En hälsning från oss i arkivet:

Lämna gärna kommentarer om du har tankar, funderingar eller annat som kan vara av värde. Det är alltid trevligt med respons från läsarna - vare sig det är egna frågor eller svar på frågor från oss skribenter. Tack på förhand!

fredag 12 juni 2009

Jänta

Ofta när vi sorterar arbetar man under en tid med samma ord. Då lägger man också märke till att ett ord kan beskrivas på väldigt många sätt. Ibland finns det en beskrivning av ordet i sig, ibland är ordet med i en beskrivning av någon annat och väldigt ofta finns ingen historia bakom ordet alls (endast uttal, uppteckningsort, insamlare och år).

Jag arbetade under en stund med Jänta. Här kan vi se en enkel beskrivning av ordet, från Valbo sn i Gästrikland: ”Den vanligaste beteckningen för flicka är jänta.” Det roliga med detta är att det upptecknades 1941, samma år som en uppteckning i Råggärds socken i Dalsland berättar att ”Folk från Norge kallades norskar. En flicka från Norge kallades jänta. En flicka härifrån skulle tagit detta tilltal som ett skällsord.” Det är alltså stor skillnad på om detta är ett positivt, negativt eller ett neutralt ord. Längre beskrivningar hittar vi upptecknade från Hälsingland: ”Som ungdom anses båda könen mellan 15 och 25-30 år. Ungdom består av pojkar och jänter, (förr gossar och stinter). De som var ogifta vid 30 år, blev gammeljänta respektive gammelgosse. Benämningen giftasvuxen förekommer” (Arbrå socken). Genta s. ”[K]allades en gammal piga, som kommit på öfwerblefna chartan, och förlorat alt hopp om giftemål” (Delsbo socken. Notera den mycket charmiga stavningen av överblivna kartan!)

Jänta förekommer också en gåta, från Grangärde socken i Dalarna:

Vit som krita å svart som beck
Dansär som e jänta
Å gnäggär som en häst

Kommer ni på svaret? Just det, en skata.

Men vi är inte klara med utredningen om jänta ännu. När huvudordet är färdigsorterat har vi alla sammansättningar och avledningar. Jag nöjer mig med att citera en sammansättning i dag, ordet Jänt-leda från Hedemora i Dalarna. Ordet betyder avsmak, olust för flickor. ”Hon sydde på honom avsmak för flickor (sade om en kvinna, som sydde i en knapp eller på annat sätt lagade ett plagg, som en yngling hade på sig. Motivet kunde ju vara svartsjuka. Gammal tro som senare togs mera på skämt).”

Men vi ska väl inte sluta med någon olustigt eller tråkigt? Nej, ibland är det de korta beskrivningarna av ett ord som är de roligaste. Som denna, även den från Grangärde i Dalarna:

”Så härligt” sa Robert, när han låg mä jänta.

/J

2 kommentarer:

A sa...

den sista var bra :) man saknar Grangärde-historierna lite nu när man inte sorterar Dalarna!

Anonym sa...

Thank you, that was extremely valuable and interesting...I will be back again to read more on this topic.