Ibland undrar man lite över hur det egentligen stavades förr i tiden... Stavade man som man tyckte var fint eller fanns det lika många regler som idag?
Här kommer ett exempel:
Gräsängk, sv. en mann, ifrånn hwilken hustrun på någåñ tid har schilt sig, äller bårtrest, dåkk ej lgåwligeñ.
Detta belägg är från 1772, Västergötland. Tänk vad stavningen har ändrats! (Eller är det så att man stavat så för att det ska låta mer likt uttalet?)
/A
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar