959 i Uppsala. Jag stötte för första gången på ordet omkring 2005 i segelflygsammanhang, just med betydelsen krok, extra sväng. Det är nog bara inom Linköpings Segelflygklubb jag har hört ordet, och dom jag har hört använda det var från Oskarshamn resp Kalmar, möjligen någon som inte varit från Kalmar län.
Erik

Anonym sa...

Tilläg: Det uttal jag hört är kåves.
Erik

Anonym sa...

Min far (som var ur-sydvästupplänning men som möjligen kan ha lärt sig ordet av en småländsk arbetskamrat som han lånat diverse uttryck av) använde ordet i två betydelser: Dels för en kringelikrokrörelse av något slag, oftast en manöver med bilen, när han behövde vända på något särskilt sätt: "Vi får göra en kovés" sa han, och så vände han i en ögla eller körde en liten bit åt vänster, backade åt höger, körde ytterligare en bit åt vänster, backade igen osv. - Dels använde han kovés (precis som andra redan kommenterat ovan) för att beteckna en speciallösning av något slag, när man inte kan göra på vanligt sätt utan måste göra saken annorlunda för att det ska fungera, kanske knåpa ihop ett eget tillfälligt specialverktyg när man inte kommer åt muttern med den vanliga skiftnyckeln osv.
Gemensamt för dessa båda användningar är förstås att det handlar om något som inte går raka spåret, utan man måste istället göra en lite krokigare omväg - rent konkret med bilen eller mera överfört i sitt sätt att lösa ett praktiskt problem.
Skribenten " C" föreslår ingen etymologi. För mig själv ligger det nära till hands att associera till mlt. kouwese 'Schale, Napf' (Lasch/Borchling s. 655), alltså svenskans kåsa. Kan det möjligen ligga något i detta? En kåsa av det gamla slaget hade ju två stora utsirade handtag - kan det vara dessa "krokar" som våra svenska kovéser inspirerats av - oavsett om kovésen syftar på bilmanövrer, dansens virvlar, krökta spikar, broderifigurer, slängar med huvudet eller diverse speciallösningar? Eller är jag ute på hal is i mina gissningar nu?
... undrar AG