Att göra i jul

Polemasa v.

Gå och slå dank (Gästrikland, Ovansjö sn.)

/A

Pinnfis

Pinnfis s.
Indevid som flyger och far i tid och otid är utan rast och ro, tillika nyfiken.

Jämtland, Ragunda sn.

Snälla, varför använder inte media det här ordet?!


/A

Liten uttalsövning

tid s
Västg., Gudhems hd, Broddetorps sn

Nära vänner eller bekanta kunde naturligtvis också utan hälsningsord tilltala varandra med utrop.

Hurs, ä I lången te ress å köra vall?
Kors, är Ni till reds att köra vall djuren?

Hurs, i all sin ti, va sa rätta bli å-t?
Kors, i all världen, vad skall detta nu bli av?

Jag tycker att detta belägg var lite roligt därför att det står meningar på dialekt som sedan är översatta till standardspråket. Ett tips är att försöka uttala meningarna som står skrivna på dialekt. Nån gång kanske man kan ha användning av denna lilla övning!
/L

Att göra en kåves

Det har slagit mig både en och tre gånger att en del ord i ens vokabulär helt enkelt får tolkas som dialektord. Ett av dessa ord är det många gånger ögonbrynshöjande fenomenet att göra en kåves.

Det är dags att göra reda för vikten och nyttan av detta användbara ord.

Från By sn i Folkare hd i södra Dalarna fann jag belägget:

kovés m.
'krokig figur, krumelur'

Det är möjligt att spridningen har avstannat efter hand, eftersom övriga belägg är få till antalet och i en del fall sekundära och därför till ändamålet sett irrelevanta. Intressant nog har man i Härjedalen, i Hede sn, så sent som 1978, rapporterat om benämningen kåvés för en 'danstillställning'. Något närmare den från Folkare hd nämnda förklaringen är ordet kåvisor som betyder 'onödiga rörelser, arbeten' eller 'onödiga göromål', från Vilhelmina i Lappland (1922). I Nordmark, Värmland, finns ordet belagt, dock väldigt kort och koncist: 'en sväng om'.

De som ligger närmast ursprungsbetydelse (vilket i min diskussion utgår ifrån 'krumelur'), är från Värmland det också, men mer preciserat i: "En konstig sak (t.ex. en krökt spik)" (1978) Dock finns ytterligare en förklaring som kan räknas till denna kategori, nämligen från Våla hd, Uppland:

'en böjning el. släng på huvudet; en linje i broderi, skrivning, eller teckning; en rörelse för att förtydliga sitt påstående: "Han gjord en koves." (1963)'

Flertalet av användningstillfällena ordet kommer i bruk handlar om att någon eller några gör en kåves, men något kan helt klart vara en kåves också. Hur ser det ut i vårt avlånga land? Hur stor är utbredningen i dagsläget? Bergslagen med omnejd? Eller har Härjedalingarna fångat något av andemeningen, men satt en andrahandsbetydelse på det och därmed släppt 'krumeluren'?

C

PS. Efter lite forskande runt om i Dalarna har jag ett fall av koves som uttalas /koväs/, närmare bestämt från Gagnefs sn. Och vi vet ju att Gagnef är början på det äkta Dalarna, så nu har vi egentligen lämnat Bergslagen - ändå ett aktuellt ord i området. DS.

Porrigt eller?

Nej nej, det är inte lika konstigt som det låter!

Porrig adj. betyder helt enkelt:

person som föga kan uträtta, blir stående på samma plats och småpetar med sysslorna "påta"

Porra upp v. betyder för övrigt "med mycket slött verktyg av huggjärns eller syltyp utvidga ett hål"

Allt från Ragunda sn, Jämtland.

/A

Bock + hwitlök

Pot s. Västerbotten, Umeå sn

At fördrifwa fan med (sade käringen när bocken, som hon trodde wara fan, sprang hastigt ut, sedan han hade luktat på hwitlöken).
Här wor potn åt'n d: är: det wore lagomt åt honom.

Ta det lugnt alla julbockar!

/A

Luciadagen idag!

Kort om det vackra luciatåget:

Bäst: Råttornas freestyling med synten
Sämst: Är alldeles för mätt nu, hehe
Frågetecken: Vem var bocken? (har fått svaret nu)

Mycket trevligt! Tack!

/A

En het bröllopssed

Här kommer en äldre bröllopssed som jag tycker är lite rolig. Jag kan tänka mig att det skulle vara ganska intressant om det här fortfarande var något som man gjorde.

tegel s.
Västerg., Kullings hd, Långareds sn
Till äldre bröllopsseder hörde att fästmannen under tre nätter närmast före bröllopet skulle ligga när fästmöns kvinnliga bekanta, ogifta kvinnor i fästmöns egen ålder. En kvinna varje natt. Det skedde för att fästmannens trohet till den utvalda skulle grundligt prövas. Denna sed omnämndes med talesättet "bränna tegel", ty det kunde bli hett nog.

Det här låter som en sed som både kan hjälpa och stjälpa. Kanske blir det inget bröllop efter testet eller så håller de ihop hela livet. Sedan kräver det att fästmön har tre bekanta som är ogifta och i hennes egen ålder. Om man var fästmön skulle man nog inte vilja att man valde ut vem som helst till detta, de desperata bör man nog försöka undvika.

På ett sätt skulle det vara lite spännande att införa sådana här äldre seder igen, men just den här kanske man kan skippa. Man vet ju aldrig vad som händer, det får ju inte bli för hett...

/L

Lektips

Här kommer ett tips på en lek som nog är lämpligast på sommaren.

task-tåg s.
Vg., Skånings hd, Marums sn
[Lekar]
Dra tasketåg: Två stycken ställer sej med ryggarna emot varandra och lägger ett rep över nacken på den ene. Repet går ned mellan benen på denne och därefter mellan benen på den andre och upp över nacken på honom. Därefter dra de åt var sitt håll.

Någon som blir sugen på att köra en omgång dra tasketåg?
/L

Skånsk oreda

Helt utan reda var den tvetosla som i Skåneland inte var som hon skulle. Från Albo hd rapporteras betydelsen av detta substantiv vara 'tvekönad, utan reda' (1958). I Bara hd menade man helt sonika en 'hermafrodit' (1954), medan det i Frosta hd utöver det kan vara 'skällsord till fruntimmer' (1916). Mer vagt valde man att sätta betydelsen av ordet till 'kvinna, som ej var som hon skulle' (1966) i V. Göinge hd.

Inte helt genomskinligt belägg vad gäller formen på ordet, och kanske är det endast belagt just i arkivet och inte längre aktivt använt ute i stora världen. Likväl är det intressant att se vilka ord som betecknade det udda, kanske t.o.m. åt det "förbjudna" hållet. Frågan kvarstår dock vad androgyna män kallades?

C

Gåta

Från sup-temat över till något annat! En gåta!


Wilka sånger är det som ej går sjunga?



(Svar) Pulsånger och kalssånger
(polisonger och kalsonger)

Hälsingland, Ramsjö sn

/A

alkohol

Klart att fruntimmren ska ska få sig en sup!

Detta påminner om ett belägg jag hittade för ett tag sedan, från V. Göinge härad, så sent som 1971.

Trögsupen a.

Som ej är lätt att supa full. Som alltså tål mycket o kan dricka men blir rel berörd.

/J

Även kvinnorna ska ha sig en sup...

Från sydöstra blekinge kan man hitta detta belägg.

Siraps-brännven, brännvin, blandadt med sirap (en dryck särskildt afsedd för fruntimmer). Fly hit siraps-brännvenet, Elen, för kvinnorna skhäj väl ha sej en liten kakesup så väl som khärarna.

Jag tycker att det är roligt att tänka mig in i den här situationen. Att det är skrivet på dialekt tycker jag tillför extra charm till belägget.
/L

Pojkakytting

Jag gillade den här!

pojk-kytting s. Närke, Gällersta
pojkakytting
Pojke i den livliga åldern, då rörligheten (kyttandet) är ett behov.

/A

kärlek och frieri

Både från Västmanland och från Uppland finns belägg för ”tala till” (mellan åren 1936-38). Det betyder att ”fria för någon annan” och beläggen menar att det ofta var en äldre gumma som talade med/förbereder en jänta att en pojke vill fria till henne. Det är alltså pojken som skickar i väg gumman när han inte är riktigt säker på vad jäntan tycker om honom. Genom detta fick pojken veta ”om dä va lönt, att han bjö te, att få henne, te sin lilla gumma”.

Om han fick ja kanske ha uttryckte sig som Närkingarna gjorde, även det på 1930-talet (enligt Närkingarnes ordspråksbok): ”Ja ä så gla, så ja kan höppe över små tak”.

/J