Tvetala

Kluven, lätt förvirrad och oerhört längtansfullt ser jag fram emot mitt stora projekt som jag har framför mig nu i vår: Den stora Norgeflytten. Jag tror att min omgivning nu fått höra om detta både en och tre gånger - olika perioder med mer eller mindre längtan. Vad jag ständigt gör i nuläget är att jag tvetalar. Verbet är belagt bl.a. från N. Tjusts hd i Småland (1961) och betyder 'tala olika vid olika tillfällen', och betydelsen i Lövångers sn, Vb, är liknande: 'säga ena gången så och den andra så'. I Östergötland motsäger man sig själv om man tvetalar. Jojo.

Med detta tar jag förväl av Arkivbloggen för en längre tid. Tråkigt nog, sant att säga. Kommer dock åter en dag, när tiden är mogen för det.

C

Flyt.

Jag börjar i dagarna bli klar med den första delen av min uppsats och arbetet går bra framåt. Det gör att jag känner mig väldigt bra och kände mig väldigt träffad av denna egokick till belägg:
"Ja ä sjöl å sjöl å allti bäst" (1951, Valbo hd, Dals.)
När texten flyter fram kan man inte känna sig annat än väldigt bra!

/J

Pottis

Nu vet jag vad jag ska laga för mat i helgen!

pottis s. Härjedalen, Vemdalens sn
maträtt av korngryn och talg

Mmmm....

/A

Vår Herre har ris te ala

Vad vår Herre tycker om har uppenbart spelat roll ute på Orust, i Bohuslän, 1958. Belägget ligger under verbet tycka om och detta är ett smakprov på vad vår Herre tycker mindre bra om:

Vår Herre töcker inte om store teställnenger.

Det är inte helt lätt att känna igen folk ibland, då som nu, och ett sätt att se på det kan vara:

Känner inte du å vår Herre ham så ä han udasacknes.

Allt är inte sagt iochmed detta:

Känner inte vår Herre ham bädder än jä så får han gå där.

Jag vill i detta inlägg avsluta i Närke, med ett belägg från 1930:

Där halka du lätt, sa boen, når han sväljde snigeln.

C

Pigskott

Från Uppland kommer detta lite underliga belägg.

Pigskott s.
"När pigerna pinkar på sig, då dom dansar på logen vintertid, dä kalla' dom för pigskott. Dom hade inte tid å gå ut. Dom svängde mä kjola å sköt pigskott. Dom skoja mä småjänter som pinka' på sej att dä va pigskott".

Skämtar den här informanten tro? Skulle iallafall inte vilja stöta på något liknande ute i nutid, nu när det är vintertid och allt!

/A

kalas för solen

I dessa alldeles för gråa dagar längtar i alla fall jag efter solsken och ett belägg som detta från Östergötland (1845-60) får en verkligen att se fram emot våren.
Gosa sig, gona sig. Gassa sig: Väl sköta om sig ; med välbehag utsätta sig för solen eller elden.

Men som de säger i Vartofta socken, Västergötland:
Att glädja sig på förhand är att "jöra kalas i tanka" (1931)

Jag vet inte om ett kalas i tanken ska ses som något positivt eller negativt, men vi kanske ska vänta med kalaset tills det väl är vår i alla fall. Det kommer ju i så fall bli så mycket större.

/J

På tvären

Gåta:

"Vad är det som går på tvära in i körka?"

Klura på den en stund, medan jag gör reda för en del annat som hamnat på tvären genom tiderna.

Det är nämligen som så att mängden storätare där ute i stugorna har kallats både ett och annat och en benämning är från södra Sverige, Albo hd (Brösarp) i Skåne samt Höks hd (Veinge) i Halland, vilken lyder:

tvärfyllning s. 'en person som äter onormalt mycket (också om djur)'
__________________________________

En person som möter motstånd i form av ondskap kan kasta ur sig ett:

"Tvi di ... alt ont /åunt/ av mi u pa di, däin tvärfeuka! ..."

= "Tvi dig, allt ont av mig och på dig, din tvärfåka!", där tvärfåka s. betyder 'något ondt som kommer ("tyker") i vägen för en"
Gotl. n hd, Fårö sn. ca 1880
__________________________________

tvärgrill s. är helt sonika ett beteckning för 'en tillfällig tanke' (1934), och jag är säker på att vi alla emellanåt drabbas av tvärgriller, inte sant? Belägget kommer ifrån Västergötland, Vartofta hd, Korsberga sn.
__________________________________

Från Aspelands hd (Mörlunda) i Småland kommer ordet råke upp i dager när en tvärtoms-väg s. skall beskrivas på ett bra sätt:

"Om ja ska råke ['hitta'], om ja går tvatoms-väjen?"
Det är förstås en 'genväg' som månne kan ge svårigheter om man inte hittar precis rätt.
__________________________________

Och så tillbaka till gåtan, som repeteras nedan:

"Va är ä, som gå på tvära in i körka?" (Dalarna, Grangärde sn, 1878)

Svar: Barnä, nå ä skä döpäs.

C

Tilda - Tilja

Hall. Vessige sn
telda s. 'golvplanka'

tilda
tilja s.
Blek. Listers hd
'golvplanka'

/L

Bordsskick

Här kommer en lektion eller två i bordsskick.

tiga v
Vg., Kållands hd, Häggesleds sn
Talesätt avseende:
Bordsskick: Tija nu, lät maten tösta månn! Sålekåck!
Skamlit äet å skamlit lemnat (e-lj.; när det är ätet väl mycket och för obetydligt lämnat).

Tänk på detta om ni ska äta en fin middag!
/L

Julasöckna

Nu är julen och nyårsafton över.
Nu är det ett nytt år, 2008.

tid-väder s
Vg., Marks hd, Kinnarumma sn
Julasöckna kallades vardagarna mellan julen och trettondehelgen. "Nå, va göre I nu i julasöckna?"
"Trettene da jul har jarna ett tivär (töväder) i följe."

/L