Semester!

Nu är timmarna på arkivet slut för denna sommar och härnäst väntar semester.

Då har jag tänkt ha flera prackardagar.

prackardag
Vb, Nysätra sn
m pra`kkaDag 'dag då ingenting av vikt blivit uträttat'.

/L

Puffik.

En del ord och uttryck är roliga i sin enkelhet. Guldkorn skulle man kunna kalla dem.

Puffik s. "Rundlagd, rundmagad person, helst med feta kinder". Dä va allt en tjåkken puffik. (Värmland, Älvdals hd)

Pullidruttare s. "Smutsig person". Det luktar pullidruttare = det luktar osunt. (Södermanland, Daga hd)

/J

Präster

"Spring, spring, pojka! Ser I inte! Preste'a kommer!" Så kunde det tydligen låta på en skolgård i Västergötland på 1880-talet. Ett belägg berättar:
"Den vanliga benämningen för skollärarne, som ofta voro prester. Genom den dubbla tjensteårsberäkningen var skolan en genväg att tidigare komma åt ett pastorat, för hvilket man ansåg sig bäst beredd genom att utnöta sin bästa mannakraft på dumma skolpojkar."

/J

Hårda lekar

Vi har sett det i arkivmaterialet förut: att leka behöver inte vara roligt, det kan också ha varit en hård kamp som följande belägg visar.

Pecka. Hälsingland. Alfta sn. 1929.
En egendomlig, hård och fantastisk lek fortlevde här till inpå 1890-talet. Den kallades ”pekka” och hade till synes en viss släktskap med boxning. Tummarna lades inuti handen som knöts varvid en hård knöl uppstod vid tummens rot. Med denna knöl sökte man då träffa sin motståndare så hårt som möjligt, pekka honom, var som hälst på kroppen. Leken tillgick ungefär så här: Någon i ett sällskap ungdomar kunde plötsligt låtsa sig vara mäkta vred, som skulle han ha blivit groft förolämpad av någon. Han ställde sig framför den han tänkte utmana med orden: Kallar du mig ”pekka skitkär” (dålig karl). Antog den andre utmaningen svarade han: Ja dä gör jag, varpå de båda kämparna började kretsa kring varandra på det mest vidunderliga sätt, ganska mycket liknande orrtuppar vid lek, detta i både rörelser och läten. Man smackade, väste och framstötte egendomliga utrop: ”hä- hä, du!” sade man vid varje fullträff. Man gapade och blängde med ögonen och greps av formlig extas. Leken fortsatte allt vildare tills någon blev så mörbultad, att han måste rymma fältet.

/J

Julpuss

Nu är det snart jul och vad passar då bättre än det Uppländska uttrycket om palt-tuggan. Även om de tackade på ett skämtsamt sätt så tycker jag att vi ska hålla liv i seden med tack-pussar till de personer vi tycker om.

”I talesättet: ’Du ska få en puss i påsk å en palt-tugga i jul’ vilket användes när man på ett skämtsamt sätt ville tacka någon för någon liten sak som man fått eller för någon tillfällig hjälp som lämnats”. (Uppland, Börstil och Vaksala m.fl. snr.)

God jul!

/J

Kaffegöken.

Kaffegöken har många namn. I exempelvis Bohuslän kan den gå under namnet Palansér, vilket alltså betyder ”en kopp kaffe med brännvin”. På ett av beläggen i arkivet kan vi läsa en fin vers, där denna ingår som en slags muta.

”Men körkeherr, orsäkt jej ber.
La mej här i narr få slå mej ner;um I skulle fara
burt te Ahle härra [härad]
ska mi Börta nock traktere er
me hweddebrö
å all slaus sö [soppa]
en pallase åuså, de inge nö [nöd]”

/J

Olika typer av öl.

Det är mycket som får en att skratta till i arbetet med dessa dialektord. Något som har fått mig att reagera den senaste veckan är olika belägg om öl. Att "öla" har vi ju redan varit inne på (se tidigare inlägg) och för vissa av oss var det "svensk öl" som intogs under kvällen. Svensk öl betyder enligt Vännebo i Grangärde socken helt enkelt starkt öl. Om det fanns några alternativ till detta starka öl vet vi inte men vi kan hoppas att det var ett öl av bra kvalité och inte så kallat "brakskits-dricka" som det berättas om i ett belägg från Västanfors socken i Västm. Förklaringen till detta underbara uttryck är helt enkelt "dåligt öl". Kanske kommer man, om man dricker för mycket av denna dryck, att "blindfisa", det vill säga att "släppa en fjärt som inte hörs men däremot känns" (Uppland, Börstil och Vaksala m.fl. sn.). Eller så går det så långt att man klär upp sig i "paradis-dräkt", alltså man slutar kvällen "fullständigt naken" (Smål. Norrviddinge hd.). Men då ska det nog vara bra mycket svensk öl som har inmundigats.

/J

Pyngel-tant

Är du en sparsam person? Då kan epitetet pyngel-tant passa in på dig!

Kalmar, N. Möre hd
pyngel-tant s.
en tant som sparar och snålar

/A

Ärliga svenskar och kalla nätter.

Nu går jag på semester i en vecka, upp till Dalarna bär det! Men jag kommer definitivt att ta med mig detta fina uttryck:
"En ärlig svensk pissar aldrig ensam" (Värm. Färnebo hd. och sn, eller Fryksdals hd.)

Detta bekräftar ju också det som vi kvinnor har vetat i alla år, att man bör gå i grupp för att pudra näsan.


Semestertid är det som sagt och jag hoppas på varmt och vackert väder. Annars kanske det blir som för kvinnan i Allbo hd:
"Ja är twongen å gefta me så jag ha lite å ta på me, sa käringen, som inte hade nåt täcke".

Där ser man, de kalla svenska nätterna kanske har resulterat i en del föreningar.

/J

Päbbo

Vi fortsätter med en av de roligaste kategorierna som ni läsare även kan uppleva själva om ni känner för att stå i köket, nämligen recept!

Päbbo s.
Hälsingland, Los sn

Päbbo var skogsmat. Man rörde kornmjöl i kallt vatten... det vart en tjock gröt...


Jag kanske ska prova det till frukost imorgon. Godnatt
/A

Din framtids man?

Ni vet leken då man plockar bladen av en prästkrage och säger "älskar- älskar inte"? Nu finns också belägg för att man inte bara ska få veta om en speciell man älskar en eller inte, man kan också få veta sin framtida mans yrke.

"Ville en flicka veta, vilket yrke hennes tillkommande skulle ha, kunde hon plocka av bladen på en prästkrage och räkna upp: prins, präst, borgare, bonde, tattare, snattare, tiggare, tjuv. Det ord, som sista bladet föll på, det yrke skulle mannen ha." (Västerbotten, Norsjö sn, 1929)

Så plocka på, för att se vad framtiden har att skåda! Hittar du sen din prins eller bonde kan du ju också plocka blad för att se om han älskar dig.

Vi måste också påpeka att "tattare" är ett ord vi inte rekomenderar att använda, men det är det ord som används i belägget vilket är direkt citerat.

/J

hårt liv

Om prästen och hans drängar heter det:
"Tiditt opp å sent i säng som en prästedräng"

Hälsingland, Gnarps sn

/A

prut-korv

Gillar du att gå på marknader? Då kanske du är en prut-korv!

prutkôrv: en som alltid pruter

Gästrikland, Ovansjö sn

/A

Brännvin

Håller på för fullt med sorterandet!

prat-spad s.
Benämning på brännvin
Småland, Ryssby sn.

Hihi
/A

Prack

Ett härligt ord! Jag ska ge er lite exempel på hur det kan användas förutom i pracka på.

prack s. Lappland, Fredrika sn.
Ett uttryck som användes här: "Dä ha gått åt i prack å i sjit" = Förbrukats på onödiga ting

prack s. Hälsingland, Bergsjö sn.
'ändamålslöst föremål, strunt'

prack-dag s. Umeå lfs, Hössjö
en dag när inget av värde har uträttats, utan all tid har återgått i småsysslor

Trevligt med en sådan kanske?

/A

Ps. Lycka till i Norge C!

Pottis

Nu vet jag vad jag ska laga för mat i helgen!

pottis s. Härjedalen, Vemdalens sn
maträtt av korngryn och talg

Mmmm....

/A

Pigskott

Från Uppland kommer detta lite underliga belägg.

Pigskott s.
"När pigerna pinkar på sig, då dom dansar på logen vintertid, dä kalla' dom för pigskott. Dom hade inte tid å gå ut. Dom svängde mä kjola å sköt pigskott. Dom skoja mä småjänter som pinka' på sej att dä va pigskott".

Skämtar den här informanten tro? Skulle iallafall inte vilja stöta på något liknande ute i nutid, nu när det är vintertid och allt!

/A

Att göra i jul

Polemasa v.

Gå och slå dank (Gästrikland, Ovansjö sn.)

/A

Pinnfis

Pinnfis s.
Indevid som flyger och far i tid och otid är utan rast och ro, tillika nyfiken.

Jämtland, Ragunda sn.

Snälla, varför använder inte media det här ordet?!


/A

Porrigt eller?

Nej nej, det är inte lika konstigt som det låter!

Porrig adj. betyder helt enkelt:

person som föga kan uträtta, blir stående på samma plats och småpetar med sysslorna "påta"

Porra upp v. betyder för övrigt "med mycket slött verktyg av huggjärns eller syltyp utvidga ett hål"

Allt från Ragunda sn, Jämtland.

/A