Tandfest

Det är alltid kul med fest. I Uppland har det funnits något som heter tandfest.

UPL. Börstil o. Vaksala m.fl. snr
tandfest s.
liten festlighet med kaffedrickning till firandet av framsprickandet av den första tanden hos ett barn; "Det skulle vara lite festligt när ungen fick första tand', men det var för husfolket bara. Då skulle vi ha kaff å lite gott kaffebrö'. Man var glad när ungen börja' få tänder, det var tandfest."

Kan man fira något, så ska man fira det!

/L

Medecintips

Här kommer ett medicintips från Ragunda socken i Jämtland.

tall-droppe s.
En medecin bereddes av ormbunksbrännvin = brännvin vari färska ormbunksblad fått stå och "draga" en längre tid och talldroppar, som blandades i lika delar, nyttjades dels till utvärtes smörjelse vid gikt eller reumatism, dels vid magtrassel (ej diarre) och var en matsked vanligaste dosseringen.

Medicinen för diarré är en dryck av talldroppar och torkade alhängen. Den skulle stå minst ett månvarv innan den var fullt verksam.

/L

Kvinna som springer runt

Här är benämningar på kvinnor som ofta är ute och springer.

tamp-maja s.
Årsunda, Gst

kvinna som ofta är ute och springer i byn (utan ärende)


tjampa s.
Årsunda, Gst

kvinna som gerna springer omkring i gårdarna och pratar


Jag undrar om sådana kvinnor har bra kondition.

/L

Fler djur

Ett annat djur som man kan hitta i samlingarna är tak-höken. Belägget är från Vika i Dalarna. Men egentligen är det inget djur utan det är "en som är vig och djärv att kliva på tak".

/L

Vilka djur kan man hitta i en tall?

När jag höll på och sortera sammansättningar till ordet tall så hittade jag några intressanta belägg. Visste ni att det finns en tall-björn, en tall-abborre och en tall-ko?
Men de är inte vad man kan tro att de är.

tall-björn s.
Häls., Ramsjö sn
benämning på ekorren

tall-abborre s.
Gästr., Valbo sn
är antagligen benämning på vattenödlor

tall-ko s.
Gästr., Hille sn
kotte

Nu blev det inte lika roligt. Jag som hade tänkt mig en björn, en abborre och en ko sittandes i en tall!

/L

Det här med barn...

Nuförtiden är det svårt att veta när man ska skaffa barn. Ska man ha köpt lägenhet innan, ska man vara gift och ska man ha fast anställning? Kanske ska man ha alla dessa saker. Barn är ofta något som planeras.

Från Nordmalings socken i Ångermanland finns det här belägget:

takst s.
en portion av viss storlek (kunde räcka till 25 bröd), som man tog ur 'stöpen' (se d.o.) och lade upp på bakbordet. Av 'tagsen' tog flickan sedan degklimpar, lagom stora att bakas till bröd. Om hon inte fick det att gå jämnt, så att den sista degklimpen inte blev ett helt bröd, betydde det, att hon skulle få barn, innan hon gifte sig.

Så vill ni veta när ni ska få barn är det bara att börja baka!

/L

Om troll

Belägget troll s. gav upphov till många leenden och skratt i arkivet för min del under insorteringen. Bland annat från Uppland, där man när något tråkigt hade skett eller skulle till att ske utbrast:

"Komma vart man vill så e de troll i alla bärrj!"

Om någon planerade att gifta sig för pengarnas skull sades:

"De'e innte värt å ta trolle för gulle [guldet] för närr gulle e borta så e trolle kvar." (Båda beläggen från Knivsta, 1897)

Det var väl inte helt lätt att veta alltid hur ekonomin i framtiden kunde tänkas bli (och är heller inte det än idag), så det lockade eventuellt en smula att gifta sig rikt och komma upp sig utan att bemöda sig. Eventuellt var det också så att man inte ville komma hem till föräldrarna alldeles trollklippt, vilket innebar att man blivit fult klippt i håret. Hackigt och ojämnt och eländigt kan det ju se ut, men vad gör man inte för sitt yttre? Ett försök är det väl värt åtminstone - eller kanske inte. Satt i jämförelse är det väl som en ekonomiklippning idag, men det innebär ju inte automatiskt att sådana är att betrakta som trollklippningar, vill jag mena.

Betydelserna av trollklippt kommer från Västerbotten, Lövånger, respektive Skellefteå (1976).

C

Hur mycket tål byxorna?

Västerbotten, Skellefteå sn

tåla v. (bresa=spärra ut benen, om nån inte vet det)

"Bresa ej mer än byxorna tål" = ge dig inte in på något som du ej står ut med att utföra, underförstått: det kan gå galet.

Sann livsvisdom när den är som bäst!

/A

Tröst

Här kommer ett inlägg som handlar om substantivet "tröstare".

'Då dem inte hade nappen till småbarnen doppade dem en tygbit i lite brännvin som barnet fick suga på.'

Undrar om det fungerar bra? Isåfall kanske det är något att prova även för äldre som behöver tröst och som inte kan suga på en napp.

Jag tror dock inte att jag skulle ge detta till mitt framtida barn, men det är ett intressant tips. Det visar på att det finns flera sätt att lösa ett problem och nuförtiden tror jag inte att någon skulle komma på idén att ge sina barn en tygbit med brännvin.

Ha det bra!
/L

Trummandets konst

Vad hände egentligen i Åkerbo socken på 1950-talet, på en gård mitt på Upplandsslätten? Man kan gott undra. Följande står under trumma s.

"Gubben och gumman, de spelte

på trumman. Bägge ville trumman höra,

men ingen ville den röra."

Eller är det ett sådant där belägg som bör tolkas på ett djupare plan? Månne är det hög tid att läsa mellan raderna och inte bara läsa som det står.

C

En sörmländsk teori

Oskyldigt? Nej, eller nja, kanske. Här följer i alla fall några tips på vägen i fråga om vad man sägs kunna planera trots att naturen har sin gång i barnaskapandet. Belägget återfinns under trolleri s. från Södermanland, Oppunda hd och V. Vingåkers sn. (1935)

"[...] Et kvinfälk ska liggä på venster siä äm sin kär, ho ska sitte på venster ämen i åken, ho ska gen alt mä höger, ho ska leggä höger hånn utapå stövla når ho drar av stövlo äm kvälla.
[...]
Står vensträ tummen i väre når du knäpper klära eller hennra, då ä du nattbarn, födder på natta, tvert emot äm di ä föddä på dan, då vill högrä tumma stå över
[...]
Om kärn unner sam laget slenger lite te höger, blir dä en päjke, slenger han mer te venster blir dä en flickä, slenger han vår anner gång blir dä en å var slage."

Klart som korvspad. Trolleri eller ej - en spännande teori om inte annat.

C

Brutalt

Min mor hade en tupp
Min med!
Ska vi släppa ihop dem att huggas?
Min är grå och han ska rå!
Din är röd o han ska dö!

Lite brutal vers från Våla hd, Östervåla sn, Uppland.

/A

Tussnalle

Tuss-nalle låter ju som en liten söt björn, men icke.

tuss-nalle s.
person som är slarvig med sin renlighet och klädsel

Från vårt kära Uppland, Våla hd, Nora sn

/A

Om barn, vånda och vanor.

Natt, mörka natt och i någon liten stuga där ute kommer kanske en ny liten människa ut och andas flämtande, eller eventuellt skrikande. Vår käre O.Blixt har skrivit:

"Nu kommer barnmorska trind å tisck för att dra ut en ny syndbock."
(under adjektivet trind, från Dal., Grangärde sn.)

Från Bohuslän bekräftas våndan:

HAN: - Det får väre mötta ['måtta', reds anm.] mä Guss välsegnelser, sa han som hade fått trellonger. (1958)

Inte lätt det där, när man kanske hellre ville vara tredjedag[s]knösen (Dal. Söderbärke sn.), trots öknamnets innebörd, nämligen den som kom sist ur sängen på tredjedag påsk. En befrielse att få en dags vila efter hårt arbete, månne? Eller så var man bara en tredjedags-karl i grund och botten:

"Andagskär, trejdagskär; en mansperson som super andra och tredje dagen å rad Söndag och Måndag, eller från måndag till onsdagen." (Dal. Hedemora.)

Nej, det är inte upp till mig att döma någon. Inte alls faktiskt. När jag är trettiotvå, då ni, då ska jag ha mina bästa år, allt enligt ett belägg från Skåne: "trettiotvå år, och på sitt allra likaste (i sina bästa år)". Och vad som händer innan dess, ja, det återstår att se!

C

Kärringen och tuppen

Tupp s.

Norrbotten, Edefors sn
Smakas karl, sa kärringen, när a pussade tuppen

Vardet positivt eller negativt kan man ju undra?

Man kan även "yva sig som en tupp i en dynghög", om man är högfärdig i Östervåla sn, Våla hd.

Det finns flera roliga grejer om tuppar som kommer upp senare.

/A

Turligt nog

Ett talesätt och en söt vers:

Den som har turen, behöver inte något förstånd.

Nog är det ändå som en tur,
när vintern kommer med ur och skur
att ha en liten stuga

Norrbotten, Nederluleå sn kommer de båda ifrån.

/A

Ett tips till ogifta kvinnor

Här kommer ett tips till ogifta kvinnor som vill ha en man.

tyck-frö s.
Västerg., Kullings hd, Långareds sn
Ogifta kvinnor, som var rädda för att bli över, sökte ej sällan att vinna någon mans kärlek genom hemliga medel i och för gifte. Ett sätt var att mala töckefrö (tycke-frön) och blanda detta mjöl i någon maträtt, som man bjöd den man, som kvinnan åstundade, att äta. Fröna var torra och hårda, det var därför de måste malas, innan de kunde blandas i mat.

Enligt det här så måste man anstränga sig en hel del för att få en man. Då får man hoppas att töckefröna fungerar!

/L

Tratt' ti mä!

"Det är inte med torra ögon man får ordning på det där!" meddelade en informant i nutida Filipstad och upptecknaren, som nog får se detta som sin debut i dialektupptecknarligan, blev förundrad och tänkte: "Vad är nu detta? Vad menar han?". Jag ska försöka ta reda på det, och forskar helt sonika vidare runt i arkivet, men den som vet mer eller har en tolkning av uttrycket får gärna höra av sig till mig.

Vidare i de värmländska skogarna finns ordet jämt med i diverse olika sammanhang. Ett överflödigt ord rent syntaktiskt, men likväl finns det där, som i t.ex.

"Jag ska jämt ner på stan."

Efter lite letande bland lådorna på bokstaven j fann jag från Färnebo & Fryksdals hd:er:

jämt adv.
1. 'alldeles'
2. [...]

Det finns och det är levande i språket och dialekten än idag. Jag ska göra en djupare analys i nästa vecka av bägge de här färska värmlandsexemplen. Därmed ämnar jag trattä ti nån', vilket betyder att 'grundligt förklara en sak', i Indals sn, Medelpad, år 1953.

C

Ärliga svenskar och kalla nätter.

Nu går jag på semester i en vecka, upp till Dalarna bär det! Men jag kommer definitivt att ta med mig detta fina uttryck:
"En ärlig svensk pissar aldrig ensam" (Värm. Färnebo hd. och sn, eller Fryksdals hd.)

Detta bekräftar ju också det som vi kvinnor har vetat i alla år, att man bör gå i grupp för att pudra näsan.


Semestertid är det som sagt och jag hoppas på varmt och vackert väder. Annars kanske det blir som för kvinnan i Allbo hd:
"Ja är twongen å gefta me så jag ha lite å ta på me, sa käringen, som inte hade nåt täcke".

Där ser man, de kalla svenska nätterna kanske har resulterat i en del föreningar.

/J

Framförhållning; Om att leva i nuet

För att börja från den för stunden lätt negativa Grangärde-rapportören så kommer här ett påstående som man hittar under adjektivet tråkig:

Alla goda ting äro tre, och alla tråkiga också.

Men en dag som denna, med solsken och klarblå himmel är det desto lättare att önska sig bort - att trå (Häls. 1756) efter andra platser än det uppenbart vattenfattiga Uppsala; Harbo, för att nämna en plats som Gud har berikat med vänlig grönska och en båtvänlig å.

Dock, med lite framförhållning, (kanske i en väl pessimistisk anda), sägs det från Orust (Boh):

Den sum på sumnern inte ser sej som han har på vintern si laa tom.

Nej, det är dags att snöra på skorna och lufta cykeln. Om tre-kvart är det arkivarbete som väntar. En tre-kvart är för övrigt en drucken person, enligt ett belägg från Kalmar län, Småland. Detta med att vara drucken, eller att ha trånga stöflor, kommer det mer om, dock är detta allt för nu.

Ha en skön dag och njut av sommarvärmen.

C