Trevlig helg!

firöl s.

Dalsl., Vårviks sn

'födelsekalas och liknande'

/L

God-knul

Har du tröttnat på att kalla din älskling för älskling, sötnos osv?
Då kan detta vara ett alternativ för dig; nämligen fantastiska

god-knul s.
som kommer av
goklump
vilket betyder
älskling

iallafall i Hede sn, Härjedalen.

god-nosas s.
betyder förresten kyssas. Belägg från Hälsingland.

/A

Hejsan morsan, hejsan stabben

I dagens Sverige är tilltalsreglerna ganska simpla. Man behöver inte använda titlar eller nia personer utan det går bra att säga "du". Det är snarare negativt än positivt att nia en ensam person. Det kan göra så att den personen blir irriterad eftersom det bara är en person och inga ni. Men hur var det förr i tiden? Här kommer två belägg som visar vad som var kutym då.

fader s.

Dalsland, Valbo hd, Råggärds sn

Till äldre personer samt till föräldrar och sådana som på rang och värdighetsskalan stod över fick man ej säga du. Det vanliga tilltalsordet till dessa var I. Man sade I far, I mor, I höspen (husbond), I Matmora. War husbond och matmor särskilt fina bondfolk tilltalades de med ordet kära far och kära mor.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Personerna i gården voro Mannen och hustrun. Barnen kallade dem "far" och "mor". Senare vid omkr. 1870 ändrades detta tilltal till "pappa och mamma". När föräldrar talade med varandra i hemmet brukade de mest samma tilltalsord "Du far" och "du mor", eller dopnamnet. När de talade med barnen om varandra brukades ofta orden "far din" och "mor din".

I andra länder är det väldigt viktigt med rätt tilltal, det kan i en del länder och i vissa situationer vara väldigt svårt att veta vad som är lämpligt att använda. Att Sverige är så enkelt i jämförelse kan vara både positivt och negativt beroende på hur man ser på det. Vad tycker ni om Sveriges tilltal och har ni någon gång varit med om någon situation där ni har reagerat på tilltalet?

/L

Akta dig för grillning

Om någon från Norrbotten säger att den hoppas att du inte ska grilla i helgen kanske du undrar vad som är dåligt med att hålla en pinne med korv på över en eld eller lägga en god flintastek på grillen?
Misströsta då icke, för denna person kanske bara menar det som står i dialektsamlingen:

grilla v. Norrbotten
smutsa/söla ner sig.

/A

'firremirr' s.

litet ornament, otydligt krångligt tecken, litet föremål av mer eller mindre obestämd art.

"Va jär dei för en firremirr, jär dei ett bomärke ella va!"

"Ja undrar va den där firremirren ska varä till!"

Detta kan vara ett användbart ord om man inte vet vad något är.

/L

Pojken med gödselbyxorna

ficka s.

Hls., Bollnäs

'han har matjord i fickorna' (dvs. det går bra för honom)

Jämtland, Ragunda sn

"Ha fullä fikkan ma dynjä" - han har fulla fickorna med gödsel = vederbörande har en sagolik tur.

Det är tur att uttrycket inte ska tolkas bokstavligt, dvs. det är tur att personen inte har riktigt gödsel i fickorna. Varken matjord eller gödsel känns som något man vill gå runt med, men uttrycken är bra.

/L

Skitsnack

Skitsnack verkade finnas även förr i tiden (inte så oväntat kanske).
I t ex Göteborg (Bohuslän) kunde man kalla det för att glamma v. med denna utförliga förklaring:

föra tadel = snack uti bygden och göra sig lustig öfwer frånwarande.

En ganska så träffande beskrivning.
/A

En liten historia

Den här är från Råggärds socken, Valbo härad, Dalsland.

finnskog s.

En man här i närheten hade tappat pengar som förvarades i ett skåp i köket. När han inte kunde hitta dem gick han till finneskogane. Finnen visade honom bilden av tjuven i ett vattenfat.

/L

Famn-tulta v.

om en pojke å en jänta håller kring warann, eller gubbe å gumma jör lika har wi sagt här i Stora Tuna att dom famntultar.

Visst låter det gulligt!

/L

Plugg-tips

För att lättare kunna lära sig läxan var det bra att läsa på fastande mage samt att lägga läxboken under huvudet under natten när man sov.

Detta tips är från Dalsland, Valbo härad, Råggärds socken.

/L