Ordet täv

Jag kände inte till det ordet förut, men det finns lite roliga beskrivningar på vad det kan betyda (det finns en hel radda betydelser för övrigt):

täv s.
egendomlig utdunstning från vissa menniskor och djur (Hälsingland, Bergsjö sn,

lindrigt illaluktande (Jämtland, Revsunds sn)

eller

stank af urin (Jämtland, Hammerdals sn).


Ha en trevlig sommar förresten! Vi skingras från arkivet (för den här gången).

/A

Om eldar

"Han karar sig ur askan opp i elden", om den som slutade ett arbete för att ta ett annat
"Jag sitter mellan två eldar", när man hade att välja mellan två saker och inte visste vilken man skulle välja.

Bra uttryck nu när höstterminen börjar närma sig så smått kanske.

Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn

/A

Gök-skiten

Lite mer kul "kuriosa", eller vad man ska kalla det:

"Om man gick på fastande mage om morgonen och råkade få höra göken för första gången på året, så sade man att man "blitt jökaskiten", men det talesättet var endast i nedsättande bemärkelse."

Östergötland, Svinhults sn, Ydre hd

/A

Var det verkligen bättre förr?

Dagens ungdom och levnadsvanor har det ju alltid klagats på. Ett exempel hittar vi här:

"De är då gremmeliheta rent va överflöa har stigi. Då ja' va bar, törska ja meg i röva me tymlingen ja"

(tymling=tumme)

Hälsingland, Bollnäs sn.

Hmm... vi kanske ska glädja oss lite åt utvecklingen iallafall?

/A

Göra tillbaka

"Om en person tittade en häst i munnen, å det blev något fel med hästen sen, så hade den som tittade 'förgjort' hästen. Då fick de gå å söka en klok gubbe som kunde göra tebaks'et."

Närke, Örebro hd, Axbergs sn

Det är mycket man lär sig i arkivet som man inte kände till förut!

/A

Puss

Här kommer ett belägg från Enånger i Hälsingland.

tryn-färdas v.
'kyssas'

/L

Månen

Nyligen var det 40 år sedan någon gick på månen. Med tanke på det så kommer här är ett inlägg om månen.

I Norrbotten har de olika namn för gubben i månen.

1)
tjär(u)-David
'mångubben, gubben i månen'
Norrb., Överkalix sn

2)
tjär-Sigfrid
'gubben i månen'
Norrb., Nederkalix sn

I Hälsingland, Ovanåkers socken, heter månen "tongle" och fullmåne är "tongelolle".

/L

Du är en tussilarv!

Här kommer användbara ord för dem som är sura på sin kille. Hellre att man använder dessa ord än idiot, skitstövel etc. Det låter gulligare och de är inte lika uppenbart negativa. De här orden kan fungera om man är lite småsur.

tall s.
Jämtl., Bergs sn
n Tussilarv = skräp till karl
n Tuss = opålitlig person

Ha en bra dag!
/L

Nyfiken i en strut

Här är ett belägg som stämmer bra in på mig.

tittifett s.
Dalsl., Vedbo hd, Ärtemarks sn
tittifett "nyfiken människa"

Visst är det sött!

/L

Tandfest

Det är alltid kul med fest. I Uppland har det funnits något som heter tandfest.

UPL. Börstil o. Vaksala m.fl. snr
tandfest s.
liten festlighet med kaffedrickning till firandet av framsprickandet av den första tanden hos ett barn; "Det skulle vara lite festligt när ungen fick första tand', men det var för husfolket bara. Då skulle vi ha kaff å lite gott kaffebrö'. Man var glad när ungen börja' få tänder, det var tandfest."

Kan man fira något, så ska man fira det!

/L

Party

Om du går ut och festar kanske du ägnar dig åt gumpjakt/dumpejakt:

Oanständig dans, otuktigt sällskap åkk umgiänge.

(Västergötland).

När man har intagit lite alkohol kan det även hända att man kläcker ur sig saker man inte skulle ha sagt i nyktert tillstånd.
"ja ä full å hä går över, men du ä dum å hå går allri över", sa XX, när dom trätt på X för att X skulle sluta supa. (Dalarna)

Ta det lugnt i sommarkvällen!

/A

Smärtsam lek

Leken nedan kommer från Korsberga socken (Vartofta hd, Vgl. 1930) och kan kanske passa vid ett väl valt tillfälle, på en strand, nära svalkande vatten - varför? Jo, läs mer.

______________________________

Skålla grisen

Leken tillgår så att man ganska hårdhänt vrider fötterna på en barfotad person, och derefter med fingrarna [...] på bakhanden slår till foten tvänne gånger.

______________________________

Lite smärtsamt kan det bli, men den som är med i leken får leken tåla!

C

Synonymer funna; vi behöver inte längre bresa.

Det är inte varje dag man behöver ett ord fenomenet att sitta bredbent, det kan jag medge. Trots detta har jag många gånger undrat mest för sakens skull vad det egentligen kan finnas för ena alternativ. Nu äntligen har jag kommit över ett gäng fynd som helt klart kan ersätta det norrländska bresa.

Först ut är belägget grena från Småland (S. Möre hd, Torsås, 1936) som beskriver en viss herre som "grenade så brett" så att det var läge att tala om det för offentligheten. Några andra som grenade märkbart var norrbottniska flickor med "fallenhet" för stora pojkaktiga kliv över gärdsgårdar (o. dyl.) som valde att kliva över i stället för att krypa [under]. Hon hade s.k. grenalår. Minsann. (Nb, Töre sn., 1936)

Vidare följer verbet gresa som i Medelpad och Småland och på Öland betyder att gå med benen "vidt skilda". Däremot är det i Halland en mer avslappnad inställning till det hela, i förklaringen 'ligga i sängen och dra sig'. (Viske hd, Värö, 1971) Belägget har inkommit till samlingen långt senare än t.ex. Ölandsbelägget, som är från 1870-talet, plus att de andra landskapen representeras med sena 1800-talsbelägg i betydelsen bresa. Har vi fått en betydelseförskjutning, tro? På Öland fungerar också verbet gridda i samma betydelse.

Tydligt är att ordet skrefva har synonymer som låter mycket finare och att latin kan säga det minst lika bra: vericare.

C

Ordspråk

gås-lort

"Förgyll gåslorten, så ä ändå lort i botnen."

Kloka ord från Östergötland.

/A

Medecintips

Här kommer ett medicintips från Ragunda socken i Jämtland.

tall-droppe s.
En medecin bereddes av ormbunksbrännvin = brännvin vari färska ormbunksblad fått stå och "draga" en längre tid och talldroppar, som blandades i lika delar, nyttjades dels till utvärtes smörjelse vid gikt eller reumatism, dels vid magtrassel (ej diarre) och var en matsked vanligaste dosseringen.

Medicinen för diarré är en dryck av talldroppar och torkade alhängen. Den skulle stå minst ett månvarv innan den var fullt verksam.

/L

Tips till syjuntan

Ett belägg från Råggärds socken i Valbo härad berättar om vad man brukade göra när man hade syjunta. Det var så är det gick till i Dalsland:

När det var flera fruntimmer som hade stickningar brukade de ta "måleträ" för att se vem som var "raskast te binna". De mätte då ut lika lång tråd på allas nystan och gjorde knutar där för att se vem som blev först färdig med den avmätta tråden.

Det här är en tävling som borde vara standard på alla stickningar!

/L

Fylleri

Jo jo, är det inte lösaktiga fruntimmer, lata, smutsiga eller tjocka människor eller sex och samlevnad (nåja, mest sex) så är det fylleri. Exempelvis kan vi från Värmland (Färnebo eller Fryksdals hd) läsa att "Bättre en sup om morgonen än att gå hela dan ock ingen få". Jag vet inte om det är något att uppmuntra till. I vårt arkivmaterial finns också beskrivningar om andra människor, "utomsocknes". En informant från Härads sn, Åkers hd i Södermanland berättar om en liten resa: "Ja ga mej te Eskelstunä ... Men där va di så jevlugä te supa". Vi kan väl anta att informanten själv inte var så positiv till detta drickande.

/J

Kvinna som springer runt

Här är benämningar på kvinnor som ofta är ute och springer.

tamp-maja s.
Årsunda, Gst

kvinna som ofta är ute och springer i byn (utan ärende)


tjampa s.
Årsunda, Gst

kvinna som gerna springer omkring i gårdarna och pratar


Jag undrar om sådana kvinnor har bra kondition.

/L

Gubbar

Sammansättningar om gubbar finns det många.

Gubbfnask är till exempel en liten oansenlig gubbe (V. Göinge hd, Skåne), medan gubbfläsk är "en ålderdomen åtföljande korpulens" (Närke, Gällersta).

Den som har lite gubbfläsk har kanske ätit någon av följande rätter på samma ord-tema:

Gubbjuck är en maträtt bestående av fett spad med söndermosat bröd (Värmland, Älvdals hd).
Gubb-knas, kallas skämtvis kokta ägg eller äggröra (Småland).
Gubbaknorrar, ett slags kakor (Skåne).

/A

God morgon!

Här kommer en morgonhälsning från Orust i Bohuslän:

Sola står app å skener så gôtt.
No ä de tili môra,
no får du inte drila å sôtt;
legg inte där å lôra!
Foglar de synger, kacken han gal.
Bådar ä ude, môrnarn han mal.
Smen han ä i si smeja.

/L

Romantisk vers

Vers upprepas
Flyg Öster, flyg Vester, fly åt Söder flyg åt Nord.
Ock skynda dig dit der min älskade bor.

och åt det håll Gullhönan flyger, derifrån skall den älskade komma.

Söt vers från Närke. Vi behöver lita lite mer på sånt där ibland ;)

Gullhöna = nyckelpiga (för den som inte kände till det - till exempel jag).

/A

Puffik.

En del ord och uttryck är roliga i sin enkelhet. Guldkorn skulle man kunna kalla dem.

Puffik s. "Rundlagd, rundmagad person, helst med feta kinder". Dä va allt en tjåkken puffik. (Värmland, Älvdals hd)

Pullidruttare s. "Smutsig person". Det luktar pullidruttare = det luktar osunt. (Södermanland, Daga hd)

/J

Gröt-stänge

Det är bra att äta mycket nu i regniga tider!

Gröt-stänge s. Värmland, Älvdals hd, Gustav Adolfs sn.
Som efterrätt på gröten åts smörgås med korv eller dylikt. Detta kallades "gröt-stäng". Detta kallades så, för att ej gröten skulle "komma upp tillbaka", som man uttryckte sig.

/A

Olika folk?

"Ur husförhör: prästen frågade, kan du Måns Johan nämna tre folkslag, svaret blev
sjöfolk, dalfolk å kvinnfolk"
Hursförhör i Sandbro omkring 1870-talet.

Jo jo, det är inte alltid så lätt.

/J

Den som gapar efter mycket...

Detta med att genmäla (Vgl, Vartofta hd, Dimbo sn, 1934), dvs. att svara på frågor och tilltal, kära läsare, och inte bli misstolkad, har sina sidor. Ibland, helt utan anledning gavlar man medan man 'står och hänger; yppar en hemlighet' och man gör en groda. Ordet gavla kommer från Stora Tuna i Dalarna (1924) och alla som har fått den lilla rösten i huvudet som säger: "Fy!" kanske känner igen sig. Det var ju inte meningen, men man är allt som ofta gin (Ögl, 'benägen', 1817) att häva ur sig smaskiga detaljer. Var du ful i mun? Är du rent utav munkåt? Du är i sådana fall inte ensam - historien förtäljer att den som talade rent språk i erotik under 1930-talet i Vartofta hd, Korsberga sn, ofta kom att kallas munkåter.

En dag får vi säkert gassa (Vgl, före 1766) för ev. uppkommen skada. Men om du och jag väljer betydelsen 'hämnas' istället för att 'betala' kanske vi får samtala med Gnister-Morfar, närmare bestämt Gammel-Jerk: hin håle själv, och inte käre Gud Fader.

Den dagen, den sorgen.

C

Stavning

Ibland undrar man lite över hur det egentligen stavades förr i tiden... Stavade man som man tyckte var fint eller fanns det lika många regler som idag?
Här kommer ett exempel:

Gräsängk, sv. en mann, ifrånn hwilken hustrun på någåñ tid har schilt sig, äller bårtrest, dåkk ej lgåwligeñ.

Detta belägg är från 1772, Västergötland. Tänk vad stavningen har ändrats! (Eller är det så att man stavat så för att det ska låta mer likt uttalet?)

/A

Fler djur

Ett annat djur som man kan hitta i samlingarna är tak-höken. Belägget är från Vika i Dalarna. Men egentligen är det inget djur utan det är "en som är vig och djärv att kliva på tak".

/L

Vilka djur kan man hitta i en tall?

När jag höll på och sortera sammansättningar till ordet tall så hittade jag några intressanta belägg. Visste ni att det finns en tall-björn, en tall-abborre och en tall-ko?
Men de är inte vad man kan tro att de är.

tall-björn s.
Häls., Ramsjö sn
benämning på ekorren

tall-abborre s.
Gästr., Valbo sn
är antagligen benämning på vattenödlor

tall-ko s.
Gästr., Hille sn
kotte

Nu blev det inte lika roligt. Jag som hade tänkt mig en björn, en abborre och en ko sittandes i en tall!

/L

Ett oqwädingsord

Det finns flera roliga betydelser och framförallt förklaringar till groff-ord:

Groffel s, Östergötland
ett oqwädingsord till en tjock och fet storätare

Groffe s, S Vedbo hd, Småland
lortaktig karl

Gråffel s, Småland
benämning på en ohysad person,

råbarkad individ (N Vedbo hd)

och så den mest detaljerade förklaringen:

Gruffel s, Tunaläns hd, Misterhults sn
storvuxen man (men samtidigt "gå-på-ig")
Han ä då en redi gruffel = han är då en väldig man och framfusig.

Helt klart verkar det inte vara ett så positivt ord.

/A

Det här med barn...

Nuförtiden är det svårt att veta när man ska skaffa barn. Ska man ha köpt lägenhet innan, ska man vara gift och ska man ha fast anställning? Kanske ska man ha alla dessa saker. Barn är ofta något som planeras.

Från Nordmalings socken i Ångermanland finns det här belägget:

takst s.
en portion av viss storlek (kunde räcka till 25 bröd), som man tog ur 'stöpen' (se d.o.) och lade upp på bakbordet. Av 'tagsen' tog flickan sedan degklimpar, lagom stora att bakas till bröd. Om hon inte fick det att gå jämnt, så att den sista degklimpen inte blev ett helt bröd, betydde det, att hon skulle få barn, innan hon gifte sig.

Så vill ni veta när ni ska få barn är det bara att börja baka!

/L