gäst-kaka s.
Jämtland, Kyrkås sn
I ett hedersamt hus skulle alltid en rågkaka ligga. Man skulle ha och bjuda främmande en rågkaka och en sup -det var istället för kaffe och doppa. Man skulle ej äta upp jàestk8'kù (lite feltranskriberat av mig)
Skulle man kunna kalla det glögg och lussekatt? ;)
/A
En hälsning från oss i arkivet:
Lämna gärna kommentarer om du har tankar, funderingar eller annat som kan vara av värde. Det är alltid trevligt med respons från läsarna - vare sig det är egna frågor eller svar på frågor från oss skribenter. Tack på förhand!
måndag 29 november 2010
Dessa dagars tempo...
Detta tempo kan man råka ut för nu i snön...
gästgivarelunk s.
1 mil i timmen
Från Östervåla sn, Våla hd, Uppland
/A
gästgivarelunk s.
1 mil i timmen
Från Östervåla sn, Våla hd, Uppland
/A
söndag 26 september 2010
torsdag 19 augusti 2010
Nalle?
Kanske inte en nalle men sött uttryck ändå!
Grytbjörn s.
Jämtland, Ragunda sn
far runt / invändigt / i grytan / med tvagan / tvagan gjord av barkade grankvistar
eller på lite sydligare breddgrader:
grytbjörn s.
Skåne, Skytts hd
"grydebjörn" (skämtsamt) = köksa
/A
Grytbjörn s.
Jämtland, Ragunda sn
far runt / invändigt / i grytan / med tvagan / tvagan gjord av barkade grankvistar
eller på lite sydligare breddgrader:
grytbjörn s.
Skåne, Skytts hd
"grydebjörn" (skämtsamt) = köksa
/A
onsdag 18 augusti 2010
Det är insidan som räknas!
"Man ska titta i gryta å inte se på yta!"
Visa ord från Grangärde sn, Dalarna
/A
Visa ord från Grangärde sn, Dalarna
/A
Gryn-sprätt
Detta verkar ganska gott! Och receptet dessutom detaljerat.
gryn-sprätt s.
Medelpad, Tuna sn och Hälsingland, Bergsjö sn
En långpanna smörjes, däri hälles litet vatten och korngryn röres om, spädes igen med sirapsvatten och sättes in i ugn för att kokas, men röres om emellanåt och spädes efter behov med varmt sirapsvatten ätes med lingonsylt.
/A
gryn-sprätt s.
Medelpad, Tuna sn och Hälsingland, Bergsjö sn
En långpanna smörjes, däri hälles litet vatten och korngryn röres om, spädes igen med sirapsvatten och sättes in i ugn för att kokas, men röres om emellanåt och spädes efter behov med varmt sirapsvatten ätes med lingonsylt.
/A
måndag 16 augusti 2010
Flå katt
Ta det inte bokstavligt. Detta handlar inte om djurplågeri eller liknande.
flå v.
Häls., Färila sn
Flå katt. Man fattade i en pinne på en stege, som stod lutad mot en vägg, hängde sig i armarna, böjde upp benen samt stack dem mellan armarna och släppte sig ned så långt som möjligt utan att vidröra marken med fötterna. Sedan gick man samma väg tillbaka.
/L
flå v.
Häls., Färila sn
Flå katt. Man fattade i en pinne på en stege, som stod lutad mot en vägg, hängde sig i armarna, böjde upp benen samt stack dem mellan armarna och släppte sig ned så långt som möjligt utan att vidröra marken med fötterna. Sedan gick man samma väg tillbaka.
/L
måndag 9 augusti 2010
Bryta bröd
från prep.
Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn
Man skulle akta sig för att skära eller bryta bröd "från sig" (motsols) då fick man aldrig bröd, eller om man var så rik att det inte presis kom att fattas blev man inte mätt av det.
/L
söndag 8 augusti 2010
Flaggleken
Här kommer regler till denna roliga lek.
flaggleken
Kalmar, N. Möre hd
Lekes i skog. I varje lag finns anfallande och försvarare. Försvarare skall vakta flaggor som hänger i träden i ögonhöjd. De anfallande i de båda lagen skall ta varandras flaggor. Försvararna kan ta tillfånga de anfallande i motståndarlaget. Om en anfallande blivit tillfångatagen, kan en kamrat lösa ut fången genom att ta en flagga. Den som tagit en flagga, får fritt gå tillbaka till sin egen sida. Det finns en ungefärlig gräns mellan de båda sidornas träd med flaggor. För en fånge får man en poäng, för en flagga två.
Det var länge sedan som man lekte denna lek i skolan. Vid något tillfälle var vi i skogen men annars lektes denna lek på fotbollsplanen. Då låg flaggorna (som var band som man har på sig för att markera vilket lag man är i t.ex.) i en rockring eller något annat cirkelformat. Ett streck delade upp planen i två sidor och sedan var det bara att springa över och ta flaggor. Blev man tagen fick man stå och vänta på motståndarnas sida tills någon från ens eget lag kom och tog ens hand, då fick man lugnt gå tillbaka till sin sida.
Just då hade man full koll på reglerna, men nu kan jag inte riktigt minnas dem helt. Hur lekte ni flaggleken?
/L
lördag 7 augusti 2010
Palla äpplen
Ett annat ord för att stjäla frukt i andras trädgårdar är verbet frukta. Belägget kommer från Malmö, Oxie härad.
/L
fredag 6 augusti 2010
Stereotyper
Här kommer ett inlägg om dörrtrösklar.
dörr-bäck s.
Västerb., Norsjö snDen man, som först stiger över dörrtröskeln (dörabaitjen) när den är nyskurad skall bli gift med den som skurat. Den som skurat säges få personen i fråga på "dörabaitjen".
Detta borde även gälla för den kvinna som först stiger in efter att någon skurat. I samlingarna kan man ofta urskilja stereotyper, exempelvis att kvinnan är den som städar. Men idag är det inte lika självklart att det är så även om det fortfarande förekommer uppdelningar där mannen gör vissa typer av sysslor och kvinnan vissa. I belägget poängteras det att det är en man som kliver in, att det är en kvinna som skurat skrivs inte ut. Det är intressant tycker jag.
/L
Skit också!
I arkivets samlingar finns inte bara trevliga belägg utan även en hel del skit. Se bara nedan:
hejaskita s. påträffas i Albo, Frosta och Västra Göinge hd i Skåne och betyder 'uppståndelse ståhej, oväsen, tillställning', samt 'fjäsk, krus'. Detta kan exemplifieras i följande belägg från V. Göinge hd:
"dä väl ingen häjaskida" ('det spelar väl ingen roll, det är väl ej så viktigt')
- användbart!
Ordet helgdagsskiten p.a. hittar man i Nora sn i Våla hd, Uppland:
"Vardagsfin och helgdagsskiten. Om man använder sina bästa kläder på vardagarna har man ingenting att vara snygg med, då blir man 'vardagsfin och helgdagsskiten'."
Tänk på det!
/H
hejaskita s. påträffas i Albo, Frosta och Västra Göinge hd i Skåne och betyder 'uppståndelse ståhej, oväsen, tillställning', samt 'fjäsk, krus'. Detta kan exemplifieras i följande belägg från V. Göinge hd:
"dä väl ingen häjaskida" ('det spelar väl ingen roll, det är väl ej så viktigt')
- användbart!
Ordet helgdagsskiten p.a. hittar man i Nora sn i Våla hd, Uppland:
"Vardagsfin och helgdagsskiten. Om man använder sina bästa kläder på vardagarna har man ingenting att vara snygg med, då blir man 'vardagsfin och helgdagsskiten'."
Tänk på det!
/H
torsdag 5 augusti 2010
Talesätt
Detta var förr ett vanligt talesätt i Ragunda (Jämtland) om ro- eller rastlös respektive obestämd person:
far liksom en fis i en påse
/L
Pinnsvein
fria v. Söd., Ö. Rekarne hd, Vallby sn
"Om en äter kött, stekt äller kokt, å en igelkott så ska en fri säj från alla smittosamma sjukdomar å dä gjorde vi hemma som barn, å mor blanda dä i annat kött, å vi fick av dä te äta å alldrig har vi syskon haft någon smittosam sjukdom".
Det låter intressant!
/L
tisdag 3 augusti 2010
Boktips!
Om man inte kan få nog av dialektord så kan jag rekommendera fantastiska boken Vandrar-Mari' av Margit Friberg.
Boken utspelas på den öländska landsbygden (förr i tiden, minns inte exakt årtal) och innehåller mängder av dialektord där "riksspråksordet" står inom parentes för att man ska begripa vad det är personerna menar. Vissa ord känner man igen sedan innan (hittade faktiskt ordet täckling* som jag lärt mig i arkivet) medan en del var helt nya för mig.
Alltså ett enkelt och bra sätt att berika sitt ordförråd! Kan tänka mig att den är speciellt rolig att läsa för ölänningar och kalmariter dessutom.
/A
*sparv
Boken utspelas på den öländska landsbygden (förr i tiden, minns inte exakt årtal) och innehåller mängder av dialektord där "riksspråksordet" står inom parentes för att man ska begripa vad det är personerna menar. Vissa ord känner man igen sedan innan (hittade faktiskt ordet täckling* som jag lärt mig i arkivet) medan en del var helt nya för mig.
Alltså ett enkelt och bra sätt att berika sitt ordförråd! Kan tänka mig att den är speciellt rolig att läsa för ölänningar och kalmariter dessutom.
/A
*sparv
Tratten och finkel
Finkel
'ej riktigt renat brännvin' råbrännvin
Frosta hd, Munkarp
Finkel, gement och dåligt brännvin. Finkla, supa, fylla sig med gement brännvin. Finkel jockom, gement skinnfälsbrännvin.
/L
måndag 2 augusti 2010
Tips vid förkylning
Regnet har dragit in över vårt vackra land och då är det lätt att bli förkyld.
Här kommer ett tips:
granris-bad s. Gästrikland, Vallbo sn
"Vid förkylning skulle man ta grãnrisbad. Detta var egentligen endast ett fotbad. Man slog kokande vatten över granris..."
Det verkar även som ett bra tips om man vill göra lite old-school-hemmaspa utan artificiella produkter.
/A
Här kommer ett tips:
granris-bad s. Gästrikland, Vallbo sn
"Vid förkylning skulle man ta grãnrisbad. Detta var egentligen endast ett fotbad. Man slog kokande vatten över granris..."
Det verkar även som ett bra tips om man vill göra lite old-school-hemmaspa utan artificiella produkter.
/A
Det är ju faktiskt deras år i år...
Granne s.
Dôm har frä'mmânô nä-gra'nnâs, si-ja.
"De har främmande hos våra grannar, ser jag".
Självklart från Ockelbo sn, Gästrikland.
(Nu vet ni alltså hur ni ska säga ifall ni råkar vara kunga-stalkers/befinna er i Ockelbo och Daniel och Vickan dyker upp i lingonskogen)
Ps. Borde de inte komma tillbaka från bröllopsresan snart?
/A
Hökens gump
Här kommer tre inlägg om hökrumpa.
Andarum, Albo hd
Den som sjunger på fastande mave, kommer i högarompan ingan kvällen.
Värö, Viske hd
högarøva = om man blev bestulen och ej fick igen detta sades det att det hade gått till "högarøva". (Hökens gump)
Närkingarnes ordspråksbok
Sjung inte um môern; du kan kômma i hökaröva före kvälln.
/L
Gutamål
Detta är ett belägg från dialektarkivet som finns hos Institutet för språk och folkminnen.
Feil ' u gno, slipp u laigä.
Om man är intresserad av gutamål kan jag även tipsa om Gutamålsgildes allnakku. De kommer ut med en ny almanacka varje år. Enligt 2010 års almanacka är det Fäugeltrampdagen idag. Enligt 2009 års almanacka är det Millumteidsdag den 2 augusti.
Tidigare i år har det varit dessa dagar:
8 januari: A-kusinars dag
A-kusin betyder syssling eller tvåmänning på svenska. Tvåmänningg eller tveimänningg på gutamål är en liten fiskebåt som är lagom för två personer.
30 januari: Buldardagen
Just den här dagen kan man gärna träffas, ha trevligt och buldre, som betyder att man pratar högt och mycket. Om man kan göra det på gutamål är det bra, annars får man öva sig under buldardagen. Buldar kan också betyda åskmuller eller annat muller.
10 februari: Frustu fålks dag
En dag för den som är frustu, frusen av sig. Plocka fram din gamla fula ylletröja, något varmt på fötterna, något varmt att dricka och tänd en brasa. Tänk på att snart går vintern mot sitt slut.
10 mars: Ansndagen
Ansn är ett kort och bra ord som betyder en gång till. Varför ska man krångla till det med att säga eller skriva repetition när det är enklare med ansn?
19 mars: Klambarhules dag
Fullproppat med saker som man kanske behöver längre fram eller inte får plats med någon annanstans är ett klambarhul. Ingenting är lätt att hitta och vill man ta fram något får man flytta annat. Dags för en rensning?
16 april: Lambunggars dag
Det finns inga får på Gotland, inte ens på Fårö. Det finns däremot gott om lamb, och lambi, fåren, får lambunggar.
16 maj: Gladränggis dag
A gladrängg är en solvrå, en plats där det är skönt att sitta ner ett tag, i lär för blåsten, och njuta av årstidens behag.
14 juni: Baskendagen
Basken lektes förr ofta på rasterna i skolan. En person skall springa ifatt någon av de andra, röra vid den och ropa basken. Lyckas det så fortsätter den vidrörde att jaga nästa. Andra ord för basken är kull eller datten.
Detta var några exempel på vilka dagar som finns i Gutamålsgildes allnakku. Varje dag kan man i Gotlands Tidningar (GT) läsa vilken dag det är och en beskrivning om den. De dagar och beskrivningar jag har tagit upp kommer från just GT. Jag tycker det är väldigt roligt att läsa om de olika dagarna, vilka traditioner som finns och samtidigt lära mig nya gutamålsord.
/L
söndag 1 augusti 2010
God men lat
Har du kanske ätit lördagsgodis i helgen eller smaskiga chips framför teven? (eller varför inte nyttiga morotsstavar eller frukt som i "frukt är godis").
Om du nu har tröttna på de snacks som ICA så glatt erbjuder dig året runt, kanske du vill prova detta:
god-bröd s. Jämtland, Lappland
tunnt kornbröd av oblandat mjöl, nyttjas till frukost och på helgdagar.
Det finns även en del härliga sammansättningar på detta god-ord, med de, som alltid, lika underbara förklaringarna:
godbrödsjens säges om en person som inte förtar sig i arbetet (Ström, Jämtland)
godbrödskall snäll gammal gubbe (Lits sn, Jämtland)
godbrödskarl maklig och bekvämlig karl, som tar livet lätt (Laxsjö sn, Jämtland)
Kanske skulle drista mig till att översätta vissa av dessa sammansättningar med det gamla fornsvenska ordet "slacker".
/A
Om du nu har tröttna på de snacks som ICA så glatt erbjuder dig året runt, kanske du vill prova detta:
god-bröd s. Jämtland, Lappland
tunnt kornbröd av oblandat mjöl, nyttjas till frukost och på helgdagar.
Det finns även en del härliga sammansättningar på detta god-ord, med de, som alltid, lika underbara förklaringarna:
godbrödsjens säges om en person som inte förtar sig i arbetet (Ström, Jämtland)
godbrödskall snäll gammal gubbe (Lits sn, Jämtland)
godbrödskarl maklig och bekvämlig karl, som tar livet lätt (Laxsjö sn, Jämtland)
Kanske skulle drista mig till att översätta vissa av dessa sammansättningar med det gamla fornsvenska ordet "slacker".
/A
lördag 31 juli 2010
Trevlig helg!
firöl s.
Dalsl., Vårviks sn
'födelsekalas och liknande'
/L
God-knul
Har du tröttnat på att kalla din älskling för älskling, sötnos osv?
Då kan detta vara ett alternativ för dig; nämligen fantastiska
god-knul s.
som kommer av
goklump
vilket betyder
älskling
iallafall i Hede sn, Härjedalen.
god-nosas s.
betyder förresten kyssas. Belägg från Hälsingland.
/A
Då kan detta vara ett alternativ för dig; nämligen fantastiska
god-knul s.
som kommer av
goklump
vilket betyder
älskling
iallafall i Hede sn, Härjedalen.
god-nosas s.
betyder förresten kyssas. Belägg från Hälsingland.
/A
fredag 30 juli 2010
Hejsan morsan, hejsan stabben
I dagens Sverige är tilltalsreglerna ganska simpla. Man behöver inte använda titlar eller nia personer utan det går bra att säga "du". Det är snarare negativt än positivt att nia en ensam person. Det kan göra så att den personen blir irriterad eftersom det bara är en person och inga ni. Men hur var det förr i tiden? Här kommer två belägg som visar vad som var kutym då.
Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn
Till äldre personer samt till föräldrar och sådana som på rang och värdighetsskalan stod över fick man ej säga du. Det vanliga tilltalsordet till dessa var I. Man sade I far, I mor, I höspen (husbond), I Matmora. War husbond och matmor särskilt fina bondfolk tilltalades de med ordet kära far och kära mor.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Personerna i gården voro Mannen och hustrun. Barnen kallade dem "far" och "mor". Senare vid omkr. 1870 ändrades detta tilltal till "pappa och mamma". När föräldrar talade med varandra i hemmet brukade de mest samma tilltalsord "Du far" och "du mor", eller dopnamnet. När de talade med barnen om varandra brukades ofta orden "far din" och "mor din".
I andra länder är det väldigt viktigt med rätt tilltal, det kan i en del länder och i vissa situationer vara väldigt svårt att veta vad som är lämpligt att använda. Att Sverige är så enkelt i jämförelse kan vara både positivt och negativt beroende på hur man ser på det. Vad tycker ni om Sveriges tilltal och har ni någon gång varit med om någon situation där ni har reagerat på tilltalet?
/L
torsdag 29 juli 2010
Akta dig för grillning
Om någon från Norrbotten säger att den hoppas att du inte ska grilla i helgen kanske du undrar vad som är dåligt med att hålla en pinne med korv på över en eld eller lägga en god flintastek på grillen?
Misströsta då icke, för denna person kanske bara menar det som står i dialektsamlingen:
grilla v. Norrbotten
smutsa/söla ner sig.
/A
Misströsta då icke, för denna person kanske bara menar det som står i dialektsamlingen:
grilla v. Norrbotten
smutsa/söla ner sig.
/A
'firremirr' s.
litet ornament, otydligt krångligt tecken, litet föremål av mer eller mindre obestämd art.
"Va jär dei för en firremirr, jär dei ett bomärke ella va!"
"Ja undrar va den där firremirren ska varä till!"
Detta kan vara ett användbart ord om man inte vet vad något är.
/L
onsdag 28 juli 2010
Pojken med gödselbyxorna
ficka s.
Hls., Bollnäs
'han har matjord i fickorna' (dvs. det går bra för honom)
Jämtland, Ragunda sn
"Ha fullä fikkan ma dynjä" - han har fulla fickorna med gödsel = vederbörande har en sagolik tur.
Det är tur att uttrycket inte ska tolkas bokstavligt, dvs. det är tur att personen inte har riktigt gödsel i fickorna. Varken matjord eller gödsel känns som något man vill gå runt med, men uttrycken är bra.
/L
Skitsnack
Skitsnack verkade finnas även förr i tiden (inte så oväntat kanske).
I t ex Göteborg (Bohuslän) kunde man kalla det för att glamma v. med denna utförliga förklaring:
föra tadel = snack uti bygden och göra sig lustig öfwer frånwarande.
En ganska så träffande beskrivning.
/A
I t ex Göteborg (Bohuslän) kunde man kalla det för att glamma v. med denna utförliga förklaring:
föra tadel = snack uti bygden och göra sig lustig öfwer frånwarande.
En ganska så träffande beskrivning.
/A
fredag 23 juli 2010
En liten historia
Den här är från Råggärds socken, Valbo härad, Dalsland.
finnskog s.
En man här i närheten hade tappat pengar som förvarades i ett skåp i köket. När han inte kunde hitta dem gick han till finneskogane. Finnen visade honom bilden av tjuven i ett vattenfat.
/L
Famn-tulta v.
om en pojke å en jänta håller kring warann, eller gubbe å gumma jör lika har wi sagt här i Stora Tuna att dom famntultar.
Visst låter det gulligt!
/L
Plugg-tips
För att lättare kunna lära sig läxan var det bra att läsa på fastande mage samt att lägga läxboken under huvudet under natten när man sov.
Detta tips är från Dalsland, Valbo härad, Råggärds socken.
/L
onsdag 21 juli 2010
Lång förklaring
Mina favoritbelägg kommer sig ofta inte av att ordet är roligt i sig, utan hur förklaringen är formulerad. Ibland kan det vara lite tillkrånglat, som i detta exempel, som förklarar ordet gnagspån på ett mycket målande sätt:
Västmanland
Gnagspån kallas en som jämt kältar och yrkar att något skall ske. Af spån, esgmentum, lamina, assula cujuscunq. rei.
--
Utan tvifvel tagit af samlige slags handtverkan* som pläga hafva en tunn spån af jern att gnaga och slätta med.
/A
*är inte riktigt säker på om det ska vara "handtverkare" eller "handtverkan".
Västmanland
Gnagspån kallas en som jämt kältar och yrkar att något skall ske. Af spån, esgmentum, lamina, assula cujuscunq. rei.
--
Utan tvifvel tagit af samlige slags handtverkan* som pläga hafva en tunn spån af jern att gnaga och slätta med.
/A
*är inte riktigt säker på om det ska vara "handtverkare" eller "handtverkan".
måndag 19 juli 2010
hölja ned v.
Uppl., Möja sn
[Sötbullsbröd]
Sen fick de jäsa och så bakade vi det tjockt och prickade med en pinne, en nystpinne, om man ville. Sen smörde vi med dricka och sirap och gräddade och smorde, när vi tog ut, och 'ugnstannade' och smorde igen och smorde igen. Sen höll det sig och vi hyllade ner det i kistor.
(Ungstanna: kakorna lades på varann och sattes in i ugnen igen en stund).
/L
[Sötbullsbröd]
Sen fick de jäsa och så bakade vi det tjockt och prickade med en pinne, en nystpinne, om man ville. Sen smörde vi med dricka och sirap och gräddade och smorde, när vi tog ut, och 'ugnstannade' och smorde igen och smorde igen. Sen höll det sig och vi hyllade ner det i kistor.
(Ungstanna: kakorna lades på varann och sattes in i ugnen igen en stund).
/L
Årtal och hundfjärtar
Att minnas viktiga årtal är inte alltid lätt. Invånarna i småländska Edshult (Södra Vedbo hd) har dock hittat ett fiffigt sätt att komma runt eventuella minnesluckor:
Det var det året, det starka hundfeset gick.
Ordet hundfes kräver kanske inte någon närmare förklaring, men för tydlighetens skull publiceras även ett belägg från Finja sn i Västra Göinge hd i Skåne:
hundfes s. = lukt av hundfjärt (luktar i hög grad illa)
I sanning!
/H
Det var det året, det starka hundfeset gick.
Ordet hundfes kräver kanske inte någon närmare förklaring, men för tydlighetens skull publiceras även ett belägg från Finja sn i Västra Göinge hd i Skåne:
hundfes s. = lukt av hundfjärt (luktar i hög grad illa)
I sanning!
/H
fredag 16 juli 2010
Om man har bråttom
Om man har bråttom och ens vän är långsam kan man "gabba" (rappa på någon). Från Älvros sn i Härjedalen.
/A
/A
Giftigt
Gillade det här uttrycket (samt den som så ofta roliga förklaringen):
gaddig a
gaddig = indevid som oftaste ger "giftiga" svar. Även taggiga växter.
Jämtland, Ragunda sn
/A
gaddig a
gaddig = indevid som oftaste ger "giftiga" svar. Även taggiga växter.
Jämtland, Ragunda sn
/A
Swimriceharbour
härva v. [Järrestads hd] Skåne, Simrishamn
Hon spinner rännegarna o hära på stätterna = säger om en qvinna, som will gerna springa med nyheter. Cimbrishn.
/L
Hon spinner rännegarna o hära på stätterna = säger om en qvinna, som will gerna springa med nyheter. Cimbrishn.
/L
vildlappskott s.n.
Hall., Höks hd, Knäreds sn
vil`apaskö`d
Sjukdom som troddes vara sänd av lappar. Den kunde botas, om man satte den sjuke på en stol i en dörröppning o. sköt ett kraftigt skott över honom; då sköts sjukdomen tillbaka igen till den som sänt den.
/L
vil`apaskö`d
Sjukdom som troddes vara sänd av lappar. Den kunde botas, om man satte den sjuke på en stol i en dörröppning o. sköt ett kraftigt skott över honom; då sköts sjukdomen tillbaka igen till den som sänt den.
/L
torsdag 15 juli 2010
Glufsigt
Är du lite glupsk av dig? Då kanske du är en
glufs-i-kålfat s.
'person som vräker i sig mycket mat, utan hänsyn till andra' (Ett pejorativt uttryck).
Belägget kommer från Västergötland, Väne hd, Gärdhems sn
/A
glufs-i-kålfat s.
'person som vräker i sig mycket mat, utan hänsyn till andra' (Ett pejorativt uttryck).
Belägget kommer från Västergötland, Väne hd, Gärdhems sn
/A
Läskigt varsel
höst-lak s.
Vg., Gäsene hd, Hudene sn
Byk eller lak förrättades två gånger på året, höst och vårlak. Vårlaket skulle enligt gammal ordning ske före den 25 mars och höstlaket före den 24 oktober. Kom ny piga i huset, skulle allt vara rent och fint till dess.
/L
Byk eller lak förrättades två gånger på året, höst och vårlak. Vårlaket skulle enligt gammal ordning ske före den 25 mars och höstlaket före den 24 oktober. Kom ny piga i huset, skulle allt vara rent och fint till dess.
/L
Om du vill bli av med grodor
Fann ett väldigt specifikt och miljövänligt sätt att göra sig av med grodor, om man av någon anledning skulle vilja det:
gifta v. Strycksele, Jörn Västerbotten
För att bli av med grodor lade man en bräda på en sten och grodan på den ena änden av brädan, så stampade man på den andra ändan varvid grodan flög i vädret och försvann.
/A
gifta v. Strycksele, Jörn Västerbotten
För att bli av med grodor lade man en bräda på en sten och grodan på den ena änden av brädan, så stampade man på den andra ändan varvid grodan flög i vädret och försvann.
/A
tisdag 13 juli 2010
Waggwisa
Tussa lulla bannuma,
Gretn sit uppå jannuma
Hwört skum wir floga?
Wäst efwer skoga;
Dar sjunga sulor,
Dar gölå gökär,
Dar wexa lökär:
Da ir bra (dält) warå a smo-krippuma,
Jen löngan summordag
Detta är en vaggvisa från Orsa sn i Dalarna.
/L
Gretn sit uppå jannuma
Hwört skum wir floga?
Wäst efwer skoga;
Dar sjunga sulor,
Dar gölå gökär,
Dar wexa lökär:
Da ir bra (dält) warå a smo-krippuma,
Jen löngan summordag
Detta är en vaggvisa från Orsa sn i Dalarna.
/L
söndag 11 juli 2010
Livsvisdomar
Små trevliga regler att leva efter för att underlätta vardagen:
Lappland, Arvidsjaurs sn:
"Tugga sakta och väl! Det slår ingen ihjäl!"
"Fort och ill' kan äingen djill'". (Fort och illa kan ingen gilla)
(Även Norrbotten).
/A
Lappland, Arvidsjaurs sn:
"Tugga sakta och väl! Det slår ingen ihjäl!"
"Fort och ill' kan äingen djill'". (Fort och illa kan ingen gilla)
(Även Norrbotten).
/A
Gompa (recept)
Man kanske inte är så hungrig nu i hettan men äta bör man ju göra iallafall. Då kan detta vara ett alternativ:
gompa s. Ångermanland, västra
Gompa, ett från lappskan lånadt ord, namn på en maträtt, som består af hackadt saltadt gräs.
Smaskens!
/A
gompa s. Ångermanland, västra
Gompa, ett från lappskan lånadt ord, namn på en maträtt, som består af hackadt saltadt gräs.
Smaskens!
/A
fredag 9 juli 2010
Arkivet
Detta ord passar för hur det ibland kan kännas i arkivet.
däven adj.
Sdm., Oppunda hd, Bettna sn
Ruggig, frusen
/L
däven adj.
Sdm., Oppunda hd, Bettna sn
Ruggig, frusen
/L
Korpen flyger i skymningen
dölj-sten s. Västerg., Vättle hd
Då korpen är nykläckt, är han vit. Sedan blir han svart, då han får vuxit. Då skall en sådan unge dödas, och då ligger han kvar i boet och förblir vit. Men korpen tål inte att se, att kycklingen är vit, utan då far han bort efter en "döljesten" och lägger i ungens mun. Ungen blir då osynlig. Sen ska en gå till boet och ta den stenen och så ha den i munnen, då man skall ut och stjäla.
/L
däkers a.
Skåne /västra/
Pär skaffade nya stolar och en stor spegel från Göteborg. Han ordnade och rustenerade, så folk trodde, han var en däkers duktig karl. Ock alla tyckte, att Johanna kom i smöret, som fick den anständige ynglingen i stället för den vidlyftige Petter.
/L
Pär skaffade nya stolar och en stor spegel från Göteborg. Han ordnade och rustenerade, så folk trodde, han var en däkers duktig karl. Ock alla tyckte, att Johanna kom i smöret, som fick den anständige ynglingen i stället för den vidlyftige Petter.
/L
torsdag 8 juli 2010
Ramsa
god a.
Norrbotten, Edefors sn
om ett barn gjort sig illa, blåser man (ursprungligen spottar)
på det onda stället och säger:
tvi, tvo, idag sårt, imorgon gott
Gulligt!
/A
Norrbotten, Edefors sn
om ett barn gjort sig illa, blåser man (ursprungligen spottar)
på det onda stället och säger:
tvi, tvo, idag sårt, imorgon gott
Gulligt!
/A
hysta v.
Blekinge, sydöstra
hysta (-ar, -ate, -at), v.tr. (-ande, -ning), kasta; ett slags spel med slantar, som kastas upp. Dä äj inte rådlet o' hysta med honom: han har satt ihop två tre-skillingar så, att dä äj klöver bå´e si´er.
/L
hysta (-ar, -ate, -at), v.tr. (-ande, -ning), kasta; ett slags spel med slantar, som kastas upp. Dä äj inte rådlet o' hysta med honom: han har satt ihop två tre-skillingar så, att dä äj klöver bå´e si´er.
/L
onsdag 7 juli 2010
Från Närkingarnes ordspråksbok
tisdag 6 juli 2010
Januari börjar året, februari kommer näst...
Här kommer årets månader från Björkö-Arholma sn, Bro o. Vätö sg, Uppland:
Januari - Thors månad
Februari - göjemånad
Mars - vårmånad
April - gräsmånad
Maj - blomstermånad
Juni - sommarmånad
Juli - hömånad
Augusti - skördemånad
September - höstmånad
Oktober - slaktmånad
November - vintermånad
December - julmånad
/L
Januari - Thors månad
Februari - göjemånad
Mars - vårmånad
April - gräsmånad
Maj - blomstermånad
Juni - sommarmånad
Juli - hömånad
Augusti - skördemånad
September - höstmånad
Oktober - slaktmånad
November - vintermånad
December - julmånad
/L
Tandvärk?
Har du tandvärk men inte råd att gå till tandläkaren?
Kolla då in detta tips från Norsjö sn i Västerbotten.
Man kunde bota tandvärk, om man petade i tanden med en sticka ur en "ansjörsvriden" tall, som åskan hade slagit ner i. Men det var nog inte så lätt att få tag i ett sådant träd, för det finns inte många träd som äro vridna den vägen. Så nog skulle det väl vara "höfte" att åskan skulle slå just i ett sådant. (höfte=tillfällighet)
Tydligen är det svårt att hitta en sticka som man kan peta i den onda tanden med. Men det kan vara värt ett försök om man har dåligt med pengar.
Huruvida detta knep fungerar eller ej förtäljer inte belägget...
/L
hönsa v.
Västerb., Norsjö sn
Om en person kommer in i ett nytt arbetslag, t.ex. i timmerflottarlag, stenhuggarlag, är han tvungen att bjuda sina nya kamrater på spendering, "att hönsa", eller "bju på hönsungen".
Finns något av denna tradition kvar i dag mån tro?
Det låter som en trevlig tradition och ett bra sätt att komma in på en arbetsplats. Det är något som annars kan vara svårt, men att göra något kul ihop gör det antagligen lättare.
/L
Om en person kommer in i ett nytt arbetslag, t.ex. i timmerflottarlag, stenhuggarlag, är han tvungen att bjuda sina nya kamrater på spendering, "att hönsa", eller "bju på hönsungen".
Finns något av denna tradition kvar i dag mån tro?
Det låter som en trevlig tradition och ett bra sätt att komma in på en arbetsplats. Det är något som annars kan vara svårt, men att göra något kul ihop gör det antagligen lättare.
/L
ännu en bläs som talar
höväders-dag s.
Värml, Kils hd, Ulleruds sn
Ja tycker att bätter öm en hövärs-dag än en bröllopsdag, sa hästen när han kunn tale.
Hästen fick äta så mycket han ville en hövädersdag, men blev oftast bortglömd bröllopsdagen.
Stackars hästen! Intressant att fundera på vad djur egentligen skulle säga om de kunde tala. En del anser att de kan tala med exempelvis hästar och hundar. Men visst skulle det underlätta om alla förstod vad de menade. Skulle de uppfatta saker på samma sätt som oss eller hur ser det ut från djurens perspektiv?
/L
Värml, Kils hd, Ulleruds sn
Ja tycker att bätter öm en hövärs-dag än en bröllopsdag, sa hästen när han kunn tale.
Hästen fick äta så mycket han ville en hövädersdag, men blev oftast bortglömd bröllopsdagen.
Stackars hästen! Intressant att fundera på vad djur egentligen skulle säga om de kunde tala. En del anser att de kan tala med exempelvis hästar och hundar. Men visst skulle det underlätta om alla förstod vad de menade. Skulle de uppfatta saker på samma sätt som oss eller hur ser det ut från djurens perspektiv?
/L
hälsing-helg s.
Uppl., Våla hd, Nora sn
Dalkarlar och kullor kommo med slipstenar, vävnader och hårarbeten. Knallarna kommo med tyger och hälsingarna på genomresa med lin. De senare kommo regelbundet till marknaderna i Sala och Uppsala och upphöllo sig några dagar i Nora. De höllo till i Skävsjö. Där gick det glatt till och man såg med glädje fram mot hälsinghelgen.
/L
Dalkarlar och kullor kommo med slipstenar, vävnader och hårarbeten. Knallarna kommo med tyger och hälsingarna på genomresa med lin. De senare kommo regelbundet till marknaderna i Sala och Uppsala och upphöllo sig några dagar i Nora. De höllo till i Skävsjö. Där gick det glatt till och man såg med glädje fram mot hälsinghelgen.
/L
måndag 5 juli 2010
hypoteks-torpare s.
Norrb., Nederluleå sn
Omkring 1870-talet och senare blev det rätt vanligt i synnerhet då ett av barnen skulle övertaga hemgården och utlösa de övrigas arv, att ett hypotek belastade egendomen. I anslutning härtill uppkom benämningen hypoteks-torpare, var med alltså avsagobonde , som hade skuld på sin egendom. Detta uttryck räknas till skällsorden.
/L
Omkring 1870-talet och senare blev det rätt vanligt i synnerhet då ett av barnen skulle övertaga hemgården och utlösa de övrigas arv, att ett hypotek belastade egendomen. I anslutning härtill uppkom benämningen hypoteks-torpare, var med alltså avsagobonde , som hade skuld på sin egendom. Detta uttryck räknas till skällsorden.
/L
torsdag 1 juli 2010
Getingar och getter
Getingar hör ju sommaren till, på gott och ont. Här kommer ett litet bidrag:
"En riktig geting" är en argsint och häftig person.
Norrbotten, Nederkalix sn
De som bodde i Götene... hette getingar.
Kinne hd, Vättlösa sn
gide-get s.
öknamn på Gideå-bor.
Trehörningsjö, Ångermanland
/A
"En riktig geting" är en argsint och häftig person.
Norrbotten, Nederkalix sn
De som bodde i Götene... hette getingar.
Kinne hd, Vättlösa sn
gide-get s.
öknamn på Gideå-bor.
Trehörningsjö, Ångermanland
/A
måndag 28 juni 2010
Gammelbläsen har talat
Det finns en hel del små härliga talesätt som man stöter på i samlingarna.
Här är ett som förgyllde min dag lite:
gammel-bläs s.
Uppl. Norunda hd, Tensta sn
"Några ordspråk... Brådska å oväsen, gillar inte gammelbläsen"
Kanske gammelbläsen tänkte sig att deltaga i fotbolls-VM 2010 omringad av vuvuzelor och skrik och annat, medn skulle vilja ta det lite lugnare? Kändes hursomhelst som ett passande ordspråk i dessa spännande fotbolls-dagar!
/A
Här är ett som förgyllde min dag lite:
gammel-bläs s.
Uppl. Norunda hd, Tensta sn
"Några ordspråk... Brådska å oväsen, gillar inte gammelbläsen"
Kanske gammelbläsen tänkte sig att deltaga i fotbolls-VM 2010 omringad av vuvuzelor och skrik och annat, medn skulle vilja ta det lite lugnare? Kändes hursomhelst som ett passande ordspråk i dessa spännande fotbolls-dagar!
/A
Tillbaka
Nu har jag sett den tappra skaran åter inträda arkivet och sätta på radion...
Ser fram emot en trevlig sommar med mycket bloggande!
/Arkivspöket
Ser fram emot en trevlig sommar med mycket bloggande!
/Arkivspöket
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)