Gulli-Gullan, koko som en gök

Här kommer ett inlägg om göken:

gök s.
Småland, Tjust
Gök, brukas här i figurlig bemärkelse, såsom sinnebild af otacksamhet. Det är en Gök, heter det om en person, som förhållit sig på ett otacksamt sätt. Det är en otacksam gök, säger man ock i samma fall.

Efter denna negativa förknippning av göken kommer en positivare sådan:

gök s.
Småland, Tjust
Må som göken.
Befinna sig väl.
Må som hönan på en käpp i blåsväder.
Befinna sig i brydsamma omständigheter.

gök-byxa s.
Öland, Slättbo hd, Högsrums sn
Jökabyx - gullviva

/L

Regn regn och åter regn

Denna sommar har varit väldigt regnig. "Sommaren är kort, det mesta regnar bort" har stämt mycket väl. Ena dagen kan det vara jättefint och soligt och nästa är molnig och regnig. Även en och samma dag kan innehålla både sol och regn.

fattig-himmel s.
Bohuslän, Sörbygdens hd
fàtti-hemmel s. m.. (skämts.) paraply

Förutom Bohuslän finns det belägg på fattig-himmel från Dalarna, Västmanland och Värmland.

Denna sommar har fattighimmeln använts flitigt.

/L

Sluta flumma!

Verbet flumma kan syfta på detta:

Dalarna Bergslagen - äta oanständigt med sked

Dalarna Hedemora (Finsta fjärding) - frossa, ödsla

Västmanland - wårdslös hushållning öfwerflödig

En lite annorlunda betydelse än dagens flumma ((vardagligt) vara larvig, tramsig och barnslig, enligt Wiktionary).

/L

Dags för en gåta

Vad är det som går upp för lid och nedför lid och stannar mitt i liden?

Svar: En ko står i en uppförsbacke och "gödslar sej", somt rinner nedför, somt stannar kvar, och kon fortsätter uppför backen.

Gåtan är från Västergötland, Valle härad, Öglunda socken.

/L 

Motsats

fika v.
Hall. /Årstad hd, Slöinge sn/
Fika = skynda . -

När jag tänker på fika tänker jag på allt annat än skynda. Fika ska man göra i lugn och ro. En 15 minuters fika kan lätt bli trettio, men då pratas det ju jobbsnack också såklart!

/L

För barn och hundar

Här kommer ett belägg från Möja sn, Värmdö sg, Uppland.

fila v.
Alla årstider hade sina särskilda lockelser för barn och hundar. Om vintrarna filade man kanor, eller "slog vågor" på bäckarna och gjorde rutschbanor utför bergen, under våren jumpade man på isstycken i kärren, ---

Det är roligt att det står barn och hundar. Det är även kul att det står jumpade.

/L

Flipp

På sommaren är det många som gifter sig och här kommer ett inlägg med tanke på det.

flipp s.
Bohuslän
I södra skärgården bruka bröllopsgästerna sista gästabudsdagen begifwa sig upp på något närliggande högre berg, för att under skjutande och stormande glädjeyttringar dricka "Flipp" (Eng. Fleap), en starkt rusgifwande dryck, bestående af brännvin, warmt öl, sirap, ägg, muskott och peppar;

Någon som druckit detta?

/L

Semester!

Nu är timmarna på arkivet slut för denna sommar och härnäst väntar semester.

Då har jag tänkt ha flera prackardagar.

prackardag
Vb, Nysätra sn
m pra`kkaDag 'dag då ingenting av vikt blivit uträttat'.

/L

Ett kul ord!

Det här ordet passar bra såhär i sommar- och semestertider.

gul-bening s.
Uppl., Bro o Vätö sg, Björkö-Arholma sn
"Då är du gulbening", sade hon. Jag förstod inte vad hon menade. Och jag gick där och undrade, vad det kunde betyda. Till sist fick jag höra lösningen. Man sade så, om den som första gången besökte ett ställe. Den var gulbening.

Det är ett bra och användbart ord!

/L

Björn

Här kommer två namn för björn.

gubbe s.
Häls.
gubben 'björn'

gullefar s.
Västerg., Kullings hd, Långareds sn
Björnen kallade man för gullefar. Björn tordes ingen säga, ty då kunde han riva boskapen.

Har ni några andra namn för björn?

/L

Lek

Här är ett lektips som jag hittade i samlingarna.

gås s.
Uppl., Bro o Vätö sg, Björkö-Arholma sn
Kämpas till gåsen.
Man satte upp 12 nummer, kunde vara 24 också. Under siffrorna ritades en gås. Man var två som lekte. En fick börja. Den andre sade hur den ene skulle gå. T.ex. från nr 1 till 7, från 7 till 12 o.s.v. Man fick inte snudda vid ett förut dragit streck. Gjorde man det, tog andre ett stycke av gåsen, han eller hon strök bort ett stycke av den ritade gåsen. Stundom var halva gåsen tagen, innan man dragit färdigt, men ofta blev gåsen hel till den, som ritade eller drog streck. Meningen var att så skulle ske.

Verkar vara en evighetslek, någon som lekt denna?

/L

Möja, v.

Möja, v. Pres.: 'möjar' (om väderleken).
Gårdby socken, Möckleby härad, Öland. 1930. 
"De ha snöö liit i natt ijänn", sa jag till morfar idag på morron. "Ja, de stå dä å möjjo", svarade han då. Han menade att det stod där och hängde i luften - att det var lite tjockt och snötungt i vädert.

Loda v.

En liten spökhistoria dök upp under verbet loda, från Gäsene härad i Västergötland.

"Svartesjö är bottenlös. Det var en som ville mäta hur djup den är. Han lånte upp så många högjolingar (ett slags rep, sort. anm) han kunde få fatt på av sina grannar - ingen av dem var mindre än 20 famnar - och så rodde han ut på sjön och band ett... (pressjärn) i änden på en av gjolingarna och sänkte ner. Men det bottnade inte. Då knöt han till nästa gjoling och så höll han på så långt repen räckte - jag menar det var sju stycken han hade med sig - Men någon botten kände han...inte, utan järnet loade alltjämt lika bra. Då var det ingen annan råd än att dra upp igen. Men när pressjärnet kom upp, satt en hästskalle på detta. Och så var det någon ur sjön som sa:
- Mäter du min vägga, ska jag mäta dina lägga.
Efter den dagen har ingen försökt mäta sjöns djup."

/C

Ölandslufsa

Matlagning och genuina "svenska" maträtter blir allt mer populärt (se t ex inlägget om gröt nedan). Imponera på dina kulinariska vänner genom att bjuda på en lufsa, en äkta öländsk rätt enligt flera belägg.

Till 4-5 port behövs:
ca 1 kilo potatis
3 medelstora ägg
2-3 tsk salt
1½ dl mjölk
2½ vetemjöl
ca 400 g rimmat sidfläsk
Till serveringen:
Färsk vitkålssallad och lingonsylt
1. Riv potatisen i matberedare eller på råkostjärn, knäck ner äggen och salta. Rör om. Tillsätt mjölk och mjöl genom matarhålet eller rör ihop smeten i bunke.
2. Sätt ugnen på 225 grader och smörj långpannan lätt. [...]
3. Häll smeten i långpannan och lägg det rimmade fläsket i rader över ytan. Sätt in långpannan i nedre delen av ugnen och grädda lufsan i ca 30 minuter. Titta till den mot slutet och se om den fått lagom brun färg och fläsket verkar knaprigt.

Detta är precis som en raggmunk, fast ugnsgräddad och i långpanna. Garanterat mättande!

/C

Fler gåtor!

Från Öland närmare bestämt Segerstads socken i Gräsgårds härad kommer denna gåta:

Lite som ett ägg räcke dock kring körkovägg =
Litet som ett ägg räcker dock kring kyrkovägg

Svar: Nystanet

Denna är från Grangärde socken, Dalarna:

Lue, lue, lena, sitter mellan bena, är lite hår ikring na, kommer en tår ur na ibland. Va ä dä?

Lösning: Ögat

/L

Fler ord på g

Verbet grumsa kan i Västergötland, Viste härad, betyda äta på hårda saker till exempel morot och skorpa.

I Hälsingland, Ovanåkers socken, kan grön betyda besvärlig. "Du är för grön nu, läll".

/L

Fingrarnas och tårnas namn

Detta heter fingrarna i Ångermanland:

tummen - grötgubben
pekfingret - sleka kóppen
långfingret - langstanga
ringfingret - ringfingre
lillfingret - lillfingre

Namnet på tårna kommer från Dalsland (sydöstra).

Lilletå, tilla och tillerot, ebbefru och store skohästen.

Har ni några roliga finger- eller tånamn?

/L

Mats och Erik sätter skräck i barnen

I Bara härad i Skåne kallades rottingen Mäster Erik. För att skrämma olydiga barn kunde man säga "ajla di så du ente får dansa me Mäster Erik". 

Mörke-Mats var i Albo härad en påhittad person eller osynligt väsen med vilket man skrämde odygdiga barn. 

/S

Gåta!

Vad är svaret på denna gåta från Vättle härad i Västergötland?

Två visar väg te by,
två pekar rätt i sky,
fyra hängara och fyra gangara,
och lelle dinken dackar ätter.

Markera raden under här så ser du svaret!
Svar: Kon

/L

Nyaste innematen - Gröt

Nu har gröt blivit den nya innematen, det finns till och med ett ställe i Köpenhamn som heter Gröd där det serveras Quinoa-dinkelgröt och rödbetsgröt (risotto) toppad med parmesan. Gröten har blivit innemat i England och USA och i Blekinge öppnades Sveriges första grötkafé.

Med tanke på gröt så får man ju inte glömma bort grötpinnen.

gröt-pinne s.
Dalsl., Vedbo hd, Nössemarks sn
"Grötepinne" (tilltugge efter att ha ätit gröt)
Åt man gröt om kvällen och glömde, att efteråt ta en brödbit att tugga på, så blev man "förgjord".

Glöm nu inte grötepinnen!

/L

Rea? Nej, det är trolleri.

Nedsatt, a.
Södra Tjusts härad, Småland. 
Genom trolldom förhindrad att bli gift.

Östergötland. 
Blir en flicka häftigt förälskad, räknas det genast som trolleri, och kan hon icke fatta tycke för någon, då är hon "nedsatt" - dvs. någon har förtrollat henne därhän.

/S

Åska

Denna sommar har det varit en del regn och åska. Appropå åska så finns ordet gröt-åska i samlingarna.

gröt-åska s.
Östg., Finspånga läns hd, Tjällmo sn
"Grötåska går" sades det när någon släpper vädret högljutt.

/L

Grunka

grunka s.
Krist. Jerrestads hd
grunkor 'skatter, gods'
Å nutedas ha folk inte så många grunkor hvarken i skav eller kistor, som förr i verlden (1884)

grunka s.
Skåne, V. Göinge hd, Hörja sn
Grunor pl.tant. gömställen (för pengar)

Har du någon grunka?

/L

Sommarnöje

På sommaren kan man inte ligga på latsidan hela tiden utan man kan t.ex. behöva grasa.

grasa v.
Häls., Bjuråkers sn m. tillägg fr. Delsbo sn
Grasa, v.a. upprycka ogräs ur potatisland och trädgårdar. Db, id. N. grasa, samla gräs.

Men ni får inte grasa för mycket för lite vila måste man ju också ha!

/L

Att prata på jobbet

Här kommer ett belägg från Börstil i Uppland om att prata på jobbet.

grada v.
prata (mest i klandrande betydelse om att prata bort arbetstiden). "Pigan å drängen stog bura å grada i ställé för å arbeta" ;

Men vi gradar väl inte på jobbet?

/L

Diverse L-ord

Medelstad härad, Blekinge
Lockne-mjölk, s. sur mjölk; filmjölk, filbunke.

Veinge socken, Halland
Lomme-törkle, s. näsduk.

Kinnevalds härad, Småland
Luddenätterna s. pl. de fyra första nätterna i maj.

Anundsjö socken, Ångermanland
Ladd, obest. pl. laddor, tygskor.

/C

Mygg

Enligt ett belägg från Västergötland närmare bestämt Gärdhems socken, Väne härad, är gris-spott bra mot myggbett. Vad är då detta gris-spott, jo det är 'vit och fradgig spott i munnen' (på människa).

/L

Gott och blandat

Här kommer lite smått och gott från bokstaven G.

Västerg., Flundre hd

Greka, ej säga rent ut, hvad man menar

grillig a.

Upl. Börstil o. Vaksala m fl snr (Börstil)

strimmig, svart- och vitfläckig (om hårpälsen på husdjur, särskilt på huvudet och i pannan)

"Hur såg kalven ut?" - "Ho va grillig"

grönödisk adv.

Dalarna, Husby 

Grönödisk - Otrolig

Hä va grönödiskt kallt - Det var otroligt kallt

Denna sommar har än så länge varit grönödisk kall!

/L

Kaffesump och omogen frukt

I Tännäs, Härjedalen finns ordet kaffegrugg istället för 'kaffesump'.

Ett ord man kan använda istället för 'grön omogen frukt' är grönling. Det belägget kommer från Kalmar län, Småland.

/L

Grann-tyckt a.

Adjektivet granntyckt kan betyda detta:

Västerbotten, Boviken, Skellefteå socken
'som lätt tar illa upp'

Västerbotten, Skellefteå
'ledsen för småsaker'

Västerbotten, Bodbyn, Sävar socken
'[över]känslig för kritik'

/L

Kräsen när det gäller mat

Dialektord från Småland (Östra härad):

Grannas - äta litet eller intet
Grann på mat - som äter litet

/L

Gosse

goss-sol s.
Dalarna, Mora sn o. Våmhus sn
Goss-sol, m. måne (då gossarne springa ute efter flickorna)

goss-tös s.
Västg. /Skar/
Gossatös f. Coquette Flicka, s. roar sig gerna och förtroligt m hwilken ung man s heldst

Ibland kan det vara kul hur ett ord beskrivs!

/L

Ljud-hål s.

Denna lilla historia om spelemans-bus kommer från Huddunge socken, Våla härad i Uppland.

"Då avund och konkurrens spelmän emellan blev stor, kunde man skämma fiolerna för varann. Då lagade man och fick fatt i en handduk, som prästen haft då han döpt (kristnat) barn. Ur den drog man ut tre trådar. Ville man att fiolsträngarne skulle gå av, drog man av trådarne. Men ville man bara lossa skruvarne, som höllo fast strängarne, drog man blott i trådarne och sedan släppte efter.
Men var den andre förtänksam och kunde sin sak, så kunde han skydda eller 'förvara' sin fiol. Då tog han ett stycke vitlök i en sup brännvin och tuggade och sedan sprutade ut det över strängarne, så att det kom in i 'ljudhålena'. Då kunde den andre ej skada."

/C

Lille Lure

En gåta från Veinge, Halland. Kommentera detta inlägg om du tror dig veta svaret! :)


Lille Luʁe låu på taged
Tʁilla nauʁ å slao se bag
Ingen man i dätta lann
Som lille Luʁe bioda kan


/E

Två halländska andeväsen

nuva, s.
Årstads härad, Halland.
Nuvor var luftandar, vissa kunde se dem dansa i dimbältena över sanka marker.

nattramn/nattram, s.
Halmstads härad, Halland.
Ett osynligt spöke som tog andan från folk. Flög ej närmare marken än oxen bar oket. Den som nattetid råkade ut för ett dylikt måste krypande taga sig fram.

/S

gotlands-gubbe s.

Från Ventlinge socken, Gräsgårds härad på Öland kommer detta belägg:

gotlands-gubbe s.
en gammal kapten här, sade alltid, att då Gottlandsgubberna höjde sig, så var vintern nära. Med gottlandsgubbarna menade han, den knöliga bärjliknande målnvägg som merändels stod lägrad longs Östersjön ifrån Gottlands södra udde, till nästan framemot Tyska kusten, då dän reste upp högt, så var å är ännu säkert, ett förebåd till vinter å fåk.

Om ni inte visste det innan så vet ni det nu!

/L

Gamlebyvägen

Om barnet smorde ner sig och liksom inte hittade till munnen med skeden, sade mor eller far: "Råker du inte Gamleby-väjjen?" (Gamleby ligger c:a 10 mil från M.)

Detta belägg kommer från Misterhults socken, Tunaläns härad i Småland.

/L

Sommarjobb vs. semester

I denna ljuva sommartid kan man antingen fylla sina dagar med arbete (som vi sorterare t ex!) eller för all del, ingenting. Två belägg från syd-Sverige om just detta:

liane
Småland
Förmåga att få något gjort.

laska, v.
Bara hd, Skåne
Göra så litet som möjligt.

/C

Norge

Förutom att benämna vårt kära grannland, kan norge betyda diverse annat.

norge, s.
Fryksdals härad, Värmland
Vrån mellan spiselmuren och väggen.

norge-salt, s.
Sunnerbo härad, Småland
Ett slags konstgödsel.

norges-blad, s.
Lappland
Tobak i form av stora blad.

norge-skjur, s.
Nederkalix socken, Norrbotten
Nötskrika.

/S

Vara sysslolös

gabernicks s.
Gavernikks, m. som ingenting uträttar, är sysslolös
Han sidder som en gavernikks.

Detta belägg kommer från Tryde socken, Ingelstads härad i Skåne.

/L

Gorr-sverige s.

Från Uppland (Börstil och Vaksala mfl snr, närmare bestämt Rasbo) kommer detta belägg:

Gorr-sverige s.
isolerad o. efterbliven landsända, trakt där folket är känt för att vara ociviliserat och råbarkat; "Dom där var från Gorrsverige, dom" (sagt om en familj som utmärkte sig för särdeles vilda seder;

Detta får en att fundera på exakt var detta Gorr-sverige ligger som beskrivs här. Man undrar även vilka vilda seder de hade.

/L

Svårt att sova?

gala v.
Gala vara sömnlös, t.ex. ligga och gala hela natten.

Detta belägg kommer från Hälsingland.

/L

Gammel

Från Närke närmare bestämt Vintrosa socken i Örebro härad kommer detta belägg:

gammel-flicka s.
Vid 30-årsåldern räknades flickan vara på "överblivna kartan". Hon kallades då "Gammelflicka".

Appropå gammel så hittar man ordet gammel-himmel s. i Ovanåkers socken i Hälsingland som betyder "en flik av blå himmel".

/L

Sommar!

Nu är det sommar igen vilket betyder att det förhoppningsvis kommer hända mer här på bloggen.

Gafflare s.
Uppland
Gafflare, m. 1) som skrattar med uppspärrad mun
2) storpratare, Rosl.

/L