Fler fisar

Apråpå kvick-fisar i tidigare inlägg:

Blir brödet gult av bränt mjöl, sägs det vara häll-fiset.
Norrbotten, Nederkalix sn

/A

Huvudvärk?

Här kommer ett tips om du har huvudvärk.

Dalsl., Valbo hd, Råggärds sn

hjäss-lock s.

För huvudvärk skulle det vara bra att "rycka hjässelock". Man tog en liten lock hår rakt över hjässan och rullade kring fingret och ryckte hastigt till det lossnade.

Detta tips är inget jag själv prövat och kanske inget att rekommendera. Rycka ut massa hår är inte så bra. Detta kanske var något som folk gjorde innan huvudvärkstabletterna fanns.

/L

O'hoj

Här kommer ett belägg från Älvros i Härjedalen:

hojtvatten s.

Hojtavatten berusande drycker (hembränt)

/slang/

/L

Belägg från ön

Här kommer ett kul belägg från Gotland.

Gotland, Atlingbo sn

harva v.

[inf.] harv'

en person kom in i en handelsbod och begärde

"att få kaup' en harv till harv' si kullakar mä".

[= "att få köpa en harv att harva sin 'kullåker' med"

(d.v.s. en kam till att kamma sitt huvud/ sin hjässa med)]

/L

Stilstudie: Hallick

Substantivet hallick har i samlingarna lite olika betydelser.

En rolig betydelse kommer från Hille sn, Gästrikland:

hallick s.

Hallik = en slarver men rolig och trivsam

Andra betydelser är:

'en lång skranglig person' från Nederluleå sn, Norrbotten

stor, grov karl från Genarp i Bara hd, Skåne

'mindervärdig person' från Lövångers sn, Västerbottens län

'slusk' också det från Västerbotten

tvetydig person, skällsord från Nordmaling, Ångermanland

I ett belägg från Töre sn i Norrbotten finns även uttrycket ränna som 'hallicken'.

/L

Två små korta

Härj., Vemdalens sn
handbake-bud s.
Bud till kalas i sista minuten.

Dalarna Hedemora (Finsta fjärding)
hand-holk s.
mudd (stickad handlovsvärmare)

Om det är kallt i arkivet kan man behöva en hand-holk.

/L

Häng

Detta belägg kommer från Ragunda socken i Jämtland:

halvstång s.
"Ha böxa på hälvstång"
har byxan på halvstång/liknelse vid flaggning/
= hängande byxbak

Väldigt bra beskrivning tycker jag!

/L

halsbrännig a.

Är du het på gröten och jämt för ivrig att komma iväg?
Då kanske du helt enkelt är halsbrännig. Belägget med det adjektivet kommer från Ragunda socken i Jämtland.

/L

Några hår-sammansättningar

Lite roliga ord som på ett eller annat sätt har med hår att göra:


hår-flusch s.
hårsvall
Gothem, Gotland

(Tycker detta är mycket talande! Ser tv-reklamer med svallande hår framför mig)

hår-rumpa s.
hår-fläta
Gothem, Gotland

hår-smör s.
osaltadt smör
Hälsingland

/An

Holma

holma v.
göma sig undan för folk; han går och holmar säges om en tjuf, som man wet gå i en skog och springer undan bak om buskarne, när han får se folk.

Värmland, Fryksdals hd, isht Gräsmark


Det är väldigt kul att hitta såna här belägg, ett ord med en väldigt specifik betydelse som man inte tidigare hade någon exakt synonym till i sitt ordförråd. Kanske även kan börja användas när kändisar avböjer att uttala sig i pressen och dylikt?


/A

Has-trött

Har någon sommarpratare gjort dig has-trött s.* än?


*knäsvag, V Göinge hd, Skåne

/A

Idag är det en speciell dag...

... det är nämligen Hångelafton s.

= "Skämtsamt namn på onsdag. Onsdagen kallades skämtsamt "lelle haungällafftän"*, därför att ungdomarna brukar samlas och roa sig även onsdagskvällar".
Medelstad hd, Blekinge, 1944



*dåligt transkriberat av mig, har inte alla tecken som krävs för landsmålsalfabetet.

/A

Hälgen dag och örk

Ny sommar, nya inlägg!
Följ bloggen både hälgen dag och örk
(=alla dagar, både helg- och vardag, från Nederluleå sn, Norrbotten).

/A

Hökens gump

Här kommer tre inlägg om hökrumpa.

Andarum, Albo hd

Den som sjunger på fastande mave, kommer i högarompan ingan kvällen.

Värö, Viske hd

högarøva = om man blev bestulen och ej fick igen detta sades det att det hade gått till "högarøva". (Hökens gump)

Närkingarnes ordspråksbok

Sjung inte um môern; du kan kômma i hökaröva före kvälln.

/L

hölja ned v.

Uppl., Möja sn

[Sötbullsbröd]
Sen fick de jäsa och så bakade vi det tjockt och prickade med en pinne, en nystpinne, om man ville. Sen smörde vi med dricka och sirap och gräddade och smorde, när vi tog ut, och 'ugnstannade' och smorde igen och smorde igen. Sen höll det sig och vi hyllade ner det i kistor.
(Ungstanna: kakorna lades på varann och sattes in i ugnen igen en stund).

/L

Swimriceharbour

härva v. [Järrestads hd] Skåne, Simrishamn

Hon spinner rännegarna o hära på stätterna = säger om en qvinna, som will gerna springa med nyheter. Cimbrishn.

/L

höst-lak s.

Vg., Gäsene hd, Hudene sn

Byk eller lak förrättades två gånger på året, höst och vårlak. Vårlaket skulle enligt gammal ordning ske före den 25 mars och höstlaket före den 24 oktober. Kom ny piga i huset, skulle allt vara rent och fint till dess.

/L

hysta v.

Blekinge, sydöstra

hysta (-ar, -ate, -at), v.tr. (-ande, -ning), kasta; ett slags spel med slantar, som kastas upp. Dä äj inte rådlet o' hysta med honom: han har satt ihop två tre-skillingar så, att dä äj klöver bå´e si´er.

/L

hönsa v.

Västerb., Norsjö sn

Om en person kommer in i ett nytt arbetslag, t.ex. i timmerflottarlag, stenhuggarlag, är han tvungen att bjuda sina nya kamrater på spendering, "att hönsa", eller "bju på hönsungen".


Finns något av denna tradition kvar i dag mån tro?
Det låter som en trevlig tradition och ett bra sätt att komma in på en arbetsplats. Det är något som annars kan vara svårt, men att göra något kul ihop gör det antagligen lättare.

/L

ännu en bläs som talar

höväders-dag s.
Värml, Kils hd, Ulleruds sn

Ja tycker att bätter öm en hövärs-dag än en bröllopsdag, sa hästen när han kunn tale.

Hästen fick äta så mycket han ville en hövädersdag, men blev oftast bortglömd bröllopsdagen.


Stackars hästen! Intressant att fundera på vad djur egentligen skulle säga om de kunde tala. En del anser att de kan tala med exempelvis hästar och hundar. Men visst skulle det underlätta om alla förstod vad de menade. Skulle de uppfatta saker på samma sätt som oss eller hur ser det ut från djurens perspektiv?

/L